Etikett: P Teknik

Jag beställde boken Pysselmorgon från Natur & Kultur eftersom den fanns på deras webbplats bland barnböckerna. Den är nog egentligen mer riktad till de vuxna omkring barnen, men eftersom jag tyckte mycket om den berättar jag om den här ändå.

Författaren Emilia Granelli, som också fotat alla fina bilder, är tydligen känd från sociala medier med kontot Pysselmorgon. Och ja, pyssel är det väl, men det är framför allt lek och fritt skapande med olika material som finns lätt tillgängliga runt omkring oss.

Boken är strukturerad i fyra delar: ”Kreativt från köket”, ”Naturäventyr”, ”Lekfullt återbruk” och ”Fantasi och form i lekrummet”. Varje del innehåller sedan fem till sju olika tips om aktiviteter.

I delen ”Kreativt från köket” finns bland annat recept på färger och lim, och ett väldigt inspirerande avsnitt om hur man kan färga olika torrvaror och sedan leka eller skapa med dem. En lockande aktivitet från ”Naturäventyr” är att göra färger med struktur genom att blanda i jord eller sand. I ”Lekfullt återbruk” hittar jag något jag vill pröva med barnbarnen bums! Det är att klippa kartongbitar så att de blir en sorts byggleksak, det ser väldigt roligt ut. Och i ”Fantasi och form i lekrummet” föreslår Granelli bland annat att man ska låta barnen ”rädda leksakerna” efter att man fryst in dem i is, tejpat fast dem på väggen eller lindat in dem i gummisnoddar. 

Varje aktivitet beskrivs med många fina bilder och en kort text. Det här med att boken mest är för de vuxna, det skrev jag för att texten helt klart vänder sig till vuxna. Men de fina bilderna lockar nog barn att bläddra i boken och föreslå vad de vill göra. Många av förslagen passar att göra även med riktigt små barn, kanske från tvåårsåldern. 

Men för att till exempel göra såna här tavlor måste man nog vara lite äldre.

En fin presentbok till alla familjer med barn i förskoleåldern!

Cilla Dalén

Pysselmorgon: pyssel, lek och återbruk
Författare och fotograf: Emilia Granelli
Natur & Kultur 2025
ISBN 9789127189072
95 sidor

Välkommen Jon Thors med din andra gästrecension!

Under senare år har märkligt nog intresset för foto och då även analog fotografering ökat. Bland de få kvarvarande fotolabb i Stockholm där man fortfarande kan lämna in film får man ibland stå i långa köer och andrahandsmarknaden för analoga kameror har vuxit med flera nya butiker i stan. Kameratillverkaren Pentax släppte förra året den första nytillverkade analoga kameran på många år och nu i juni släpps också en nygammal version av kultkameran Rollei 35. 

Pratar man med någon av butiksinnehavare så vittnar de om att intresset för analogt foto drivs av framförallt unga kvinnor. Det var också tre tjejer i årskurs nio som visade intresse för att lära sig att framkalla bilder i skolans nyöppnade fotolabb i höstas. Mörkrumet hade legat i träda i många år när jag och skolans bildlärare bestämde oss för att öppna upp det igen. För att fräscha upp våra kunskaper i mörkrumsteknik tog vi in en fotograf som vid två tillfällen fick visa eleverna, mig och bildläraren hantverket. 

Eleverna har efter introduktionen fått egen nyckel till mörkrummet, tagit över det och verkligen gjort det till sitt. De blandar kemi och experimenterar med olika typer av tekniker när de framkallar sina bilder. Till höstterminen är tanken att vi ska erbjuda fler elever som vill lära sig framkalla analogt tillgång till mörkrummet.

Jag hade till en början svårt att hitta en bra lättläst grundbok som handlade om fotografering. 

I det läromedel som bildämnet på skolan använder, Bild för högstadiet utgiven på Natur och Kultur, finns det några få sidor som på ett ganska ytligt sätt handlar om hur du tar ”bra” bilder. 

I helgen när jag var på Moderna museet sprang jag på Bli en superproffsig fotograf av Henry Carroll. Jag tror att jag tidigare har sett titeln hos Adlibris, men avfärdat den som för barnslig för mina fotointresserade högstadieelever. Istället visar den sig vara en bra och rolig grundbok för alla som vill börja fotografera på ett mer kreativt och konstnärligt sätt. 

Eftersom boken gavs ut under den ”digitala eran” och målgruppen är barn förutsätter den att man fotograferar med digitalkamera och automatisk inställning. Det är lite synd för att man missar att ta upp och förklara relationen mellan bländare och ljus. Utgivningsåret är 2019 och 2021 kom den på svenska. Om boken kom ut idag hade förmodligen mer av texten behandlat analog fotografering och mörkrumsteknik.

I innehållsförteckningen hittar man kapitel som ”Låtsas att du är en hund”, ”Var självupptagen”, ”Var äcklig” och ”Se saker annorlunda”. Med utgångspunkt från olika kända fotografers bilder uppmanar boken oss att testa nya perspektiv när vi själva fotograferar.

Till och med de mest vardagliga saker ser helt annorlunda ut när man ser dem högt uppifrån eller riktigt nära marken, så försök hitta dina ovanliga vinklar på vardagliga grejer.

Ett par insprängda kapitel av mer teknisk natur får också plats på dessa 64 sidor. Här finns till exempel ett avsnitt som på ett pedagogiskt och enkelt sätt förklarar skillnaden mellan hårt och mjukt ljus. I slutet av boken finns också en kort fotohistorisk översikt som ger en bra bild över fotografins tekniska utveckling. 

Boken har inget traditionellt register men däremot ett bildregister.

Jon Thors

Bli en superproffsig fotograf
Författare: Henry Carroll
Översättare: Barbro Lagergren
Alfabeta 2021 (original 2019)
ISBN 9789150121759
64 sidor

Ser omslagsbilden lite plastig ut?

Helt rätt, den är AI-genererad, precis som alla bilder inne i boken. Men texten är nog skriven alldeles på riktigt av Johan Falk, AI-folkbildaren som varit vetenskapsjournalist, lärare och arbetat åt Skolverket. Nu har han gjort en bok på det nystartade lättlästförlaget Easy Peasy Publishing.

Tio frågor om AI är en förhållandevis tjock bok, den har 95 sidor, men på varje uppslag består den ena sidan endast av en bild med en kort bildtext. Texten på den andra sidan har korta stycken och dispositionen som helhet ser lättläst och attraktiv ut.

Vilka de tio frågorna om AI är ser man på innehållsförteckningen.

Johan Falk försöker alltså svara på saker som inte är så lätta och jag tycker att han lyckas bra med det. Han resonerar samt påpekar flera gånger att utvecklingen går väldigt snabbt och att man inte kan veta hur det är om ett par år. Jag lärde mig allt möjligt, även om jag måste erkänna att jag inte blev särskilt mycket klokare av kapitlet ”Hur funkar AI”. Men det kanske var att vänta sig för mycket… 

Johan Falk ger överlag en positiv bild av AI och förmedlar en nyfikenhet på vad som kommer att hända framöver. Men i boken står även om risker, både idag och i framtiden. I kapitlet ”Vad ska jag se upp med om jag använder AI” behandlas kommunikation med chattbottar och hur användaren bör skydda sig själv och andra. Deep fakes tas upp i ett annat kapitel och på slutet finns även ett kort avsnitt om risker för samhället. Men mest uppmuntras läsaren alltså till att pröva och utforska olika AI-tjänster.

Bilderna är som sagt AI-skapade och det är väl en poäng i sig. De är inte informativa, jag blir inte ett dugg klokare av att titta på dem, men de ser ganska tuffa ut. I boken finns ett du-tilltal och lite här och där blir det tydligt att det är ett barn som är den tänkta läsaren. Lite synd kan jag tycka, innehållet passar lika bra för ungdomar och vuxna.

Cilla Dalén

Tio frågor om AI
Författare: Johan Falk
Easy Peasy Publishing 2025
ISBN 9789189955172
95 sidor
Provläs

Steve Nyberg är serieskapare och före detta spårvagnsförare så här är en faktabok i serieformat med mycket initierade beskrivningar av spårvagnar och arbetet som spårvagnsförare. Det är förstås superintressant, även om jag inte före läsningen varit särskilt nyfiken på spårvagnar. 

Spårvagnar har tre olika bromsar. Det är en mekanisk broms med bromsklossar som trycks mot hjulen, en elektrisk broms som bromsar motorn och en skenbroms där en magnet suger fast i skenorna. Och om föraren slår till farobromsen så går alla tre bromsarna igång samtidigt. Spårvagnsföraren prövar alla bromsarna på morgonen innan han kör ut. Och så kollar han in en massa annat, till exempel kameror, brandsläckare, biljettautomater, dörrar…

I boken får vi mängder av intressanta upplysningar om själva spårvagnarna, spår, växlar och skötsel av dessa. Bilderna är tydliga och viktiga för förståelsen.

Men boken är också en utmärkt beskrivning av arbetet som förare. Hur människoflödet är i trafiken, hur man gör när en växel krånglar och lite kommunikation med annan personal som är viktig för att spårvagnsnätet ska fungera. I boken får vi också följa hur spårvagnsförarna samarbetar med polisen för att hitta en liten flicka som kommit bort.

Boken är helt klart ett måste för alla barn som är intresserade av spårvagnar, men som sagt – det blir också intressant när man läser. Enligt Wikipedia finns det spårvagnar i Göteborg, Norrköping, Storstockholm och Lund samt museispårvagnar på ett par ställen till. Så förr eller senare träffar nog de flesta barn på någon spårvagn. Dessutom är det intressant och viktigt för oss alla att få inblick i olika yrken.

Cilla Dalén

Spårvagnen
Författare och illustratör: Steve Nyberg
Rabén & Sjögren 2024
ISBN 9789129746891
25 sidor
Provläs

Det är tredje gången som författaren Ellen Hall skickar ut Vega för att undersöka viktiga grejer i vårt samhälle. Efter ”vatten och avlopp” och ”återvinning” är det dags att lära oss läsare om elektricitet. Den här gången är det Anders Westerberg som gjort illustrationerna. Och likt de förra böckerna så förmedlas informationen genom en berättelse, men också genom informativa bilder, faktarutor och något helt uppslag med faktatext.

Vegas farfar är elektriker och Vega får åka med honom till jobbet. De kikar på ett vindkraftverk och ett särskilt faktauppslag visar olika sätt att alstra elektricitet. Farfar berättar om hur elektriciteten åker genom kablar, går via transformatorer i en fördelningsstation för att ändra spänningen, passerar en nätstation och kommer till ett hus via en elcentral. Och så förklarar farfar hur åska och åskledare funkar. Farfar själv jobbar med att montera el i ett nybyggt hus. De yrken som nämns är elektriker, elmontör och elingenjör. 

Om man verkligen vill förstå vad elektricitet är så får man lite hjälp i början av boken. Det står om generatorer, elektromagnetiska fält, spänning och elektroner… jag som är väldigt vuxen förstår väl sådär i princip men egentligen tycker jag att det är helmysko. Jag antar att det även är svårt att greppa för barn. Men större delen av boken handlar om infrastrukturen runt elektriciteten som ju är mer konkret. 

Och så många spännande ord man lär sig! Kabelvinda, apparatdosa, generator, elcentral och jordfelsbrytare är bara några exempel. 

Bilderna är enkla, lite lika serieteckningar, och illustrerar trevligt berättelsen samtidigt som de förmedlar kunskaper. Det finns genomskärningsbilder av kraftverk, översiktsbilder av fördelningsstationer, en fantastisk ritning över hur alla kablar går i ett hus och så får man kika in i en nätstation (ett sånt där litet hemligt grått hus som finns här och där). 

Jag hoppas att Ellen Hall fortsätter och skriver fler böcker om tekniken i vår närhet. Det är intressant!

Cilla Dalén

Vega upptäcker elektricitet
Författare: Ellen Hall
Illustratör: Anders Westerberg
Rabén & Sjögren 2024
ISBN 9789129747959
25 sidor
Provläs

Lätta fakta om sopor och återvinning är en ny bok i en lång serie från Berghs förlag, vi har tidigare skrivit om några andra böcker i serien. Den innehåller grundläggande information om framför allt det avfall vi privatpersoner åstadkommer och hur det tas om hand. 

Texten, skriven av Daniel Waluszewski, är neutral och bitvis ganska avancerad. Kapitlet om matrester låter så här:

Matrester, även kallat organiskt avfall, kan behandlas genom rötning eller kompostering.

Vid rötning värms avfallet först upp för att farliga smittämnen ska försvinna. Sedan förvaras det i en tank utan syre i ungefär 20 dygn. Där bryts avfallet ner och kvar finns biogas. Biogas kan användas som drivmedel i bilar och bussar.

Vid kompostering tar naturen själv hand om nedbrytningen av matavfallet. I en kompost omvandlas matavfallet till jord som sedan kan användas vid plantering i trädgårdar eller parker.

Som ni märker är det tämligen abstrakt och det finns ganska många långa och svåra ord. Jag förstår inte varför förlaget kallar texten för lättläst – det är den verkligen inte. Men den kan säkert funka fint för vuxna och barn att läsa tillsammans.

Bilderna är en trevlig blandning av fotografier och illustrationer som Elin Hägg gjort. De ger exempel på och förtydligar en del av det som står i texten.

Jag tror boken gör sig utmärkt som en start på ett arbete i skolan om sopor och återvinning. Om lågstadieelever läser den tillsammans och formulerar egna frågor utifrån texten om vad de inte förstår och vill veta mer om – då har läraren en bra utgångspunkt för att planera sin undervisning.

Cilla Dalén

Lätta fakta om sopor och återvinning
Författare: Daniel Waluszewski
Illustratör: Elin Hägg 
Berghs förlag 2024
ISBN: 9789150225532
30 sidor