Vi bibliotekarier är vana att sortera facklitteratur efter det ämne böckerna behandlar. Bokförlagen kategoriserar facklitteratur för barn och unga efter vilken ålder de tycker att böckerna vänder sig till. Lärare vill gärna veta hur svåra böckerna är, för att försäkra sig om eleverna kommer klara av att läsa böckerna.
Men – böckerna är ju olika även på andra sätt! Den som vill kan kika på sidorna 7-11 i provläsfunktionen av Faktaboken i skolan.
Igår kväll träffades ett litet gäng för att brottas med detta att facklitteratur för barn och unga kan vara så väldigt olika, utan att vi riktigt har några begrepp för att beskriva olikheterna. Det var författaren Katarina Kuick, författaren och fd läraren Annelie Drewsen, skolbibliotekarien Jon Thors, bibliotekariestudenten Sofia Andersson och så jag. Vi hade ett rejält gäng nya fina faktaböcker framför oss, och mina smarta medpratare visade ett stort engagemang.
Det blev en intressant kväll, och vi kom absolut inte fram till någonting 🙂 Vi vred och vände på en stor hög med böcker. Och så blev det förstås en hel del sagt om faktaböckernas undanskuffade plats i skolvärlden.
Annelie påminde om att gränsen mellan skönlitteratur och facklitteratur inte är så självklar, hon har tidigare skrivit om det här.
Vi pratade om hur bilder på olika sätt samspelar med text och om att det i en och samma bok kan rymmas många olika typer av texter.
Vi försökte oss på att översätta de termer som jag citerar från Stewart och Correia i smakprovet ovan. Så här långt kom vi:
Traditional nonfiction – klassiskt saklig faktabok
Expository literature – konstnärligt gestaltad faktabok
Active nonfiction – handbok
Browseable nonfiction – blädderfaktabok? här- och därbok?
Narrative nonfiction – faktabok med sammanhängande händelseförlopp? berättande faktabok?
Ju längre vi höll på desto mer fundersamma blev vi nog. ”Konstnärligt” kändes för värderande. ”Blädderfaktabok” kanske mer beskriver ett möjligt sätt att läsa den än själva boken? Och det sista begreppet blev ju inget alls egentligen…Den enda termen vi var helt nöjda med var nog ”handbok”.
Vi släppte översättandet och försökte sortera böckerna efter de engelska termerna. Några få böcker var vi helt överens om vart de hörde, men de flesta kunde vi tycka olika om.
Sofia kläckte idén att man kanske skulle kunna göra någon sorts släktträd, en genealogi, över facklitteraturen? Eller ska man helt strunta i det där med att försöka kategorisera böckerna efter hur de är skrivna, illustrerade och formgivna?
När Sofia och jag pratade vidare lite idag så diskuterade vi ”fasetter”… Att beskriva en bok genom olika egenskaper utan att behöva fastställa kategorier? Fasetterna skulle kunna vara olika aspekter av ämne, svårighetsgrad, förekommande texttyper, olika sorters illustrationer, samspel text-bild, särdrag etcetera.
Ja, många frågor och inga svar. Men intressant är det!
Cilla Dalén