Nörden och googlaren

Igår genomfördes Fackboksfestivalen Minerva på ABF-huset i Stockholm. Det var ett samarrangemang av Författarförbundets avdelning för fackboksförfattare, som heter just Minerva, och ABF Stockholm. Under festivalen var det flera parallella program i olika salar och ett av dem behandlade faktaböcker för barn. Alltid nåt!

”Nörden och googlaren” kallades programpunkten och den bestod av faktaboksgiganterna Bengt-Erik Engholm och Helen Rundgren som samtalade med varandra om faktaboksförfattande och lite grand om själva böckerna. Båda två har gjort böcker som vunnit Carl von Linnéplaketten.

Helen Rundgren är biolog och har skrivit 32 fackböcker för barn. Hon berättade att det känns tryggt att skriva inom det ämnesområde där hon har förankring i den akademiska världen. Hon vet vilka olika vinklar som kan finnas på ämnet från olika universitet och kan kontakta forskare med den expertis som hon eftersöker. Att lämna biologins värld kan däremot kännas lite läskigt, så här representerade Helen nörden.

Bengt-Erik Engholm, som snart publicerar sin 20:e facklitterära bok, är däremot en författare som närmar sig olika ämnesområden för att han blir nyfiken. Det där med googlaren i programpunktens titel syftar på att han i början googlar väldigt mycket för att få input och uppslag inför att han ska skriva om ett visst ämne. Men sedan gäller det att hitta bra och trovärdig information. Både Bengt-Erik och Helen berättade att det förekommit faktafel i någon av deras böcker. Det gick att rätta till i nästa upplaga men för Helen verkade det ha varit ett mindre trauma… 

Att man kan ändra i nya upplagor behövs även för att forskningen går framåt. Det som var bästa möjliga fakta när en bok skrevs kanske inte längre anses stämma. Helens bok Tyra Tyrannosaurs Rex kom i sin första upplaga 2002 då det inte var tänkbart att dinosaurier hade fjädrar. Men när den gjordes på nytt för En bok för alla 2020 hade forskarna ändrat sig. Helen fnissade lite åt att en faktabilderbok för treåringar måste ändras efter forskningens senaste rön – men visst är det så.

Bengt-Erik var imponerad över hur noggranna översättarna i Japan var när de jobbade med hans bok Från apa till sapiens. De var mycket angelägna att allt skulle bli korrekt och att inte några faktafel smög sig in i översättningsarbetet.

Det finns risker både när ämnesexperter vill göra en faktabok för barn och när man är generalist. Risken med en nörd som författare kan vara att boken blir för didaktisk och tråkig. Helen pratade om en farbrors-ton med en äldre man som i en bok förklarar saker för barn. Risken med att inte vara ämnesexpert är förstås att man lättare kan göra fel. Bengt-Erik nämnde att ibland vänder sig en expert till en barnboksförfattare och så skriver de en bok tillsammans. Det kan också bli bra.

Helen och Bengt-Erik, och även röster från publiken, pratade en del om faktagranskning och att förlag kan ställa sig lite olika till kostnaden att ta in en faktagranskare. Kanske kan forskare och museimänniskor göra faktagranskningen gratis för att det hör till deras uppdrag? 

Efter samtalet tänkte jag att både Bengt-Erik Engholm och Helen Rundgren visade stort engagemang för barns och ungas läsupplevelser – böckerna ska vara bra och lockande. Och det var även tydligt hur seriösa båda är i förhållande till den information de förmedlar, den ska vara korrekt och intellektuellt stimulerande. Förträffligt att sådana författare vill och får göra många böcker – så många att jag kan kalla dem faktaboksgiganter!

Hoppas denna fackboksfestival blir ett årligen återkommande event och att det nästa år är fler inslag med författare till facklitteratur för barn och unga.

Cilla Dalén

Prat om faktaböcker

Lättlästpodden, som görs av Hegas förlag, har spelat in ett avsnitt där jag är med och pratar faktaböcker. Det är 37 minuter långt och går att lyssna på här.

På Läslovet, tisdagen den 29 oktober klockan 14-15, kan man lyssna på en webbföreläsning där jag pratar faktaböcker. Det är Författarcentrums projekt På riktigt – sakprosa i skolan som anordnar detta och det är gratis. För att läsa mer och anmäla sig kan man kolla här.

Cilla Dalén

Faktaböckerna i 2023 års utgivning

Svenska barnboksinstitutet gör varje vår i sin ”Bokprovning” sammanställningar och statistik över förra årets utgivning av barn- och ungdomslitteratur. Där redovisas bland annat en del om faktaböcker. I våras hade de dessutom faktaböcker som ett särskilt tema och bjöd in Fredrik Holm som gästföreläsare. Fredrik är bibliotekarie och gör urvalet av faktaböcker till Barn- och ungdomsbokskatalogen. Hans föreläsning ”Faktaböcker för barn och unga 2023 – Trendkänslig samhällsbarometer eller bara vilda djur” finns nu tillgänglig på SBI Play så alla som vill kan titta på den.

Cilla Dalén

Ett resebibliotek

När mina barn var små hade vi en tygpåse med pixi-böcker och några småleksaker som vi tog med när vi var ute på resa. Påsen kom bara fram då, för att böckerna och leksakerna skulle vara spännande och kännas nya när vi tog tåget till fjällen eller någon annan liten semester.

Visste du att det finns fakta-pixi? Formatet är ju litet och behändigt, men informationen i böckerna är inte fjuttig. Böckerna bör funka fint som högläsning ända upp i skolåldern. Perfekt för sommarens resor!

En annan grej som är bra med pixi-böcker: man kan ha några i väskan och ge bort till barn man möter. Kanske en liten kinkig unge på tunnelbanan blir glad av att du frågar:
– Vet du hur de gjorde när de skulle skicka en mycket värdefull diamant från Sydafrika till England, utan att någon skulle kunna stjäla den på vägen?
Eller:
– Kan du säga ett djur som sover med ena ögat i taget?

Nu tar vi lite semester från boktipsande och faktafunderandet här på faktabok.se. Framemot augusti kör vi igång igen!

Trevlig sommar!

Cilla Dalén

Stort grattis Linnéa Krylén

som av Svenska akademien tilldelas Schullströmska priset på 75 000 kronor.

Linnéa Krylén har gjort tre fantastiska faktaböcker Handbok för molnskådare (2015), Handbok för kartläsare (2017) och Handbok för storsamlare (2020). De är alla tre sprängfulla av sådant som man inte visste att man inte visste förrän man fått veta det… De är helt enkelt supernördiga på ett väldigt smittande sätt! Dessutom är de vackra, Linnéa Krylén gör fina bilder också och böckerna är mycket lockande att bläddra i.

Som tur är finns alla tre i handeln, så marsch iväg och köp dem till något barn du känner. Och känner du inget barn så köp till dig själv, de är lika intressanta för oss vuxna!

Cilla Dalén

Vapen

Bild: MathKnight, CC BY-SA 4.0 <https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0>, via Wikimedia Commons

Vi hör ständigt talas om krig i världen, och under de senaste åren även om skjutningar och sprängningar i Sverige. En del av våra barn och unga har släktingar som tvingats fly från krig, och några har egna hemska erfarenheter. De funderar och försöker orientera sig i den här verkligheten. 

I den svenska barn- och ungdomsboksutgivningen finns sedan länge många bra böcker om sexualitet. När elever i min skola visar upprördhet över en del av böckerna på avdelning V, där faktaböcker om sex hamnar, brukar jag bemöta det på två sätt. Ibland pratar jag om att de finns där, men man måste inte läsa dem om man inte vill. Ibland, framför allt med lite äldre elever, talar jag om att många unga är nyfikna på sex och det är viktigt att det finns bra information för dem. Om de helt hänvisas till Internet kanske de hamnar på sajter där sexualitet kopplas ihop med våld och kvinnofientlighet.

Men hur tänker vi ifråga om vapen? Vart ska barnen vända sig för att förstå hur olika vapen fungerar och hur de används i krig och andra konflikter? 

Ja, inte kan de få några svar i böcker skrivna för barn och unga i alla fall. Den utgivningen lyser helt med sin frånvaro. Är det så att det finns beröringsskräck och feghet här från förlagens sida? Eller kanske tror förlagen att vi vuxna förmedlare, i biblioteken till exempel, lider av den där rädslan så att böckerna inte kommer att säljas?

Att vi vuxna ignorerar ett ämne tror jag mest kittlar nyfikenheten.

Tyvärr, säger jag till eleverna på min skola när de frågar efter böcker om vapen. Tyvärr, finns det inga sådana böcker. Det finns böcker för alla åldrar om andra hemska saker, förintelsen till exempel. Men vapen, nej tyvärr.

Jag skulle önska att vuxenvärlden, i första hand förlagen, förstod att möta intresset för vapen med böcker som är sakliga och informativa och skrivna för barn och unga.  

I väntan på de böckerna får väl ungarna googla på egen hand.

Cilla Dalén

Olika

Vi bibliotekarier är vana att sortera facklitteratur efter det ämne böckerna behandlar. Bokförlagen kategoriserar facklitteratur för barn och unga efter vilken ålder de tycker att böckerna vänder sig till. Lärare vill gärna veta hur svåra böckerna är, för att försäkra sig om eleverna kommer klara av att läsa böckerna. 

Men – böckerna är ju olika även på andra sätt! Den som vill kan kika på sidorna 7-11 i provläsfunktionen av Faktaboken i skolan.

Igår kväll träffades ett litet gäng för att brottas med detta att facklitteratur för barn och unga kan vara så väldigt olika, utan att vi riktigt har några begrepp för att beskriva olikheterna. Det var författaren Katarina Kuick, författaren och fd läraren Annelie Drewsen, skolbibliotekarien Jon Thors, bibliotekariestudenten Sofia Andersson och så jag. Vi hade ett rejält gäng nya fina faktaböcker framför oss, och mina smarta medpratare visade ett stort engagemang.

Det blev en intressant kväll, och vi kom absolut inte fram till någonting 🙂 Vi vred och vände på en stor hög med böcker. Och så blev det förstås en hel del sagt om faktaböckernas undanskuffade plats i skolvärlden. 

Annelie påminde om att gränsen mellan skönlitteratur och facklitteratur inte är så självklar, hon har tidigare skrivit om det här.

Vi pratade om hur bilder på olika sätt samspelar med text och om att det i en och samma bok kan rymmas många olika typer av texter.  

Vi försökte oss på att översätta de termer som jag citerar från Stewart och Correia i smakprovet ovan. Så här långt kom vi:

Traditional nonfiction – klassiskt saklig faktabok
Expository literature – konstnärligt gestaltad faktabok
Active nonfiction – handbok
Browseable nonfiction – blädderfaktabok? här- och därbok?
Narrative nonfiction – faktabok med sammanhängande händelseförlopp? berättande faktabok?

Ju längre vi höll på desto mer fundersamma blev vi nog. ”Konstnärligt” kändes för värderande. ”Blädderfaktabok” kanske mer beskriver ett möjligt sätt att läsa den än själva boken? Och det sista begreppet blev ju inget alls egentligen…Den enda termen vi var helt nöjda med var nog ”handbok”.

Vi släppte översättandet och försökte sortera böckerna efter de engelska termerna. Några få böcker var vi helt överens om vart de hörde, men de flesta kunde vi tycka olika om. 

Sofia kläckte idén att man kanske skulle kunna göra någon sorts släktträd, en genealogi, över facklitteraturen? Eller ska man helt strunta i det där med att försöka kategorisera böckerna efter hur de är skrivna, illustrerade och formgivna?

När Sofia och jag pratade vidare lite idag så diskuterade vi ”fasetter”… Att beskriva en bok genom olika egenskaper utan att behöva fastställa kategorier? Fasetterna skulle kunna vara olika aspekter av ämne, svårighetsgrad, förekommande texttyper, olika sorters illustrationer, samspel text-bild, särdrag etcetera.

Ja, många frågor och inga svar. Men intressant är det!

Cilla Dalén

Så löser vi läskrisen på lågstadiet

Så löser vi läskrisen på lågstadiet är namnet på en rapport som Svenskt näringsliv nyligen publicerat. Den är skriven av Linda Fälth, professor i pedagogik och biträdande vicerektor för lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet, och Anna Eva Hallin, biträdande lektor och forskare vid enheten för logopedi vid Karolinska Institutet. Den är ganska kort, 24 sidor, och jag tror att det står en hel del vettigt i den. Men jag studsade till när jag läste denna mening:

Denna studie visade också att läsning av böcker på fritiden hade ett positivt samband med läsförståelse i alla årskurser, medan läsning av tidningar och faktaböcker på fritiden inte hade det.

Det där lät ju konstigt! För det första ”böcker” – betyder det endast skönlitteratur? Och för det andra – varför skulle inte läsning av faktaböcker stärka läsförståelsen?

Den åsyftade studien är en vetenskaplig artikel med namnet Leisure reading (but not any kind) and reading comprehension support each other – A longitudinal study across grades 1 and 9 av några finska forskare. Den visade sig ha ett intressant fokus, nämligen att försöka reda ut vad som är orsak och verkan i det välkända samband som finns mellan mängden fritidsläsning och läskompetens. 

Men – jag hittade inte något rimligt belägg för påståendet att läsning av faktaböcker inte främjar läsförståelsen. De finska forskarna nämner en tidigare studie som funnit att ”fiction reading” beror på egen motivation medan läsning av ”informational texts” mest skulle komma av att man har uppgifter att göra. Ordet non-fiction nämns vid något enstaka tillfälle, de har delat in läsmaterial i olika kategorier och då slagit samman tidningar, tidskrifter, serieböcker och faktaböcker i en kategori och diskuterar sedan inte detta alls. 

Artikeln är på engelska (jag är ovan att läsa sådana texter på engelska) och innehåller mycket statistik som för mig var tämligen obegriplig så jag ställde en fråga i Facebookgruppen Gläfs – Gruppen för läsning av facklitteratur i skolan och fick hjälp av två rutinerade personer. Inte heller de tycker att det är en rimlig slutsats som Fälth och Hallin dragit av de finska forskarnas text. 

Barbro Westlund skriver också i fb-gruppen:
”En sådan tolkning står inte, enligt min uppfattning, i överensstämmelse med den gedigna forskning som gjorts om betydelsen av att barn så tidigt som möjligt kommer i kontakt med faktaböcker eller faktabilderböcker, för att både utveckla språkförståelse och för att vilja tillägna sig viktig kunskap.”

Så jag hoppas att inte passusen i Så löser vi läskrisen på lågstadiet gör att någon tror att det är dåligt att uppmuntra barn att läsa faktatexter!

Cilla Dalén

Referens till den finska artikeln:
Torppa, M., Niemi, P., Vasalampi, K., Lerkkanen, M. K., Tolvanen, A., & Poikkeus, A. M. (2020). Leisure reading (but not any kind) and reading comprehension support each other—A longitudinal study across grades 1 and 9. Child development, 91(3), 876-900.