Faktabok.se

Svenska Akademien har i år instiftat ett nytt pris, Svenska Akademiens pris till framstående författare av svensk sakprosa för barn och unga, och Stefan Casta är den allra första mottagaren av priset. 

Stefan Casta är född 1949 och började sitt arbetsliv som journalist och dokumentärfilmare. Författarskapet består av både skön- och facklitteratur för alla åldrar. Men detta priset är alltså för hans gärning som facklitterär författare för barn och unga.

Stefan Casta har skrivit många böcker som handlar om den svenska naturen. Vi läsare får följa med honom ut i skogen, till vattnet, ut på ängen, in i ladugården, runt i staden… Hans vackra naturskildringar gör att vi verkligen får uppleva naturen samtidigt som vi lär oss om växter och djur.  

Naturböckerna är alltid vackert illustrerade, genom åren har Casta samarbetat med många skickliga naturmålare, som Staffan Ullström och Bo Mossberg.

Läs gärna min recension av Rävens stubbe! Stora musboken och Stora mesboken är andra exempel på riktigt fina böcker. Det ser ut att finnas många titlar i webbokhandlarna, och de äldre finns förhoppningsvis fortfarande på biblioteken.

Jag är så glad att Svenska Akademien har instiftat detta fina pris för sakprosa för barn och unga. Det visar att faktaböcker är angelägna och att det kan finnas stora kvaliteter i själva sakprosatexten. 

Tillsammans med detta pris har Svenska Akademien även instiftat ett pris för sakprosa för vuxna och ett för kritik och essäistik. Så här säger Mats Malm om priserna:

Tillgång till kvalitativ sakprosa för läsare i alla åldrar är av avgörande betydelse för individen och samhället. Det är viktigt att uppmärksamma inte bara sakprosans innehåll utan också dess litterära dimensioner: med de här priserna vill vi bidra till just det.

Priset kommer delas ut i höst på Bokmässan, och det passar ju strålande i år när temat för mässan är ”Folkbildning”.

Läs hela meddelandet från Svenska Akademien.

Här är Stefan Castas egen webbplats.

Cilla Dalén

Bengt-Erik Engholm får En bok för allas vänners läsfrämjarpris 2026 eftersom han är ”en lysande företrädare för faktabokens viktiga roll som både förmedlare av kunskap och läslust”.

Jättefint!

Jag har flera gånger sett Bengt-Erik under författarbesök i skolklasser, och det är så härligt hur både elever, lärare och Bengt-Erik själv njuter av att prata om både ämnena för hans böcker och processen att söka information och skriva. Läs- och kunskapsfrämjande av allra bästa sort!

Förutom Bengt-Erik Engholm får även Eivor Schultz, läsfrämjarveteran, priset i år. Grattis till henne också!

Läs mer om Bengt-Erik och hans böcker på Barnens bibliotek!

Cilla Dalén

I mars arrangerades 2026 års barnkultursymposium på Stockholms universitet med temat Andlighet och ändlighet – tro och religion i barnkulturen. En rad kunniga föreläsare intog scenen på Aula Magna för att belysa olika perspektiv på barn och religion och det var ett oerhört intressant program. Jag var där båda dagarna och vill gärna dela med mig av några intryck från symposiet.

Inramningen för symposiet var att frågor om tro och andlighet de senaste åren fått allt större plats i den offentliga debatten. Till exempel var ett av 2025 års nyord existentiell hållbarhet och enligt den senaste Ungdomsbarometern identifierar sig en av tio unga som religiös, en siffra som dock bör tas med en nypa salt. Samtidigt beskrivs Sverige som ett av världens mest sekulariserade länder.

Att tillhör en religiös minoritet i ett sekulärt land är inte alltid lätt. Jenny Berglund, professor i religionsdidaktik vid Stockholms universitet, har studerat olika minoritetssamfunds verksamhet för barn där det ofta finns inslag av musik, skapande och berättande. Barn som deltar i sådan pedagogisk verksamhet berättar att de lärt sig de religiösa berättelserna samt att lyssna och ställa frågor, vilket de kan ha nytta av i skolan.  En hel del elever talade dock aldrig om dessa erfarenheter i skolan och hade heller aldrig fått frågor om det. Jenny Berglund pekade på risken för parallella världar och uppmanade majoritetssamhället att möta, erkänna och stötta minoritetssamfundens pedagogik.

Hon gav också exempel på hur den religiösa fostran i olika samfund tar sig populärkulturella uttryck. Barn kan till exempel möta animerade filmer på Youtube om Abraham, Moses och Jesus eller nysläppt ramadanmusik av artister som svensk-libanesiska Maher Zain.

– Han är en del av det svenska musikundret och en världsstjärna som kommer med en ny låt under ramadan varje år, precis som andra artister släpper jullåtar, berättade Jenny Berglund och uppmuntrade pedagoger att vara nyfikna på olika populärkulturella uttryck som kan ingå i exempelvis muslimska barns vardag.

Genom att förskolan och skolan uppmärksammar olika religioners högtider, berättelser, sånger eller andra uttryck blir det ett erkännande för barnens identitet.

– Om ett barn tvingas lämna en del av sin identitet blir det ett erkännandeunderskott vilket kan skada barnets självkänsla.

Här går det förstås att göra en koppling till behovet av faktaböcker om olika religioner och trosinriktningar. Vi har tidigare uppmärksammat bristen på faktaböcker om ramadan och eid, och förra året kunde vi äntligen skriva om en nyutkommen sådan. En fin bok om det judiska året finns det också. Men är finns helt klart utrymme för fler titlar av olika slag.

Att barn och unga döljer sin religiösa tillhörighet är inte ovanligt, vilket belystes av flera föreläsare på symposiet. Linde Lindkvist, docent i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, talade om barns mänskliga rättigheter där religionsfriheten ingår. I Sverige finns ett starkt juridiskt skydd för religionsfriheten, men FN:s specialrapportör för religionsfrihet har pekat på att förståelse för religion och religionsfrihet är starkt begränsad.

– Religionsfrihet förstås ofta som något inre och en föreställning om att den friheten bäst ska skyddas genom att religion hålls borta från offentligheten, att frihet förutsätter någon form av neutralitet. Men den individuella valfriheten är bara en del av religionsfriheten, sa Linde Lindkvist.

Religionsfriheten innefattar också en yttre frihet, alltså rätten att uttrycka sin övertygelse i praktik. Det är en bred rättighet som innefattar sådant som att få ha gudstjänstbyggnader eller ordna religiös utbildning. Enligt Linde Lindkvist är det den yttre religionsfriheten som är mest hotas i Sverige idag, alltså att få behålla sin religiösa identitet och leva öppet och tillsammans med andra.

– Kärnan i vad vi ser som grundläggande i religionsfriheten formas av våra egna erfarenheter, och om vi utgår från egna erfarenheter riskerar vi att missa när andra människors frihet hotas. I Sverige är förståelsen av religionsfrihet väldigt snäv, och den måste rymma mer än den självvalda tillhörigheten. Vi måste vara vaksamma för hur religionsfriheten används så att de inte blir ett verktyg för att spela ut grupper mot varandra, sa Linde Lindkvist.

Det var två små glimtar från symposiet, med det fanns mycket annat som var minst lika intressant. För den som är nyfiken på att få veta mer kommer Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet att ge ut en skrift med bidrag från talarna på symposiet.

För den som redan nu vill fördjupa sig i dessa frågor har Linde Lindkvist skrivit boken Barns mänskliga rättigheter – en introduktion (Studentlitteratur, 2022) medan Jenny Berglund är en av redaktörerna för Barn i religionernas värld (Gleerups, 2025). Vi på faktabok.se kommer under våren att ta fram fler listor förslag på faktaböcker att köpa in för statsbidraget och en av dem kommer att handla om religion. Föreslå gärna böcker vi borde ha med i kommentarerna. Här hittar du alla böcker om religion som vi redan har skrivit om.  

Annelie Drewsen