Tisdagen den 28 oktober kl 14-15 medverkar jag i en webbföreläsning inom Författarcentrum Östs projekt På riktigt – sakprosa i skolan. Föreläsningen är gratis och alla som är intresserade kan anmäla sig här.
Under föreläsningen kommer jag visa det nya lärarstöd som snart publiceras på webben och jag kommer prata om sakprosaläsning i allmänhet och vad författarbesök kan tillföra.
Välkommen att anmäla dig!
Cilla Dalén
På sista tiden, till exempel på Bokmässan, har jag förstått att Annelie Drewsens, våra gästskribenters och mina recensioner har betydelse. Det är framför allt skolbibliotekarier och skolbibliotekscentraler som berättar att de använt dem och ibland våra listor när de köpt in böcker.
Det här blir man ju väldigt glad för, då är det någon mening med det vi gör!
Vi åstadkommer alltså en del av det vi vill: personer läser våra tips och använder dem för att välja böcker till sina bibliotek. Och kanske blir det på så sätt fler faktaböcker inköpta?
Och kanske är de böcker som köps in bättre än de som annars skulle köpts in? Vi bestämde nämligen redan från början att vi inte bara ska tipsa om allt möjligt, utan verkligen värdera och skriva vad vi tycker är bra och vad vi inte tycker är bra. Eventuellt har det också gjort att några börjat tänka MER om faktaböckerna? Jag har även fått vissa indikationer på att bokförlag tagit till sig av det vi skriver, men hybris är illa så jag ska inte påstå att jag vet det säkert.
Ja, som sagt. Det här blir man glad för.
Men,
och det finns ett men.
Vår stora mission med webbsajten och Instagramkontot (som närmar sig 1000 följare nu efter två år) var att få fler personer att läsa, recensera och tipsa om facklitteratur för barn och unga. Det här ser jag inte att vi har lyckats med än, tyvärr. Det är ju inte så att vi som skriver på faktabok.se sitter inne med någon sanning om kvalitet i faktaböcker. Fler röster behövs definitivt!
Det är sällan någon går i dialog med oss, till exempel på Instagram, och jag ser fortfarande väldigt lite av boktipsande och samtalande om faktaböcker över huvud taget. Recensioner i tidningar ska vi bara inte prata om! På Instagram följer faktabok.se tillbaka på alla konton som inte är privata och som verkar ha något att göra med böcker. Det är över 700 konton, men när jag skrollar igenom flödet ser jag ytterst sällan något om faktaböcker. Jag älskar allt engagemang i skönlitteratur, men…
Cilla Dalén
PS i min bok Faktaboken i skolan raddar jag upp en massa möjliga sätt att se på kvalitet i faktaböcker för barn. Om ni vill kika så syns detta faktiskt i provläsfunktionen på sidorna 12-13.
Vi gästas igen av Jon Thors, skolbibliotekarie och skolbibliotekssamordnare i Sollentuna, som denna gång berättar om en faktabokshändelse på sin skola.
Strax efter skolavslutningen i början av sommaren satte vi oss ner och började planera inköpen för det nya statsbidraget för litteratur. Statsbidraget för litteratur riktar sig till alla skolformer och är ett bidrag för inköp av tryckta fack- och skönlitterära böcker.
Lågstadiet köpte in många nya bokcirkelböcker, medan mellanstadiet kunde köpa flera nya klassuppsättningar. Inköpen gjorde vi i samråd. Vissa uppskattade och inarbetade klassuppsättningar kompletterades, medan andra titlar var helt nya. Mitt bidrag i dessa diskussioner brukar alltid vara att lyfta fram betydelsen av faktaboken (som läsfrämjare).
I fredags eftermiddag stötte jag på en av lärarna i mellanstadiet som deltagit i inköpen, och hon berättade att eleverna i förra veckan stod utan böcker och inte hade någon inbokad bibliotekstid. Läraren sa då till några elever att följa med ner till förrådet för klassuppsättningar och titta om det fanns något som kunde passa.
Det normala användandet av en klassuppsättningsbok är att läsningen är relativt styrd. Eleverna läser några kapitel och svarar på frågor. Läraren högläser vissa delar och boken diskuteras under lektionstid.
Det som hände nu var att eleverna som följde med till bokförrådet hittade några exemplar av boken True Crime – 10 vassa brottsbekämpare (del 2) av Andras Palmaer med bilder av Henrik Johanson och tog upp dem till klassrummet. När de började läsa lite smått blev även de övriga i klassen intresserade av samma bok, och läraren fick gå och hämta upp ett exemplar till varje elev som satte sig och läste. Under en stund var det knäpptyst i klassrummet. När det sedan gått en tid började eleverna fråga om det som beskrevs i första kapitlet verkligen hade ägt rum på riktigt. Därefter följde en livlig diskussion. Någon elev upptäckte att en ny bok doftar på ett speciellt sätt. Någon sa: ”Va, nya böcker luktar ju gott!”
Såklart är det inte alla lektioner som man kan ändra och lägga om sin planering på det här sättet – men läraren upplevde att det blev en fin och viktig stund för många elever, och att den spontana kollektiva läsglädjen var värd att prioritera i stunden. Jag rördes och gladdes av att få det återberättat.
Andra böcker vi köpt in i klassuppsättningar till mellanstadiet är Utvandringen av Annelie Drewsen & Katarina Lycken Rüter och Harriet Tubman: ett liv av Anna Larsdotter.
Jon Thors
Ska du till Bokmässan i Göteborg nästa vecka?
Det ska jag (Cilla) och det ska bli spännande att gå runt och kolla in alla förlagens utställningar.
Jag ska medverka i två samtal, båda ordnade av Nypon & Vilja förlag, det ena i samarbete med Författarcentrum Öst som driver På riktigt – sakprosa i skolan.
För många elever går vägen till läsning genom fakta snarare än fiktion. Nypon och Vilja förlag erbjuder ett brett utbud av lättlästa faktaböcker för att alla ska kunna hitta något av intresse. På riktigt – sakprosa i skolan är ett läsfrämjande projekt som vill stärka fackbokens plats och användning i undervisningen. I detta samtal möts författare och lärare bakom aktuella lättlästa faktaböcker och projektet för att diskutera fackbokens potential i skolan.
Med Jenny Edvardsson, lärare och doktorand i pedagogiskt arbete, Anna Ehring, skolbibliotekarie och författare, Cilla Dalén, författare och Rasmus Åkerblom, journalist.
När: torsdag / 25 sep / kl. 11.30-11.55
Scen: Lärarscenen
Biljett: Ingår i entrébiljetten
Arrangör: Nypon och Vilja förlag och Författarcentrum Öst”
Små barn är naturligt nyfikna – men hur kan vi ta vara på den nyfikenheten och lägga grunden för läsförståelse redan i förskolan? I det här samtalet diskuterar författarna Sofie Berthet och Ann-Charlotte Ekensten, tillsammans med Cilla Dalén som driver faktabok.se, hur faktaböcker kan skapa läslust och ge barn motivation att utforska text. Samtalet knyts till förskolans läroplan och visar hur faktatexter kan stärka språk, kommunikation och kunskapsutveckling.
När: fredag / 26 sep / kl. 15.00-15.25
Scen: Förskola på Bokmässan
Biljett: Ingår i entrébiljetten”
Välkommen att lyssna om du vill!
Cilla Dalén
För några veckor sedan gick jag på sakprosafestivalen Sakli(g)t på Rikstolvan i Skåne. Festivalen ordnades för tredje året, arrangörer är Rikstolvan, Institutet för samhällsstudier och Linnéuniversitetet. Den första av de tre dagarna ägnades åt att diskutera litterär sakprosa som sådan, medan de två följande dagarna hade mer fokus på författarna och innehållet i böckerna. Det var intressant och lärorikt på en massa olika sätt, och jag vill delge er några fragment från första dagen som jag tycker har relevans även för sakprosa som skrivs för barn och unga.
I ett samtal mellan Mohamed Yussuf, som skrivit om svensk hiphop och Yasin, Steffen Stubager, som skrivit en dansk biografi om Yahya Hassan, och norska litteraturprofessorn Tonje Vold talades om hur författarna kan göra för att vi läsare ska kunna lita på den information eller den bild av verkligheten som författarna målar upp. Om författaren inte tycker att det passar i själva texten kan ett förord eller efterord användas för att beskriva hur författaren sökt information och valt ut vad som är relevant för sin bok.
Jag tror att det är en stor vinst även för den unga läsaren att få stöd för reflektioner runt trovärdighet och källor. För många unga är mer eller mindre seriösa ställen på webben och sociala medier viktiga informationskällor, och ska böcker kunna hävda sig behöver man förstå hur författare arbetar för att kunna skildra verkligheten på ett trovärdigt sätt.
Författaren Göran Rosenberg, norska litteraturforskaren Janicke Stensvaag Kaasa och journalisten Marit Kapla diskuterade författarens synlighet i texten. Där talades om fördelar med att avsändaren synliggörs i texten, och en artikel Kaasa skrivit, tillsammans med Johan L. Tønnesson, Samhandlingens poetikk nämndes. I den artikeln analyseras den norska succéboken Maskiner som tenker på ett sätt som gör att jag tror att den delvis liknar vissa barnfaktaböcker – detta genom att författaren tilltalar läsaren med ett ”du” och också inkluderar läsaren på ett sympatiskt sätt i ”vi”. Nu när jag läser artikeln Samhandlingens poetikk får jag syn på flera intressanta sätt att analysera texter, så är du nyfiken på sådant så kika gärna på artikeln (redan på förra årets Sakligt-festival förstod jag att forskningen runt sakprosa är mer etablerad i Norge än i Sverige).
Ja, ordentliga analyser av facklitteratur för barn ser jag mycket lite av. Jag skulle önska att det skrevs fler uppsatser som behandlar facklitteratur på litteraturvetenskapliga kurser om barn- och ungdomslitteratur.
Från ett samtal mellan litteratursociologen Ann Steiner, Expressens kulturchef Victor Malm, som även är litteraturvetare, och översättaren och kritikern Rebecka Kärde har jag antecknat att det talas för lite om sakprosans form. Det framfördes att det behövs en välformulerad sakprosa för att kunna stå sig i konkurrensen med till exempel radio och poddar.
Här blir min reflektion att jag själv till och med saknar relevanta termer för att beskriva olika faktaböcker.
Det sista jag från festivalen jag vill nämna här är hur även författare av sakprosa för vuxna saknar kritik som synliggör utgivningen och bidrar till medvetande om kvalitet. Kritikern Sven Anders Johansson, Alexandra Borg som är redaktör för Respons och fackboksförläggaren Lars Molin diskuterade detta. De framförde bland annat att sakprosa recenseras i betydligt lägre grad i tidningarna nu än för tio år sedan och att kritik ibland kan bli oreflekterat positiv på grund av att bokens ämne är angeläget.
Intressant var att deltagarna i detta samtal pratade om recensioner i pressen och vetenskapliga sammanhang, men när vi pratar om hur barn- och ungdomsböcker ska få uppmärksamhet brukar vi också tala om recensioner i pressen men även BTJ-recensioner, sociala medier, författarbesök, bibliotekens boktipsande … Men jag tänkte också på att den kvalitativa kritiken, som går på djupet både i ämne och form, den saknas väl i stort sett helt för facklitteratur för barn och unga?
Cilla Dalén
I god lärarledd undervisning är det viktigt med gemensam läsning. När klassen läser böcker tillsammans med sin lärare och läraren kontinuerligt tar in elevernas frågor och tankar utvecklas både läsförståelse och läsengagemang hos eleverna. Ibland förekommer att läraren läser högt ur en bok och det är bra, men oftast är det ännu bättre om alla elever i klassen har varsin likadan bok och kan följa med i läsningen.
Med en klassuppsättning kan lärarens högläsning varieras med att eleverna läser enskilt, i par eller i grupper och de kan få delar av texten i läxa. Med en bok per elev kan alla också få uppleva boken som en hel enhet – de kan undersöka textens förhållande till bilderna, bläddra fram och tillbaka för att kontrollera saker eller återkomma till något de läst tidigare, använda bokens särdrag såsom register, ordförklaringar, bildtexter etcetera på ett undersökande sätt och kort sagt under lärarens ledning öva sig att läsa facklitterära böcker. Dessutom kan klassuppsättningar av facklitterära böcker förstås användas av lärare i alla ämnen.
Men hur ofta köps det in klassuppsättningar av facklitteratur? Jag tror att det är alldeles för sällan. Nu när det finns ett Statsbidrag för inköp av litteratur tycker jag att ni på skolorna ska fundera över om inte en del av pengarna bör gå till just det.
När man ska välja titlar att köpa in klassuppsättningar av föreslår jag att man tänker på två sätt.
Dels ska man fundera vilka ämnesområden som återkommer på skolan år efter år, och där det kan vara lämpligt att komplettera läromedlen med en facklitterär bok. När f-3 på skolan jag arbetade på för ett år sedan skulle köpa klassuppsättningar blev det böckerna Enkla och roliga fakta om kroppen och Vi upptäcker naturen som är en antologi – två finfina böcker om områden som återkommer i olika årskurser. Nu blir det lite reklamvarning för vi köpte också in två titlar som Annelie Drewsen skrivit tillsammans med mig: Fakta om Alfred Nobel och Astrid Lindgren – ett liv. Anledningen till att vi valde dem är att såväl Alfred Nobel som Astrid Lindgren är personer som återkommer i undervisningen och på temadagar i skolan. De två biografierna har också fördelen att de är helt neutrala i vilken ålder de vänder sig till = de kan användas på många olika sätt i olika årskurser.
Förutom vilka ämnen som är lämpliga till klassuppsättningar så tycker jag också att man ska tänka på att eleverna bör få erfarenhet av olika sorters facklitterära böcker – för facklitteratur är inte EN genre – de kan ju vara så väldigt olika. Eleverna bör få läsa och undersöka
Här följer länkar till några tidigare recensioner av böcker som vi på faktabok.se tycker är bra och som matchar ovanstående förslag (många av dem passar faktiskt in på flera punkter). Boktipsen gäller grundskolan:
Biografier:
Dalai Lama: fredens barn
Vladimir Putin – ett liv
Hilma af Klint – kartor över osynligheten
Facklitteratur med längre sammanhängande resonemang och förklaringar:
Vi upptäcker vaccinet
Koll på rasism
Tänk som en forskare
Referensverk där man sällan läser hela boken:
Så funkar mat
Spännande fakta om vikingarnas värld
Afrika fantastiska Afrika
Böcker där mycket information förmedlas genom bilder, tabeller, grafer etcetera:
Expedition Mount Everest
Så funkar krig och konflikter
Vega upptäcker återvinning
Handböcker, alltså böcker med instruktioner:
Beppe testar! Experiment med 4 element
Första hjälpen för unga hjältar
Sedan finns det ju en massa knasiga, galna eller nördiga faktaböcker – men dem läser eleverna förhoppningsvis ändå så de kanske inte behöver tas in i undervisningen?
Cilla Dalén
Det här är den tredje texten då vi funderar över hur man kan använda statsbidraget. I den första skrev Annelie Drewsen om Andra världskriget. I den andra skrev jag om faktaböcker för lästräning.
I våra skolbibliotek och i våra klassrum har vi böcker som det inte spelar så stor roll vad de handlar om. Det viktiga är att de är attraktiva för de yngsta eleverna och på rätt nivå för att eleverna ska kunna träna sin avkodning.
Nu när det kommer ett nytt Statsbidrag för inköp av litteratur 2025 kanske en del av pengarna bör gå till att köpa in sådana böcker. Och då ska ni inte glömma bort faktaböckerna!
Ibland kanske det är bättre för motivationen, när avkodningen är knackig, att läsa faktaböcker än berättelser? I en riktigt enkel faktabok ger varje avkodad mening belöning i form av ny information. I en berättelse kanske man måste läsa mer för att få något att fundera över. En bonus med just faktaböcker är att de även kan funka fint för äldre elever som av någon anledning behöver lättlästa texter.
Här kommer lite tips på faktaboksserier för att bygga upp ett rejält bestånd i skolbiblioteket. Köp många böcker så att lärarna periodvis kan låna in några tiotal till klassrummen och så att de räcker till fritidshemmen också. I skolbiblioteket kanske de ska placeras tillsammans med andra böcker för lästräning – detta för att hjälpa lärare och elever på lågstadiet att hitta dem?
Faktaraketen
De två enklaste nivåerna i Nypon förlags serie Faktaraketen är verkligen mycket enkla. Men de är ändå riktiga faktaböcker och mycket fina. Den här serien är ny och det har ännu inte hunnit komma fler än fyra böcker, jag har skrivit om ett par av dem förut.
Minifakta
Nypon förlag har en serie med fler än 70 titlar som kallas Minifakta om. Det är riktiga små faktaböcker med innehållsförteckning, register och faktarutor. Jag har skrivit om dem tidigare.
Kort om sport
Tre titlar om populära sporter från Bonnier Carlsen. Vi har skrivit om dem tidigare också.
Mytiska väsen
Cirka 20 olika böcker från Nypon förlag om olika väsen ur folktron, något mer text men enkelt språk. Här är ett par av dem.
Fakta om
Det finns mängder med böcker om många olika saker i Nypons serie Fakta om. Lite mer text, men fortfarande klart lättläst och dessutom många facklitterära särdrag. Den här serien får man gå igenom och välja de titlar som man tror intresserar eleverna, men man hittar säkert även titlar som lärare kan vilja plocka in i undervisningen. Här är förlagets förteckning över bokserien.
Jordens fakta
Jordens fakta från Bonnier Carlsen är en serie med böcker med förbluffande information samlad i olika teman. De här böckerna kräver lite mer av läsaren, men i varje lågstadietklass finns det ju flera elever som redan läser ganska bra. Böckerna är också lockande för lite äldre elever som inte orkar med så tjocka böcker än. Här är förlagets information om serien.
Lätta fakta om
Berghs förlag har en bokserie som de kallar Lätta fakta om. Det knepiga med dessa böcker är att en del är riktigt svåra, medan andra passar utmärkt för lästräningen. Jag hittar ingen provläsfunktion på webben, så är man ute efter att hitta just lästräningsböcker är det bäst att uppsöka en välsorterad bokhandel eller kanske ett annat bibliotek för att kolla på dem.
Cilla Dalén
Det här är den andra texten då vi funderar över hur man kan använda statsbidraget. I den första skrev Annelie Drewsen om Andra världskriget.
Faktaboken i förskolan var rubriken när jag för ett par veckor sedan föreläste för flera hundra personer som arbetar i förskolorna i Eskilstuna. Jag var inbjuden av Lässatsningen och åhörarna bestod av människor med olika erfarenhet och utbildning. Jag hade bollat en del med bibliotekarierna där innan eftersom jag inte föreläst för förskolepersonal tidigare. Nu har jag fått en utvärdering som var positiv och det känns skönt, att föreläsa för en grupp vars verklighet man inte har så god koll på känns alltid lite svajigt.
Under föreläsningen visade jag exempel på många olika och många olika sorters faktaböcker. Min erfarenhet är att de flesta inte tänkt så mycket på hur olika de kan vara. Bibliotekarierna i lässatsningen hade ställt fram massor med faktaböcker i foajén och publiken gick före och efter föreläsningen runt och botaniserade och fotograferade, de skulle alla snart köpa in böcker för det statliga bidraget.
Här kommer en kort sammanfattning av vad jag pratade om:
Det är roligt, fascinerande och intressant med faktaböcker och ofta lär vi vuxna oss saker tillsammans med barnen. Förutom faktakunskaper gör läsningen att barnen vänjer sig språkbruk och särdrag som kan vara tämligen olika mot i skönlitteratur. De lär sig också många spännande fackuttryck.
När vi läser faktaböcker tillsammans med barnen behöver de se boken, om man läser för en lite större grupp är det bäst att projicera bilderna, t ex genom att fota in uppslagen i Anteckningar på en Ipad.
Den som högläser en bok för barn är inte bara en röst som tillgängliggör texten utan också en läsare som visar engagemang och förebildar hur man som läsare söker förståelse. Jag sa att det är bra att läsa fel ibland och visa barnen hur man gör ifall man inte förstår. De fyra lässtrategierna från reciprocal teaching gick jag igenom, men utan hela RT:s sätt att undervisa. Jag tror att det i förskolan räcker att förebilda och att bjuda in barnen i tänkande och samtal.
Det är bra att använda faktaböckerna på olika sätt. Man kan läsa ett kortare avsnitt, ta med böcker om insekter ut på gården, följa instruktionerna tillsammans när man gör ett experiment ur en bok med sådana… Vi ska tänka på att använda och högläsa olika böcker, om vi vuxna bara väljer de böcker vi själva tycker bäst om kan det bli för smalt.
Och så pratade jag lite om att låta sig inspireras av faktaböcker – man kan självklart leka delar ur böckerna för att skapa förståelse (exemplifierade med en kamelmarknad) och skapa på alla möjliga sätt. Jag berättade om hur man kan göra faktaböcker tillsammans och utrusta dem med olika särdrag.
Föreläsningen var en timme och trekvart lång, så jag bröt av lite här och där för korta övningar eller samtal med de som satt bredvid varandra. Det var fascinerande att höra jättebruset från salen!
Cilla Dalén
PS. Lässatsningen i Eskilstuna har hittills pågått i tio år – mycket bra gjort av deras politiker och andra beslutsfattare att låta något bra fortsätta år efter år. Följ gärna Lässatsningen Eskilstuna bibliotek på Facebook eller lassatsningen_eskilstuna på Instagram!
Under april har alla som vill möjlighet att ta del av tre inspirationstillfällen om faktaböcker – alla tre är på webben och alltså tillgängliga var i landet man än befinner sig. Dessutom är de gratis.
Det första är när Laura Mendez Edkvist från Författarcentrum informerar om projektet På riktigt – sakprosa i skolan och möjligheterna att få en facklitteraturförfattare på besök.
Torsdagen den 10 april, eller i efterhand, kan man ta del av ett evenemang som Studentlitteratur ordnar. Det är lättlästförfattarna Moa Candil och Bengt Fredriksson som samtalar om sina fackböcker om svåra ämnen och hur böckerna kan användas i skolan.
Och det tredje evenemanget ordnas likt det första av projektet På riktigt – sakprosa i skolan och nu är det Jenny Edvardsson som föreläser med titeln Lässtrategier och textsamtal med faktaboken i fokus.
Cilla Dalén
Svenska barnboksinstitutet har sina lokaler i Stockholm, på Odengatan. De samlar svensk utgivning av barn- och ungdomsböcker och framme i det publika biblioteket finns alltid innevarande års utgivning. Fram på vårkanten plockas de undan, räknas och analyseras, och exponeras sedan i den årliga Bokprovningen.
Än så länge är 2024 års utgivning av facklitteratur för barn och unga samlad i biblioteket. Så jag begav mig dit för att fotografera av den, och det blev tre bilder. Här kommer de andra två:
Visst ser det fint ut!
Förutom de vi redan skrivit om här på faktabok.se så hittar jag några böcker jag vill läsa, många fler i serier jag känner till och gillar men kanske inte måste recensera varenda bok och så några som jag tänker att de verkar väldigt ointressanta.
24 april släpps statistik och analys över 2024 års utgivning. Här kan du anmäla dig för att lyssna på webbföreläsningar, och det datumet publiceras även skriftligt material.
Cilla Dalén
