I Nypon förlags serie ”Mytiska väsen” finns nu boken Djinner. Den är skriven av Annelie Drewsen som är min kompis och dessutom verksam som recensent här på faktabok.se. Alltså skriver jag ingen recension utan nöjer mig med att säga att jag gillar boken och uppskattar speciellt hur Annelie har klarat av att balansera det faktum att djinner är ett sagoväsen, men även finns i Koranen och därmed anses som verklighet av en hel del muslimer.
Med faktabilderboken Nomader – ett liv i rörelse introducerar Bokförlaget Trasten den Hong Kong-baserade bilderbokskonstnären Kinchoi Lam på svenska. I boken beskrivs sju olika nomadkulturer i text och bild: nomadfolk i Mongoliet, tuareger, nentser, romer, massajer, sama-bajau och yanomami.
I förordet berättar Lam hur han under en resa genom Saharaöknen stötte på grupper av människor som vallade djur eller bar vatten långt in i öknen. Han började fundera på vad ett hem kan vara och på de kunskaper som nomadkulturer bär med sig, vilket resulterade i den här boken. Redan i förordet gör Lam också en koppling till den globala uppvärmningen och vikten av att leva i samklang med naturen och olika ekosystem, istället för att försöka kontrollera dem.
I boken skildras de olika nomadkulturerna i tur och ordning. Det som först fångar min uppmärksamhet är de omsorgsfullt tecknade bilderna. I boken varvas kartor och sceniska landskapsmotiv som sträcker sig över ett helt uppslag med mindre bilder och bildserier som exempelvis visar hur tuareger tar på sig sina huvudsjalar eller olika figurer som yanomami målar på sina kroppar. Jag blir inte omedelbart förtjust i stilen – något gryniga bilder som ser ut att vara tecknade med kritor eller färgpennor. Det är lättast att tycka om de stora motiven. På ett uppslag rör sig ett slingrande följe av människor, får, kameler och hästar genom ett mongoliskt landskap med vidsträckta gräsmarker som övergår i snöklädda bergstoppar. På ett annat uppslag är perspektivet plötsligt inifrån en traditionell romsk vagn med vacker färgsättning, en köksbänk där matlagning pågår och små fönstergluggar ut mot vardagliga scener. Men i vissa bilder hade jag önskat en större detaljrikedom, och framförallt människorna blir lite väl anonyma. Allra mest märks det på de som har mörkast hud. De spänstiga massajerna som dansar och hoppar ser ut att hela sakna ögon och mun. Som läsare får man ingen riktig kontakt med dem.
Nåväl, stilpreferenser är högst personliga. Mer intressant är hur bild och text fungerar tillsammans utifrån bokens syften, och som uttryck för nomadfolkens förmåga att leva i samklang med de förutsättningar naturen erbjuder har Lam onekligen lyckats med sina bilder. Här finns inga svarta konturer som skiljer det ena från det andra; den mänskliga tillvaron är tecknad i samma färgskala som den omgivande naturen: jordiga toner med många nyanser av grönt, brunt och blått. Människan avbildas som ett kollektiv, aldrig ensam, alltid en del av något större.
Texten är satt i relativt liten stil och ligger i korta stycken ovanpå bilderna, ibland mot helt vit bakgrund och ibland mot en ljust tonad ruta. Den är översatt från engelska av Annika Meijer, och förutom ett iögonfallande inspel av tryckfelsnisse är språket angenämt att läsa.
Lam skriver med respekt för dem han skildrar. För varje nomadkultur beskrivs platsen där människorna lever, boende, kläder, mat, hantverk, traditioner och religion. Det finns inget musealt över beskrivningen, istället landar Lam i hur de olika nomadgrupperna överlever mötet med det moderna samhället och klimatförändringar. Ökade temperaturer, jakten på råvaror, fördomar och diskriminering nämns, men också hur de olika folken hanterar dessa svårigheter. Det här är en bok som verkligen beskriver ”ett liv i rörelse” – såväl rumsligt som mentalt – och blir en hoppingivande hyllning till människans uppfinningsrikedom och anpassningsförmåga. Hos Lam är människan aldrig enkelspårig, och komplexa företeelser beskrivs med en sorts självklar enkelhet. Till exempel berättas om de olika kulturernas traditionella trossystem, men också att de kan existera sida vid sida med någon av de stora världsreligionerna. Klart man inte måste välja en enda livsåskådning! Jag uppskattar den sakliga tonen, där man som läsare själv kan låta tankarna vandra iväg. Hur skulle det vara att leva ett helt liv i en båt och jaga med harpun på sjuttio meters djup?
Det här är en bok som passar utmärkt på skolbibliotek, där den kan användas för såväl högläsning för yngre barn och som upplysande bredvidläsning i slöjd, geografi, samhällskunskap och religion på mellanstadiet – och kanske även högstadiet?
+ Innehållsförteckningen utgörs av en världskarta med de olika nomadkulturerna utmärkta + Ordlista i slutet – Register saknas
Annelie Drewsen
Nomader – ett liv i rörelse Författare och illustratör: Kinchoi Lam Översättning: Annika Meijer Bokförlaget Trasten, 2024 ISBN: 9789189751095 Antal sidor: 72
Avdelning M på svenska bibliotek, speciellt sådana för barn, innehåller en del faktaböcker som inte är särskilt sanna. M betyder bland annat etnografi och de böcker jag syftar på är sådana som handlar om väsen av olika slag och där väsena beskrivs som om de funnes på riktigt. Det är alltså böcker som är skrivna som faktaböcker men där såväl författare som läsare är i stort sett överens om att det som står inte är sant. Det ges ut många böcker om väsen i Sverige, och lättlästförlagen hänger förstås med.
Är du rädd för vampyrer? från Hegas förlag är en nyutgiven översatt bok, det finns en till som handlar om zombies. Så, inte väsen som finns i svensk folktro utan läbbiga varelser som vi mest mött i filmer och böcker. I en blandning av traditionell faktatext och korta seriestrippar får läsaren diverse baskunskaper om hur vampyrer ser ut, vad de äter, vad de undviker med mera. Texterna och bilderna är ganska skämtsamma och författaren fyller på den traditionella ”faktan” om vampyrer med en del egen fantasi. Vampyrerna i boken har drag av både Dracula och Edward Cullen, och i texten sägs till och med att vampyrer kan vara just av dessa två sorter. Det finns även fyra uppslag i boken kallade ”Helt sant” och där ger författaren information om bland annat hörntänder och blod.
Boken är ganska lättläst, och har både innehållsförteckning och register. Innehållet gör att den blir både tuff och rolig, så jag tror att den kan vara attraktiv för många barn. Men kanske de som verkligen vill lära sig fakta om vampyrer i folktro och populärkultur bör välja någon annan bok.
Cilla Dalén
Är du rädd för vampyrer? Författare: Danielle Goyette Illustratör: Mathieu Benoit Översättare: Johanna Brock Hegas 2024 ISBN 9789189831476 31 sidor Provläs
Här är två nya böcker i lättlästförlaget Nypons serie ”Mytiska väsen” som nu är uppe i 15 böcker, jag har tidigare skrivit om Sjöjungfrur.
Trodde ni att älvor var vackra ljuva varelser? Nänä, okej vackra kanske men också otäcka! De kunde plåga små barn, göra människor sjuka genom att blåsa på dem och göra folk tokiga med sin musik och dans. Att älvorna blev arga om man råkade kissa på dem, till exempel i en älvring, kan man kanske förstå. Älvor är skriven av Ann-Charlotte Ekensten, hon har tidigare skrivit Skogsrået, Troll, Enhörningar och Tomtar. Ekensten slår i inledningen fast att älvor inte finns men att man trodde på dem förr i tiden och efter det kommer en förklaring av vad folktro är. Allra sist i boken nämner Ekensten att moderna älvor i böcker och filmer ofta framställs som betydligt snällare än de i den gamla folktron.
Näcken är, liksom Spöken, skriven av Moa Eriksson Sandberg. Hon väljer att inleda boken genom att suggerera läsaren in i en upplevelse med en grönaktig naken man som spelar fiol vid en bäck. Men sedan är det en vanlig faktabok där vi bland annat får veta att näcken också kallas strömkarlen, bäckamannen eller älven och att bäckahästen är någon sorts släkting. I konsten framställs näcken ofta som mer vacker än i de gamla sagorna där han kunde vara rätt läbbig. Eriksson Sandberg berättar också om hur man förr försökte skydda sig mot näcken, och hon passar på att samtidigt förklara ordet ”skrock”. På slutet får läsaren lite boktips om aktuella och populära barnböcker där näcken finns med.
Det finns både för- och nackdelar med denna och andra långa serier med faktaböcker från till exempel Nypon och Vilja förlag. Lite trist kan vi vuxna kanske tycka, när böckerna är ganska hårt mallade och liknar varandra inom serien? Men jag tror att en del läsare, speciellt de som är i behov av lättlästa texter och som ju är den främsta målgruppen, är väl betjänta av att känna igen sig. När de har läst en bok och gillat den läsningen så är det förhållandevis lätt att ta sig an en annan bok i serien.
En annan fördel med dessa serier med böcker som liknar varandra är att de gör det möjligt för lärare att organisera uppgifter där elever ska söka och utvinna information. När en lärare delar ut sådana uppdrag till eleverna är det viktigt att de först har kollat (eller bett sin bibliotekarie ta reda på) att det finns bra källor för eleverna att använda. Och faktaböcker är ofta bättre än ett ostrukturerat och oändligt surfande på webben.
Det här är en bok i en lång serie som heter ”Mytiska väsen” och ges ut av lättlästförlaget Nypon. I serien finns böcker om troll, tomtar, drakar, Big foot med flera kända väsen. Sammanlagt är det tretton olika titlar just nu, jag tror att fler kommer.
Ingen vet om sjöjungfrur verkligen finns, står det i början av boken. På baksidan står det att man förr trodde att de fanns på riktigt. Den här tveksamheten har kanske sin förklaring i att bokens författare Linda Ågren ”jobbar som sjöjungfru” enligt en bildtext inne i boken. Det är till samma bild som också finns på omslaget. Oj, vilken grej att jobba som sjöjungfru! Jag förstår att hon kanske inte riktigt vill erkänna att sjöjungfrur bara är ett påhitt.
Innehållet i boken består av korta redogörelser för berättelser om sjöjungfrur, eller liknande väsen, som genom historien förekommit i olika delar av världen. Det börjar med fiskmannen Oannes och gudinnan Atargatis i Mesopotamien för flera tusen år sedan. Sedan kommer de gamla grekerna och så får vi följa med framåt genom århundradena.
Texten är som vanligt i Nypons böcker tydlig och väl organiserad. Det finns innehållsförteckning och ett enkelt register, ordförklaringar och faktarutor men större delen av boken upptas av löpande text med passande bilder.
Inuti är boken riktigt fin tycker jag, med ett varierat bildmaterial och mycket färg. Tyvärr är omslagen på alla böckerna i serien Mytiska väsen riktigt tråkiga. De har murriga färger och i kombination med det anspråkslösa formatet syns de inte bland andra mer spektakulära böcker om väsen i till exempel mitt skolbibliotek.
Om man som jag blir nyfiken på alla sagor om sjöjungfrur från olika delar av världen så är det enkelt att googla efter mer information och längre berättelser. Den här ganska enkla faktaboken blir en bra start för att leta vidare och hitta många rysliga och vackra berättelser om väsen som är en blandning av människa och fisk.
+ Sporten mermaiding nämns – jag hade aldrig hört talas om den men blir munter av att folk kombinerar lek, sport och estetiska uttryck på ett ljuvligt nördigt sätt. Googla får ni se!
– Namnet ”Mytiska väsen” på bokserien är missvisande. Böckerna handlar i huvudsak inte om väsen som förekommer i myter utan om väsen från folktro och sagor.
Hurra och stort varmt grattis till Lina Blixt och Bengt-Erik Engholm som får Carl von Linné-plaketten för sin bok Korpen – Fakta och myter. Plaketten avser 2022 års bästa fackbok för barn eller ungdomar och delas ut av Svensk biblioteksförening.
Så här lyder motiveringen:
”Bengt-Erik Engholm och Lina Blixt belönas med Carl von Linné-plaketten för Korpen – Fakta och myter. De många nyanserna av korpen presenteras i ett utomordentligt samspel med vackra illustrationer i gråskala. Boken bjuder på såväl myter som fakta om korpens nutid och historia. Texten är flytande och bitvis humoristisk. Överskådliga rubriker och korta stycken gör det nischade ämnet lättillgängligt. Genom att inte göra sig allmän tilltalar boken en målgrupp som dras till det gotiska och mystiska – en målgrupp som sällan prioriteras vid faktaböcker. De suggestiva bilderna passar oerhört väl till det gotiska temat. Korpen med dess häftiga och djärva illustrationer är en faktabok som tar upp många aspekter av en enda, om än mångfacetterad, fågel.”
