Vi går och röstar

Inför valet kommer Steve Nyberg med sin andra faktabok i serieformat: Vi går och röstar. Hans första bok handlade om spårvagnar och nu har han tagit sig an att förklara hur Sveriges demokrati fungerar. Det börjar med att pappa Abbe försöker knyta en slips, och dottern Sally undrar vad han gör. Abbe förklarar att han vill göra sig fin för att gå och rösta. Sally blir nyfiken och vill följa med till vallokalen. Mamma Hanna har redan förtidsröstat och vill istället vara hemma och chilla med barnen, men efter en omröstning beslutar majoriteten (pappa och de två barnen) att hela familjen ska gå till vallokalen tillsammans.

Familjens förehavanden under valdagen bildar ramhandlingen för Nybergs berättelse om demokrati i praktiken. Föräldrarnas förklarande pratbubblor kompletteras med faktarutor om sådant som Regeringsformen, förtidsröstning och demonstrationsfrihet. Ibland ger även bifigurer i berättelser små föreläsningar för Sally – som är nyfiken på allt. På ett uppslag ger röstmottagaren Veiron en historisk exposé över hur det gick till när Sverige fick allmän rösträtt, men här blir det kanske lite väl summariskt. Det låter till exempel som om ingen hade rösträtt i Sverige för drygt 100 år sedan, vilket är tokigt.

Men det här är knappast en bok som barn läser på egen hand, och en klok vuxen kan förhoppningsvis nyansera historieskrivningen lite. För som helhet är detta en ambitiös bok som inte bara belyser själva röstningen utan också andra viktiga delar av demokratin, såsom rätten att strejka, medias uppgift att granska makten och politikens olika nivåer. I ramberättelsen vill barnen rösta om det enda och det andra, vilket blir en fin spegel av möjligheterna att vara med och påverka beslut. Berättelsen avslutas med valvakan på teve.

Berättelsen är uppbyggt av serierutor där demokrati gestaltas genom vad olika människor gör: demonstrerar, röstar, räknar röster, ställer frågor och så vidare. Personerna är tecknade relativt enkelt och stiliserat med prickar till ögon och begränsade ansiktsuttryck. Konturlinjerna är tunna och färgfälten utan skuggning.  På vissa uppslag får en enda bild ta större plats och ibland förekommer diagram och andra infografikliknande bilder. Nyberg låter läsaren vara med i konkreta situationer som är vanliga i en demokrati, och jag tror att boken kan fungera bra hemma, på förskola och i skolans lägre årskurser inför valet.

Annelie Drewsen

Vi går och röstar
Författare och illustratör: Steve Nyberg
Rabén & Sjögren, 2026
ISBN: 9789129755527
Antal sidor: 32
Provläs!  

Koll på Palmemordet

I somras läste jag ungdomsromanen Februari 86 av Åsa Asptjärn (Bonnier Carlsen, 2026). Det är en fiktiv berättelse som är konstruerat utifrån faktauppgifter om mordet på Olof Palme 1986. Det är en fascinerande och spännande historia som också skildrar en specifik tid, med sådant som rasistiskt klotter och hotet från en störtande satellit. När jag såg att det finns en lättläst faktabok om mordet på Palme tänkte jag att de två böckerna förmodligen skulle passa väldigt bra ihop. Koll på Palmemordet är skriven av Bengt Fredrikson som är en mästare på att skriva lättläst om komplicerade saker, vilket man nog får säga att Palmemordet är. Eller vad sägs om följande uppgifter: 

I utredningen finns över 20 000 tips om mordet. Polisen har hållit förhör med 10 000 personer och undersökt 4 000 bilar. De har också fått samtal från 134 personer som har sagt att de mördade Olof Palme. 

Fredrikson berättar att om man tar alla papper från polisutredningen och lägger dem i en hög blir den 240 meter, ”nästan lika hög som Sveriges högsta hus”. Av detta har författaren gjort en bok som på drygt 50 sidor sammanfattar händelserna före, under och efter mordet på Sveriges statsminister. Jag tycker att det är precis lagom mycket information. Man får veta hur det gick till när Lisbeth och Olof Palme gick på bio den där kvällen och promenerade hem genom Stockholm. Man får veta hur mordet gick till och hur klantig polisen var direkt efteråt. Sedan beskrivs de viktigaste spåren i utredningen, rättegången mot Christer Pettersson, friandet i hovrätten och till sist nedläggningen av utredningen med det märkliga utpekandet av en död person som varken kunde dömas eller frias. 

Boken är bildsatt med mestadels dokumentärt fotomaterial, bland annat av blodfläcken på Tunnelgatan som jag själv miss tydligt från min barndom. Var jag där eller är det bilder från scenen jag minns? Ingen aning, och minnets opålitlighet har ju också betydelse för den rättsliga hanteringen av Lisbeth Palmes vittnesmål. I boken finns även förklarande kartor, ordförklaringar och faktarutor. 

I efterordet konstaterar Fredrikson att vi nog aldrig får veta vem som mördade Olof Palme eller varför: ”Sveriges största polisutredning slutar med ett frågetecken.” Mitt enda frågetecken om boken är varför mordet på Anna Lindh inte nämns, med tanke på att mordet på Gustav III finns med, liksom att Anna Lindh höll tal på Palmes begravning. Men det är verkligen en petitess i sammanhanget. Det här är en utmärkt bok för läsare på mellanstadiet, högstadiet och kanske även gymnasiets introduktionsprogram. Om jag var skolbibliotekarie skulle jag skylta den tillsammans med Asptjärns roman, Olof Palme – Ett liv av Tomas Dömstedt, Anna Lindh – Ett liv av Moa Candil och Bengt Fredrikson, Jon Jordås Den sista boken om mordet på Olof Palme och ytterligare några i genren. 

Annelie Drewsen

Koll på Palmemordet
Författare: Bengt Fredrikson
Nypon förlag, 2026
ISBN: 9789180777513
Antal sidor: 64
Provläs!

Gör eget slime

Gör eget slime – perfekt ju! 

Det ville jag och barnbarnet testa. Så den här boken plockade vi fram och tittade ut ett par recept som verkade kul.

De enkla steg för steg-instruktionerna med tydliga bilder gör det superlätt att göra eget slime! I recepten används vanliga ingredienser som är lätta att få tag på så att du snabbt kan börja knåda och dra.

Så står det på baksidan och att instruktionerna är tydliga, recepten enkla och formgivningen attraktiv – det är odiskutabelt. 

Men kanske är enkelheten bedräglig? För tyvärr blev det inget slime.

Vi köpte linsvätska som innehöll borsyra och natriumborat, genomskinligt hobbylim och vi köpte kolsyrat godis. Vi hade redan bikarbonat och hushållsfärg. Det var de ingredienser som skulle behövas för att göra ”knastrande slime”. Det dyraste var hobbylimmet, jag tror det kostade ungefär 150 kronor. Vi fick hjälp med det på Claes Ohlson.

Vi följde den enkla beskrivningen och resultatet blev en lättflytande vätska och väldigt blåa fingrar. Godiset tillsatte vi aldrig så det kunde vi senare äta upp.

Varför blev det fel? Ja, min gissning är att hobbylimmet inte var av rätt sort. Men jag är inte säker. Jag blev rätt sur eftersom jag betalat så mycket pengar och allt blev misslyckat.

Mitt i sommaren tänkte jag att vi gör ett försök till, med ett annat recept där det står ”PVA-lim”. I skåpet hade jag lim på vilket det stod PVAc. Det vågade jag inte använda utan la ner några timmar på besök i byggvaruhus, järn- och fritidsaffär samt affär med kontorsgrejer för att försöka hitta ett lim med exakt PVA. Det gick inte att få tag i i vår lilla sommarstad. PVAc fanns på flera ställen men inte endast PVA. De hjälpsamma butiksarbetarna visste inte heller vad det var.

Boken är översatt från engelska och jag undrar om förlaget har testat att följa instruktionerna efter översättningen? Den kan ju vara helt korrekt översatt men att produkterna ändå inte riktigt motsvarar varandra i Storbritannien och Sverige? 

Jag skulle velat få förklarat vad PVA-lim är så jag vetat vad jag skulle letat efter. Det hade också varit trevligt att veta ifall det vanligare PVAc-limmet varit okej eller ej.

Och genomskinligt hobbylim – är det verkligen endast en kemisk formel på det i Sverige? Eller kan jag ha rätt i att det var limmets fel att vi misslyckades?

En grej blev i alla fall bra. I boken fanns ett recept på ”Standardslime” som skulle innehålla majsstärkelse, vatten och hushållsfärg. Jag kände igen det där och bytte ut majsstärkelse (som jag inte riktigt vet vad det är – maizenamjöl?) mot potatismjöl. Barnbarnet blev mycket nöjd och sa att det där kallades ”busägget” och att de gjort blandningen på förskolan. Själv tycker jag att det i boken borde stått att potatismjöl är okej, det är ju en lättillgänglig produkt i Sverige.

Som ni ser blir min recension en dissning av i alla fall den svenska utgåvan. Den källkritiske kanske kan misstänka att det är jag som är klantig? Och så kan det vara. Lämna gärna en kommentar här eller i sociala medier om ni testat recept och lyckats, så får jag revidera min recension.

Cilla Dalén

Gör eget slime
Redaktörer: Elizabeth Yeates och Clare Lloyd 
Översättare: Susanne Nobel
Tukan förlag 2025
ISBN 9789181161595   
64 sidor

Herptiler

Alexandra Dahlqvist har gjort ännu en läcker och informativ faktabok, denna gång om herptiler. De tidigare böcker vi skrivit om heter I vattnet på västkusten respektive Boken om insekter. Och vad är då ”herptiler”?

Jo, det är den vetenskapliga termen för grod- och kräldjur och i Sverige finns det sammanlagt 19 olika arter, berättar Dahlqvist. Det är faktiskt rätt lagom, tänker jag. Växter, insekter och fåglar är lite väl många arter för att man ska fixa att hålla ordning på dem. Men 19 herptiler, det borde man väl klara av!

Arterna finns alla med i boken, sorterade i fem grupper: salamandrar, grodor, paddor, ödlor och ormar. I boken finns ett uppslag som handlar om respektive grupp och sedan ett uppslag per art. 

Texten på varje uppslag består av återkommande grundfakta om varje art, några korta spännande fakta och ett lite längre textavsnitt som berättar intressanta saker om arten. Språket är likt de tidigare böckerna rätt avancerat och man lär sig intressanta biologiska termer under läsningen. Längst bak finns en ordlista.

Bilderna i boken är så vackra, det är en fröjd att bläddra i den. Vissa uppslag är helt täckta av färg med texten lagd ovanpå. Andra uppslag består till hälften av svartvita bilder med vanlig svart text på vit bakgrund. Det märks att Alexandra Dahlqvist framför allt är konstnär och formgivare. 

Dock kan jag sakna en del för att klara av att identifiera de djur man träffar på i naturen. Under sommaren har jag och barnbarnen försökt med paddor-grodor och ödlor-salamandrar utan att kunna fastställa arter med hjälp av boken. Hur man ska göra beskrivningar så att de funkar i fält, det kanske någon erfaren naturmänniska skulle kunnat tipsa om?

+ Faktagranskad

Cilla Dalén 

Herptiler: grod- och kräldjur i Sveriges natur
Författare och illustratör: Alexandra Dahlqvist
Speja 2026
ISBN 9789189843837  
61 sidor

Istider & värmeböljor som format vår historia

Klimatet har växlat genom tiderna. Inte som idag, beroende på människornas aktiviteter, utan av orsaker som att jordklotets lutning varierar, solen brinner med olika styrka, vulkanutbrott kan ge stoff som skuggar solen och så kan meteoriter dunsa ner på jorden. 

I boken Istider & värmeböljor som format vår historia förklarar Mats Vänehem i text och bild hur detta funkar (utom meteoriterna som saknar förklaring) och även hur dagens klimatförändringar yttrar sig. Men i första hand är boken en genomgång av hur klimatet bakåt i tiden påverkat den historiska utvecklingen.

Det försämrade klimatet kan ha bidragit till romarrikets fall. Under 300- och 400-talet blev det torrare i Kina och boskapsskötare började ge sig iväg för att hitta nya betesmarker vilket i förlängningen blev folkvandringstiden.Vulkanutbrott orsakade den så kallade fimbulvintern ett par hundra år senare. Häxprocesserna, franska revolutionen och emigrationen till Nordamerika – förändringar i klimatet finns med i bakgrunden till dem också.

Boken som helhet blir framför allt en genomgång av historien med många stora och välkända händelser som relateras till förändringar i klimatet. Det är intressant för mig, visst känner jag igen några kopplingar till klimatet från böcker jag läst tidigare men mycket är nytt. 

På bokens baksida ställs frågan om vi kan lära oss något av hur människor förr i tiden hanterat klimatförändringarna. Och på de sista uppslagen i boken försöker Vänehem svara på den frågan samt ge förslag till hur vi kan agera för att hantera de klimatförändringar som nu accelererar. Summeringen bakåt visar att det bland annat är riskabelt att odla i utkanten av klimatzoner, att endast skaffa mat på ett sätt och att samla stora mängder människor på ett ställe. Bra grejer har varit välfungerande kommunikationer och handel samt förmåga till visst nytänkande. 

I dagens läge, där klimatförändringarna är ett faktum även om vi försöker minska dem, ger Vänehem en del förslag som jag nog tycker är rätt självklara och inte särskilt långtgående. De handlar om att ledarna för rika länder har ansvar för vad som händer människor i fattiga länder. Vuxna i lokalsamhällen kan påverka så att samhällena rustas för ett våldsammare klimat. Och barn kan lära sig, uttrycka sig, prata med folk och gå med i en förening som jobbar för en bättre miljö. 

Bokförlaget Opal har låtit Jenny Edvardsson göra en lärarhandledning till boken med förslag på hur mellanstadielärare kan göra för att stötta elevernas läsning och förståelse. Jag hoppas att lärare också tar in den samtida debatten, nyhetsflöden och ilskna barns och ungdomars röster, och låter eleverna jämföra dessa med kunskaper och slutsatser från boken. Klimatfrågan förtjänar rejäl uppmärksamhet! Bokens försiktiga ståndpunkter behöver verkligen kompletteras med aktuella politiska frågor, och sådana råder det ju inte någon brist på.

Mats Vänehem redogör på slutet för några böcker, för vuxna, som varit betydelsefulla för honom i arbetet med denna bok. Han berättar att författaren till en av dem är historieprofessorn och klimatforskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist som stöttat Vänehem samt även faktagranskat boken. Det känns betryggande att höra, och som vuxen blir jag ju sugen på att läsa även Klimatet och människan under 12 000 år, som Charpentier Ljungqvist skrivit.

Cilla Dalén

Istider & värmeböljor
Författare och illustratör: Mats Vänehem
Opal 2026
ISBN 9789172268906 
42 sidor

Skrock: speglar, stegar och svarta katter

Tur att man inte är skrockfull. Det verkar göra livet väldigt besvärligt, speciellt om man ska rätta sig efter skrock från flera olika håll i världen. Det borde ju kunna räcka med våra egna dumheter.

Nå, smått fascinerande är det allt. I boken Skrock: speglar, stegar och svarta katter berättar den tjeckiska författaren Štěpánka Sekaninová om otur och tur som kan komma från katter, sotare, speglar, grisar, mynt, brunnslock, fyrklöver, stjärnfall … ja, allt möjligt kan alltså påverka ens liv.

I boken ger författaren möjliga förklaringar till hur de olika föreställningarna om tur och och otur kan ha uppstått. Man ska inte öppna ett paraply inomhus, det kan ha att göra med parasollen som de hade i antikens Egypten. Att fälla upp ett sådant inomhus var att förolämpa den allsmäktiga solguden. Eller så beror föreställningen helt enkelt på att det är för trångt inomhus, man kanske sticker någon i ögat eller petar omkull något dyrbart med paraplyet.

Det är mest europeisk skrock som beskrivs i boken, även en hel del asiatisk och amerikansk. Oceanien tror jag inte finns med alls, antikens Egypten lite grand och resten av Afrika nämns på ett enda ställe. 

Boken är snyggt formgiven med balla bilder av Lukáš Figeľ. Bilderna kändes på något sätt bekanta men det tog en stund innan jag kom på varför. Jag tycker att de liknar Gunna Grähs illustrationer, till exempel i faktaböckerna av Dan Höjer. Bilderna stödjer knappast förståelsen utan är snarare förbryllande. Men de är lockande att utforska och på vissa ställen finns även uppdrag till läsaren att leta efter något eller ta sig igenom en labyrint.

”En lättläst faktabok som väcker läslust” skriver förlaget på baksidan. Så särskilt lättläst är den väl inte, för att vara en faktabok för barn. Men väcka läslust kan den säkert. Det är ju roligt att lära sig saker!

Cilla Dalén

Skrock: speglar, stegar och svarta katter
Författare: Štěpánka Sekaninová 
Illustratör: Lukáš Figeľ  
Översättare: Malin Spånberger Nyman
En bok för alla 2026
ISBN: 9789189929944   
43 sidor

Alla tiders påvar & rebeller

Religionen är temat i den tredje boken i Frida Malmgrens serie ”Alla tiders …” Jag har tidigare skrivit om Alla tiders uppfinnare & vetenskapare och Alla tiders upptäckare & erövrare och nu finns alltså även Alla tiders påvar & rebeller. Eller för att specificera, det är religionens funktion för maktkamper och krig som är huvudtemat, inte själva tron eller den kristna praktiken.

En skildring av Jeanne d’Arc inleder boken och i avsnittet om henne beskrivs förutom krigandet även helgonkulten inom katolicismen. Lite korta blickar bakåt och framåt från Jeanne d’Arcs tid skapar sammanhang. Jeanne d’Arc är den enda kvinnan med eget kapitel i boken, sedan följer fem män. 

Rodrigo Borga vallades in i påvemaktens sfärer av släktingar och drev sedan själv en maktkamp som gjorde att han blev vald till påve och tog sig namnet Alexander VI. Kanonisk rätt, nepotism och påveval får egna faktarutor. Jubelåret 1500 innebar att Alexander VI håvade in mängder med pengar från avlatsbrev med mera och använde dem för att finansiera lyxliv och krig som hans son bedrev. Kritiken av detta banade väg för reformationen, berättar Frida Malmgren.

Sedan följer Martin Luther, Henrik VIII, Jean Parisot de la Valette (som ger kunskaper om ordnar, pirater och maktkampen med osmanska riket om Medelhavet) och Jan Bockelson. Tillsammans ger kapitlen en bild av reformationens framväxt och boken slutar med ett förebådande av trettioåriga kriget.

Det här är klart en bok för äldre barn och kanske ungdomar som har grundkunskaper om historia och religion. Upplägg och formgivning gör den attraktiv även för den som inte kastar sig över längre utredande texter, men den innehåller delvis ett rätt avancerat språk.

Den första boken i serien uppfattade jag som lite spretig, jag tyckte att Frida Malmgrens berättarglädje drog iväg åt för många olika håll. Det tycker jag inte här, det är rimliga och ofta förtydligande utvikningar från själva huvudpersonen i kapitlet. Ett undantag till detta är utläggningen om hättor på sidan 58 som för mig är både obegriplig och onödig.

Kanske blev det lite bråttom men till nästa tryckning rekommenderar jag förlaget att gå igenom stavningen av ”orden” och ta bort alla ”ordern”, glöm inte ”RiddarordeRn” i registret. 

+ Innehållsförteckning och register finns
+ Faktagranskare finns angiven, dock får man ingen hint om hans meriter för uppdraget

Cilla Dalén

Alla tiders påvar & rebeller
Författare och illustratör: Frida Malmgren
Bonnier Carlsen 2026
ISBN: 9789179813208   
88 sidor

Vips naturbok

Den lilla bilderboksnäbbmusen Vips har fått en egen faktabok!.

I en innehållsrik och mycket trevlig bok berättar författaren och illustratören Oskar Jonsson om mängder med djur och en hel del växter som finns i vår natur. I boken finns flera olika sorters texter, alla illustrerade. Dels finns det berättelser där Vips introducerar läsarna för en miljö, och spännande stora bilder där läsaren kan leta efter olika saker. Det finns planscher med olika arter, förklarande texter om olika grupper av djur eller växter och andra lite längre texter om till exempel vad som händer när ett djur dör eller vad djuren gör på vintern.

Oskar Jonsson skriver alldeles utmärkt bra. Jag högläste nästan hela den 116 sidor långa boken på två dagar för en sexåring – vi var lika förtjusta båda två. 

Stora alger som trivs i havet kallas tång. De liknar växter men har inga rötter. Istället sitter de fast med något som liknar en sugpropp.

Tången kan vara lång och slingrig, fingrig som en hand, eller likna en växt med stjälk och blad.

På uppslaget om tång finns även förklaring av hur tång kan sprida sig, en bild av blåstång med dess olika delar och flera andra olika sorters tång varav några också får lite text till.

Språket är tydligt och otramsigt och väldigt passande för barn i förskole- eller nedre skolåldern. Kunskaperna är intressanta även för oss vuxna. Det där med sugpropparna på tången till exempel, jag har aldrig funderat över om blåstång har rötter. På ett annat ställe i boken lär jag mig att snäckans lunga, hjärta och magsäck finns inne i skalet, och att den bajsar ut genom kanten på skalet. 

Det blir en trevlig rytm i högläsningen. De små berättelserna om hur Vips hamnar i olika miljöer är fina att läsa, och Vips själv är gullig och sympatisk. De avsnitten känns ungefär som Plupp-böckerna, och dem tycker jag mycket om. På sidorna med planscher eller många olika arter kan man stanna upp och fundera över vilka man känner igen. Ibland bryts läsningen av med de uppslag där barnen kan leta efter vissa arter – lite skönt för mig som högläste så mycket i sträck. På de flesta uppslagen hittade sexåringen ganska snabbt alla arterna, men vi gick båda bet på blåmusslan. Om du läser boken och hittar den så tala om var den är!

Bilderna är mycket fina och naturtrogna, boken fungerar utmärkt för att lära sig känna igen olika arter. Förutom avbildningarna av de olika djuren och växterna finns det genomskärningar av miljöer och bon, landskap och anatomiska bilder.

För den vuxne som vill hitta all information om en specifik art finns ett digert register på slutet (dock inte med alla arter i boken – de är verkligen många). Faktagranskningen är gjord av en professor i zoo-ekologi. Förträffligt!

Cilla Dalén

Vips naturbok
Författare och illustratör: Oskar Jonsson
Bonnier Carlsen 2026
ISBN: 9789179814014 
116 sidor

Bergarter och ädelstenar

Att ligga på magen på en strand med solvarma stenar och titta på hur olika de är, det är verkligen sommar för mig. Och de barn jag har haft nära mig har alla varit intresserade av stenar. Att leka med, samla på och fundera över. En strand med stenar är bättre än alla köpta leksaker. 

Så jag tycker det är roligt med boken Bergarter och ädelstenar i serien ”Upptäck!” från Lind & co som kom 2025.

Författaren Caroline Bingham förklarar kort jordklotets uppbyggnad och börjar sedan med att reda ut hur de tre huvudgrupperna av bergarter bildas. Magmatiska bergarter fanns först, de bildas när magma som tränger upp ur jordens innandöme stelnar. Sedimentära bergarter är sådana som innehåller olika lager med partiklar som pressats ihop. Metamorfa bergarter är lite knepigare att förstå, de kan också bestå av olika andra bergarter men de har förändrats under högt tryck eller hetta i jordens inre … men utanför den heta flytande magman tror jag.

Efter den grundläggande genomgången berättar författaren om många olika aspekter av mineraler och bergarter. Grottor, glaciärer, ädelstenar, erosion och andra geologiska fenomen får varsitt uppslag. Så även sådant som har att göra med mänsklig verksamhet, till exempel mineraler i konsten, byggnader och stenredskap.

I slutet av boken finns några uppslag med aktiviteter där man kan använda sina nyvunna kunskaper. Det är frågor utifrån bilder och korta påståenden, en sorts labyrint och ett enkelt spel.

Boken är alltså ingen förteckning över olika bergarter med syfte att man ska kunna identifiera dem. Men det rikliga bildmaterialet innehåller ändå en hel del namngivna stenar att lockas av. Texten är bra tycker jag, inte onödigt krånglig utan relativt lättbegriplig och dessutom luftigt utspridd bland alla fotografier.

Det finns både innehållsförteckning och ordlista, samt ett bra register på slutet. Det engelska originalet är faktagranskat, dock står inte faktagranskarens titel eller meriter för att vara en auktoritet inom detta område.

Cilla Dalén

Bergarter och ädelstenar
Författare: Caroline Bingham
Översättare: Shu-Chin Hysing
Lind & co 2025 (original senast uppdaterat 2025)
ISBN: 9789180536288 
56 sidor

Stort grattis Stefan Casta!

Svenska Akademien har i år instiftat ett nytt pris, Svenska Akademiens pris till framstående författare av svensk sakprosa för barn och unga, och Stefan Casta är den allra första mottagaren av priset. 

Stefan Casta är född 1949 och började sitt arbetsliv som journalist och dokumentärfilmare. Författarskapet består av både skön- och facklitteratur för alla åldrar. Men detta priset är alltså för hans gärning som facklitterär författare för barn och unga.

Stefan Casta har skrivit många böcker som handlar om den svenska naturen. Vi läsare får följa med honom ut i skogen, till vattnet, ut på ängen, in i ladugården, runt i staden… Hans vackra naturskildringar gör att vi verkligen får uppleva naturen samtidigt som vi lär oss om växter och djur.  

Naturböckerna är alltid vackert illustrerade, genom åren har Casta samarbetat med många skickliga naturmålare, som Staffan Ullström och Bo Mossberg.

Läs gärna min recension av Rävens stubbe! Stora musboken och Stora mesboken är andra exempel på riktigt fina böcker. Det ser ut att finnas många titlar i webbokhandlarna, och de äldre finns förhoppningsvis fortfarande på biblioteken.

Jag är så glad att Svenska Akademien har instiftat detta fina pris för sakprosa för barn och unga. Det visar att faktaböcker är angelägna och att det kan finnas stora kvaliteter i själva sakprosatexten. 

Tillsammans med detta pris har Svenska Akademien även instiftat ett pris för sakprosa för vuxna och ett för kritik och essäistik. Så här säger Mats Malm om priserna:

Tillgång till kvalitativ sakprosa för läsare i alla åldrar är av avgörande betydelse för individen och samhället. Det är viktigt att uppmärksamma inte bara sakprosans innehåll utan också dess litterära dimensioner: med de här priserna vill vi bidra till just det.

Priset kommer delas ut i höst på Bokmässan, och det passar ju strålande i år när temat för mässan är ”Folkbildning”.

Läs hela meddelandet från Svenska Akademien.

Här är Stefan Castas egen webbplats.

Cilla Dalén