Kategori: Faktafunderingar

I våra skolbibliotek och i våra klassrum har vi böcker som det inte spelar så stor roll vad de handlar om. Det viktiga är att de är attraktiva för de yngsta eleverna och på rätt nivå för att eleverna ska kunna träna sin avkodning. 

Nu när det kommer ett nytt Statsbidrag för inköp av litteratur 2025 kanske en del av pengarna bör gå till att köpa in sådana böcker. Och då ska ni inte glömma bort faktaböckerna! 

Ibland kanske det är bättre för motivationen, när avkodningen är knackig, att läsa faktaböcker än berättelser? I en riktigt enkel faktabok ger varje avkodad mening belöning i form av ny information. I en berättelse kanske man måste läsa mer för att få något att fundera över. En bonus med just faktaböcker är att de även kan funka fint för äldre elever som av någon anledning behöver lättlästa texter. 

Här kommer lite tips på faktaboksserier för att bygga upp ett rejält bestånd i skolbiblioteket. Köp många böcker så att lärarna periodvis kan låna in några tiotal till klassrummen och så att de räcker till fritidshemmen också. I skolbiblioteket kanske de ska placeras tillsammans med andra böcker för lästräning – detta för att hjälpa lärare och elever på lågstadiet att hitta dem? 

Faktaraketen
De två enklaste nivåerna i Nypon förlags serie Faktaraketen är verkligen mycket enkla. Men de är ändå riktiga faktaböcker och mycket fina. Den här serien är ny och det har ännu inte hunnit komma fler än fyra böcker, jag har skrivit om ett par av dem förut.

Minifakta
Nypon förlag har en serie med fler än 70 titlar som kallas Minifakta om. Det är riktiga små faktaböcker med innehållsförteckning, register och faktarutor. Jag har skrivit om dem tidigare. 

Kort om sport
Tre titlar om populära sporter från Bonnier Carlsen. Vi har skrivit om dem tidigare också.

Mytiska väsen
Cirka 20 olika böcker från Nypon förlag om olika väsen ur folktron, något mer text men enkelt språk. Här är ett par av dem.

Fakta om
Det finns mängder med böcker om många olika saker i Nypons serie Fakta om. Lite mer text, men fortfarande klart lättläst och dessutom många facklitterära särdrag. Den här serien får man gå igenom och välja de titlar som man tror intresserar eleverna, men man hittar säkert även titlar som lärare kan vilja plocka in i undervisningen. Här är förlagets förteckning över bokserien. 

Jordens fakta
Jordens fakta från Bonnier Carlsen är en serie med böcker med förbluffande information samlad i olika teman. De här böckerna kräver lite mer av läsaren, men i varje lågstadietklass finns det ju flera elever som redan läser ganska bra. Böckerna är också lockande för lite äldre elever som inte orkar med så tjocka böcker än. Här är förlagets information om serien.

Lätta fakta om
Berghs förlag har en bokserie som de kallar Lätta fakta om. Det knepiga med dessa böcker är att en del är riktigt svåra, medan andra passar utmärkt för lästräningen. Jag hittar ingen provläsfunktion på webben, så är man ute efter att hitta just lästräningsböcker är det bäst att uppsöka en välsorterad bokhandel eller kanske ett annat bibliotek för att kolla på dem.

Cilla Dalén

Det här är den andra texten då vi funderar över hur man kan använda statsbidraget. I den första skrev Annelie Drewsen om Andra världskriget.

Faktaboken i förskolan var rubriken när jag för ett par veckor sedan föreläste för flera hundra personer som arbetar i förskolorna i Eskilstuna. Jag var inbjuden av Lässatsningen och åhörarna bestod av människor med olika erfarenhet och utbildning. Jag hade bollat en del med bibliotekarierna där innan eftersom jag inte föreläst för förskolepersonal tidigare. Nu har jag fått en utvärdering som var positiv och det känns skönt, att föreläsa för en grupp vars verklighet man inte har så god koll på känns alltid lite svajigt.

Under föreläsningen visade jag exempel på många olika och många olika sorters faktaböcker. Min erfarenhet är att de flesta inte tänkt så mycket på hur olika de kan vara. Bibliotekarierna i lässatsningen hade ställt fram massor med faktaböcker i foajén och publiken gick före och efter föreläsningen runt och botaniserade och fotograferade, de skulle alla snart köpa in böcker för det statliga bidraget. 

Här kommer en kort sammanfattning av vad jag pratade om:

Det är roligt, fascinerande och intressant med faktaböcker och ofta lär vi vuxna oss saker tillsammans med barnen. Förutom faktakunskaper gör läsningen att barnen vänjer sig språkbruk och särdrag som kan vara tämligen olika mot i skönlitteratur. De lär sig också många spännande fackuttryck.

När vi läser faktaböcker tillsammans med barnen behöver de se boken, om man läser för en lite större grupp är det bäst att projicera bilderna, t ex genom att fota in uppslagen i Anteckningar på en Ipad. 

Den som högläser en bok för barn är inte bara en röst som tillgängliggör texten utan också en läsare som visar engagemang och förebildar hur man som läsare söker förståelse. Jag sa att det är bra att läsa fel ibland och visa barnen hur man gör ifall man inte förstår. De fyra lässtrategierna från reciprocal teaching gick jag igenom, men utan hela RT:s sätt att undervisa. Jag tror att det i förskolan räcker att förebilda och att bjuda in barnen i tänkande och samtal.

Det är bra att använda faktaböckerna på olika sätt. Man kan läsa ett kortare avsnitt, ta med böcker om insekter ut på gården, följa instruktionerna tillsammans när man gör ett experiment ur en bok med sådana… Vi ska tänka på att använda och högläsa olika böcker, om vi vuxna bara väljer de böcker vi själva tycker bäst om kan det bli för smalt.

Och så pratade jag lite om att låta sig inspireras av faktaböcker – man kan självklart leka delar ur böckerna för att skapa förståelse (exemplifierade med en kamelmarknad) och skapa på alla möjliga sätt. Jag berättade om hur man kan göra faktaböcker tillsammans och utrusta dem med olika särdrag. 

Föreläsningen var en timme och trekvart lång, så jag bröt av lite här och där för korta övningar eller samtal med de som satt bredvid varandra. Det var fascinerande att höra jättebruset från salen!

Cilla Dalén

Under april har alla som vill möjlighet att ta del av tre inspirationstillfällen om faktaböcker – alla tre är på webben och alltså tillgängliga var i landet man än befinner sig. Dessutom är de gratis.

Det första är när Laura Mendez Edkvist från Författarcentrum informerar om projektet På riktigt – sakprosa i skolan och möjligheterna att få en facklitteraturförfattare på besök.

Torsdagen den 10 april, eller i efterhand, kan man ta del av ett evenemang som Studentlitteratur ordnar. Det är lättlästförfattarna Moa Candil och Bengt Fredriksson som samtalar om sina fackböcker om svåra ämnen och hur böckerna kan användas i skolan.

Och det tredje evenemanget ordnas likt det första av projektet På riktigt – sakprosa i skolan och nu är det Jenny Edvardsson som föreläser med titeln Lässtrategier och textsamtal med faktaboken i fokus.

Cilla Dalén

Svenska barnboksinstitutet har sina lokaler i Stockholm, på Odengatan. De samlar svensk utgivning av barn- och ungdomsböcker och framme i det publika biblioteket finns alltid innevarande års utgivning. Fram på vårkanten plockas de undan, räknas och analyseras, och exponeras sedan i den årliga Bokprovningen.

Än så länge är 2024 års utgivning av facklitteratur för barn och unga samlad i biblioteket. Så jag begav mig dit för att fotografera av den, och det blev tre bilder. Här kommer de andra två:

Visst ser det fint ut!

Förutom de vi redan skrivit om här på faktabok.se så hittar jag några böcker jag vill läsa, många fler i serier jag känner till och gillar men kanske inte måste recensera varenda bok och så några som jag tänker att de verkar väldigt ointressanta.

24 april släpps statistik och analys över 2024 års utgivning. Här kan du anmäla dig för att lyssna på webbföreläsningar, och det datumet publiceras även skriftligt material.

Cilla Dalén

Faktaförfattarbesök på bibliotek – det har jag inte varit med om förut. Alltså, när jag jobbade i skolan hade vi ofta författarbesök. De förbereddes noga med att klasserna läste böcker av författaren och lärarna arbetade på olika sätt med elevernas respons på texterna. Men på ett folkbibliotek blir det något annat. Åhörarna är i olika åldrar, har olika förkunskaper och är mer eller mindre bekanta med författarens böcker.

Nu under sportlovet var jag med när Sarah Sheppard besökte Tranströmerbiblioteket för att prata om sin bok Länge leve evolutionen för sportlovslediga barn. Publiken bestod av 15-20 barn i åldrarna ett halvt till kanske 12 år? Och så en massa vuxna. ALLA hade total uppmärksamhet på Sarah i de kanske 40 minuter som hon pratade, även bebisen och min medföljande snart femåring med spring i benen.  

Sarah berättade lite snabbt om olika böcker hon gjort och roade oss med ett exempel ur Djuren i staden, nämligen om duvorna i Stockholm som åker tunnelbana. Sedan sa hon att dagens bok, Länge leve evolutionen, var den som tagit längst tid för henne att göra. Och det kan man ju förstå, underrubriken är Livet på jorden under 4,6 miljarder år. 

Sarah visade sedan bilder ur boken på storskärm och berättade till. Ibland läste hon en kort snutt direkt ur boken men oftast berättade hon med lite färre ord än som finns i boken. Emellanåt vände sig Sarah direkt till åhörarna och frågade något, och det fanns alltid flera barn som hade järnkoll. De kände till djurarter, geologiska tidsperioder och spännande små detaljer. 

Det hela blev alltså en snabb men mycket fascinerande resa genom de 4,6 miljarder åren. 

Framtidsspaningen då?

Jo, efter föreläsningen fanns det tipsrundor och pyssel, och en kö med barn ville få böcker signerade. Mot slutet kom det fram en grabb som visade otroligt fina böcker som han själv hade gjort, inspirerad av Sarah Sheppard. Ursnygga och proffsiga, både teckningar och text! Om hans intresse finns kvar så är han definitivt en framtida facklitterär författare och illustratör. 

Facklitteratur kan verkligen inspirera till eget skapande!

Cilla Dalén

Författarbesök innehåller ofta skrivövningar. Vanligtvis är det kopplat till skönlitterärt skrivande – gestaltning, miljö, intrig och så vidare. Nyligen fick jag frågan om jag kunde göra en skrivövning på ett författarbesök om sakprosa. Då var jag tvungen att tänka efter. Jag vill att skrivövningar ska vara meningsfulla och att eleverna ska kunna komma igång och skriva direkt, utan att tänka för mycket. Det måste finnas utrymme för fantasi, men inte vara för fritt. De yttre ramarna är lika viktiga som friheten inom dem.

Efter att ha funderat lite fann jag ett sätt att arbeta med sakprosans särdrag och samtidigt låta eleverna använda sin fantasi. Mitt besök gjordes inom ramen för Författarcentrum Östs eminenta projekt På riktigt – sakprosa i skolan (som från och med årsskiftet har blivit nationellt) och jag höll en ganska traditionell lektion om att skriva faktaböcker där jag berättade om research, lät eleverna undersöka källmaterial från 1700-talet och gav exempel från några av mina egna faktaböcker. Som avslutning gjorde vi sedan en skrivövning. Under dagen testade jag den i fyra olika grupper, och den funkade bra i alla.

Ingången var det svenska språkets möjligheter att skapa nya ord genom sammansättning. Eleverna fick först göra en lista med fem ord utifrån några olika kategorier, till exempel en plats, ett ljud eller en egenskap. (Dessa kategorier kan förstås varieras.) Sedan skrev de ner fem djur, för att slutligen kombinera orden i listan med djuren och på så vis skapa fantasidjur. Många byggde ord intuitivt, medan andra behövde lite stöd i hur man gör när man sätter samman ord. (Här finns förstås potential för en fördjupning om ordbildning och sammansatta ord för lärare i svenska och svenska som andraspråk.)

Om eleverna följt mina instruktioner hade de nu en lista med fem fantasidjur. Skuttstruts, tråkmört, pangbäver, skrikfluga och badhuskänguru var några av djuren som uppstod. Det var även några elever som hade fått till djur som springmask och skogsmus. Det är okej, men för nästa steg uppmuntrade jag dem att välja något djur som inte finns på riktigt. Då skulle eleverna nämligen välja ett av sina djur och skriva en kort faktatext om det. De fick fem minuter på sig och jag tror att alla elever skrev något, från enstaka meningar till en halv sida text.

Tempot i övningen var rätt högt, och samtidigt som jag gav instruktionerna skrev jag exempel på ett blädderblock. Medan eleverna skrev gick jag runt och spanade in deras texter, och samlade sedan in dem för att läsa upp några exempel helt anonymt. Om man har mer tid kan eleverna läsa upp för varandra i par eller mindre grupper, eller så får de som vill läsa för hela klassen.

Här kommer några smakprov från elevernas faktatexter om de påhittade djuren:  

Snattkatter älskar att ta saker som inte är deras. Med sin unika fluffiga päls kan de gömma kattgodiset utan att bli påkomna.

I hagar längst ner i Småland kan man hitta skrattkor. De ser ut som vanlig kossor men de kan aldrig sluta skratta.

Boombananflugan gillar att äta banan, men när den äter banan så exploderar den och då låter det BOOM. Den kan bli 1 mm och väger i genomsnitt 0,0001 gram.

Badhuskängurun lever i badhuset och brukar gömma sig under vattnet. Den kan bli 200 år och föder 93 barn åt gången. Den äter drunknande barn.

Baguettebabianen är en apa som lever i Frankrikes djungler. Baguettebabianen härstammar från babianen och livnär sig enbart på baguetter. Den har anpassat sig till sin omgivning och har långa ben och armar så att den lättare kan fånga vilda baguetter och springa iväg med dem. Istället för en vanlig mun har den en baguettekrossande näbb. Den kan också påträffas på Frankrikes storstäders hustak.

Det blev fnissigt när jag läste upp några av texterna och jag kunde säga till eleverna att de verkligen hade koll på hur man skriver sakprosa. Innehållsligt höll sig de flesta till förväntade beskrivningar av utseende, habitat, föda, fortplantning med mera. Språkligt hade många elever hittat både ett sakligt och neutralt tilltal och ämnestypiska ord. Det ledde till underhållande texter som fick klasskompisarna att skratta. En signal om hur roligt man kan ha det med ett rikt språk, och att skrivande ofta handlar om att beröra andra. Men det fanns också elever som inte riktigt lyckades pricka in ett adekvat språk. Kanske kan sådana här övningar vara ett sätt att jobba med ämnestypiskt språk i en mer lekfull inramning?

Här kommer övningen, med exempel på varje steg:

Faktatext om ett fantasidjur

1. Skriv fem ord i vänsterspalten högst upp på ett papper, ett ord för varje kategori:

• En egenskap (stark, nyfiken, galen)
• En plats (skogen, Magadaskar, Linköping)
• En sak som man kan hålla i (termos, spjut, fiol)
• Ett verb (hoppa, bajsa, balansera)
• Ett ljud (kvack, boom, krash)

2. Skriv fem olika djur i högerspalten

(apa, mygga, mask, snigel, skata).

3. Kombinera nu orden från de två spalterna till nya djur:

Galenskata
Termosapa
Madagaskarmask
Bajssnigel
Kvackmygga

4. Välj ett av djuren och skriv en faktatext om det. (5 minuter)

5. Den som vill får läsa upp sin text, eller samla in texterna och läs några texter högt.

Vill du testa skrivövningen? Varsågod! Hör gärna av dig och berätta hur det gick.

Annelie Drewsen

Igår genomfördes Fackboksfestivalen Minerva på ABF-huset i Stockholm. Det var ett samarrangemang av Författarförbundets avdelning för fackboksförfattare, som heter just Minerva, och ABF Stockholm. Under festivalen var det flera parallella program i olika salar och ett av dem behandlade faktaböcker för barn. Alltid nåt!

”Nörden och googlaren” kallades programpunkten och den bestod av faktaboksgiganterna Bengt-Erik Engholm och Helen Rundgren som samtalade med varandra om faktaboksförfattande och lite grand om själva böckerna. Båda två har gjort böcker som vunnit Carl von Linnéplaketten.

Helen Rundgren är biolog och har skrivit 32 fackböcker för barn. Hon berättade att det känns tryggt att skriva inom det ämnesområde där hon har förankring i den akademiska världen. Hon vet vilka olika vinklar som kan finnas på ämnet från olika universitet och kan kontakta forskare med den expertis som hon eftersöker. Att lämna biologins värld kan däremot kännas lite läskigt, så här representerade Helen nörden.

Bengt-Erik Engholm, som snart publicerar sin 20:e facklitterära bok, är däremot en författare som närmar sig olika ämnesområden för att han blir nyfiken. Det där med googlaren i programpunktens titel syftar på att han i början googlar väldigt mycket för att få input och uppslag inför att han ska skriva om ett visst ämne. Men sedan gäller det att hitta bra och trovärdig information. Både Bengt-Erik och Helen berättade att det förekommit faktafel i någon av deras böcker. Det gick att rätta till i nästa upplaga men för Helen verkade det ha varit ett mindre trauma… 

Att man kan ändra i nya upplagor behövs även för att forskningen går framåt. Det som var bästa möjliga fakta när en bok skrevs kanske inte längre anses stämma. Helens bok Tyra Tyrannosaurs Rex kom i sin första upplaga 2002 då det inte var tänkbart att dinosaurier hade fjädrar. Men när den gjordes på nytt för En bok för alla 2020 hade forskarna ändrat sig. Helen fnissade lite åt att en faktabilderbok för treåringar måste ändras efter forskningens senaste rön – men visst är det så.

Bengt-Erik var imponerad över hur noggranna översättarna i Japan var när de jobbade med hans bok Från apa till sapiens. De var mycket angelägna att allt skulle bli korrekt och att inte några faktafel smög sig in i översättningsarbetet.

Det finns risker både när ämnesexperter vill göra en faktabok för barn och när man är generalist. Risken med en nörd som författare kan vara att boken blir för didaktisk och tråkig. Helen pratade om en farbrors-ton med en äldre man som i en bok förklarar saker för barn. Risken med att inte vara ämnesexpert är förstås att man lättare kan göra fel. Bengt-Erik nämnde att ibland vänder sig en expert till en barnboksförfattare och så skriver de en bok tillsammans. Det kan också bli bra.

Helen och Bengt-Erik, och även röster från publiken, pratade en del om faktagranskning och att förlag kan ställa sig lite olika till kostnaden att ta in en faktagranskare. Kanske kan forskare och museimänniskor göra faktagranskningen gratis för att det hör till deras uppdrag? 

Efter samtalet tänkte jag att både Bengt-Erik Engholm och Helen Rundgren visade stort engagemang för barns och ungas läsupplevelser – böckerna ska vara bra och lockande. Och det var även tydligt hur seriösa båda är i förhållande till den information de förmedlar, den ska vara korrekt och intellektuellt stimulerande. Förträffligt att sådana författare vill och får göra många böcker – så många att jag kan kalla dem faktaboksgiganter!

Hoppas denna fackboksfestival blir ett årligen återkommande event och att det nästa år är fler inslag med författare till facklitteratur för barn och unga.

Cilla Dalén

Lättlästpodden, som görs av Hegas förlag, har spelat in ett avsnitt där jag är med och pratar faktaböcker. Det är 37 minuter långt och går att lyssna på här.

På Läslovet, tisdagen den 29 oktober klockan 14-15, kan man lyssna på en webbföreläsning där jag pratar faktaböcker. Det är Författarcentrums projekt På riktigt – sakprosa i skolan som anordnar detta och det är gratis. För att läsa mer och anmäla sig kan man kolla här.

Cilla Dalén

Jag gick runt på Bokmässan i Göteborg och fotade alla faktaböcker för barn och unga som jag hittade. Missade säkert några, men det blev rätt mycket ändå.

Cilla Dalén