Samtida krig och konflikter – faktaböcker för statsbidraget

Staff Sgt. Jamal Sutter, Public domain, via Wikimedia Commons

Till och med den 31 december i år kan inköp för statsbidragen för inköp av litteratur 2025 göras. Vi på faktabok.se vill förstås slå att slag för facklitteraturen och har satt ihop ett antal listor och förslag på hur man kan tänka om dessa inköp.

Jag har tidigare tipsat om faktaböcker om andra världskriget, men ett område som verkligen borde vara prioriterat är konflikter och krig i samtiden. Barn och ungdomar är förstås mycket medvetna om allt hemskt som händer både i sin närhet och längre bort. Många barn är dessutom berörda på ett personligt plan av olika konflikter och krig. Jag minns när jag själv arbetade som lärare och genljuden från kriget i Syrien nådde ända in i mitt klassrum. Idag pågår flera väpnade konflikter och krig i världen och många elever känner oro, rädsla och har många frågor.

Här är mina förslag på några faktaböcker som är särskilt aktuella just nu.

Så funkar krig och konflikter av Niki Walker kom ut på svenska 2021 (Bonnier Carlsen), men är tyvärr mer aktuell än någonsin. Det här är en bra grundbok för att tala om och försöka förstå varför konflikter och krig uppstår, och vilka verktyg som finns för att lösa dem. Beskrivningarna är generella, och i sin recension av boken skrev Cilla Dalén att boken gav henne hopp om mänskligheten. Hon skrev också: ”Niki Walker är skicklig på att beskriva de stora linjerna när hon talar om konflikter. Men hon hjälper också läsaren med förklaringar av mer psykologisk art. Hon redogör till exempel för hur grupper och grupptillhörighet fungerar och ger ett antal möjliga förklaringar till att människor låter bli att stoppa ett pågående folkmord.” Den här boken är illustrerad och är nog främst tänkt för mellanstadiet, men stilen är inte barnslig och boken kan därför passa bra även på högstadiet.

En annan bok som tar ett mer allmänt grepp om konflikter och krig, men med en rad konkreta och kortfattade beskrivningar av verkliga konflikter, är Eva Sussos lättlästa Koll på krig och konflikter (Nypon förlag, 2024). Det börjar i det personliga med konflikter i familjer och skolan, men vidgas sedan till bland annat konflikter om mänskliga rättigheter, världskrig, krigets lagar och frågan om huruvida man kan förhindra krig. I ett kort stycke nämns även gängkriminalitet. Boken innehåller ett kapitel om vapen, ett ämne som Cilla Dalén har efterlyst faktaböcker om i en tidigare faktafundering. Den här boken kan passa för olika åldrar och innehåller ordförklaringar och faktarutor.

Barns egna vittnesmål från krig är angelägna och bör finnas på skolbibliotek. I boken Här var vårt hus (Bokförlaget Atlas, 2025) finns tolv texter av barn från Gaza. Läs vår recension här. Från kriget i Ukraina finns Yeva Skalietskas skildring Du vet inte vad krig är (Bazar förlag, 2022). Läs vår recension här.

Sakprosan behövs också för att förstå orsaker bakom specifika konflikter, och en given bok är förstås Israel och Palestina av Moa Candil och Bengt Fredrikson (Vilja förlag, 2024). Läs vår recension här. Även Vladimir Putin kan man behöva läsa om, och då finns Vladimir Putin – ett liv  av Tomas Dömstedt (Vilja förlag, 2023). Läs vår recension här. I samma serie finns även Volodymyr Zelenskyj – ett liv av Mari Bolte (Vilja förlag, 2023), översatt till svenska av Birgitta Melén. Den har jag inte läst men blir nyfiken på.

Linnea Lundborg har skrivit Fakta om Nato (Nypon förlag, 2023) och Fakta om FN (Nypon förlag, 2024), två organisationer som elever förstås kan vilja lära sig mer om. Läs vår recension av Fakta om FN.

Till sist ett par tips på böcker om gängkonflikterna här i Sverige. Ett ord för blod av Faysa Isle (Lind & Co, pocket 2024) och Tills alla dör av Diamant Salihu (Mondial, pocket 2023). Båda finns också i lättlästa bearbetningar på Vilja förlag. Läs vår recension av Ett ord för blod här.

Med tanke på hur många konflikter som pågår runtom i världen borde det finnas fler facklitterära titlar för barn och unga. Har jag missat någon? Tipsa gärna i kommentarerna i så fall.

Det här är den femte texten då vi funderar över hur man kan använda statsbidraget. I den första skrev jag om Andra världskriget. I den andra skrev Cilla Dalén om faktaböcker för lästräning. I den tredje skrev Cilla om klassuppsättningar. I den fjärde skrev jag om böcker om konst.

Annelie Drewsen

Böcker om konst – faktaböcker för statsbidraget

I dagens inlägg kommer ett nytt förslag på bra böcker att satsa på när statsbidragen för inköp av litteratur 2025 ska användas. Varför inte ge en skjuts åt de praktisk-estetiska ämnena, och särskilt bildämnet? Att förstå, tolka och kritisk granska bilder är förstås viktigt i många sammanhang, men jag vill även slå ett slag för konstupplevelsen i sig och för att läsa om intressanta konstnärsliv.  

Här är några böcker som är värda att köpa in:

Kolla konst! av Lisen Adbåge och Emma Adbåge (Lilla Piratförlaget, 2024) är en maffig faktabilderbok om konsten på Moderna museet. Passar i förskoleklass och på lågstadiet. Nominerad till Carl von Linné-plaketten 2025. Läs vår recension här.

Varför konst? av Moa Candil och Bengt Fredrikson (LL-förlaget, 2024) är en briljant lättläst faktabok om 31 av verken på Moderna museet. En perfekt bok att ta in i bildundervisningen för att upptäcka konst och prata om olika verk. Läs vår recension här.

Det finns dessutom ett antal bra biografier om kända konstnärer.

I serien Ett liv som ges ut av Vilja förlag finns Hilma af Klint – ett liv (2023) och Frida Kahlo – ett liv (2024) av Linnea Lundborg samt Tove Jansson – ett liv av Tomas Dömstedt (2021). Det är välskrivna och intressanta böcker. I höst kommer dessutom Lundborg ut med ännu en konstnärsbiografi i samma serie, nämligen Vincent van Gogh – ett liv. Serien passar bra för från mellanstadiet och uppåt.

Hilma av Klint är omåttligt populär och det finns en riktigt fin faktabilderbok om henne som heter Hilma av Klint – kartor över osynligheten av Ylva Hillström och Karin Eklund(2020). Läs vår recension här.

I höst kommer Fakta om Elsa Beskow ut på Nypon förlag, av Cilla Dalén som skriver här på faktabok.se med mig. Jag gissar att den passar perfekt att läsa på lågstadiet.

Allra sist vill jag påminna om en av de stora klassikerna inom svensk barnlitteratur: Linnea i målarens trädgård av Christina Björk och Lena Anderson  från 1985. Den borde ha en given plats i vartenda skolbibliotek (och hem). Den är översatt till över 20 språk och har lästs av flera generationer barn och föräldrar, som genom boken har bekantat sig med impressionismen, Claude Monet och hans trädgård. Boken finns i nytryck på Rabén & Sjögren (2015). Den arabiska översättningen är utgiven av Dar al-Muna 2000 och finns också i handeln.

Annelie Drewsen

Det här är den fjärde texten då vi funderar över hur man kan använda statsbidraget. I den första skrev jag om Andra världskriget. I den andra skrev Cilla Dalén om faktaböcker för lästräning. I den tredje skrev Cilla om klassuppsättningar.

Klassuppsättningar – faktaböcker för statsbidraget

I god lärarledd undervisning är det viktigt med gemensam läsning. När klassen läser böcker tillsammans med sin lärare och läraren kontinuerligt tar in elevernas frågor och tankar utvecklas både läsförståelse och läsengagemang hos eleverna. Ibland förekommer att läraren läser högt ur en bok och det är bra, men oftast är det ännu bättre om alla elever i klassen har varsin likadan bok och kan följa med i läsningen.

Med en klassuppsättning kan lärarens högläsning varieras med att eleverna läser enskilt, i par eller i grupper och de kan få delar av texten i läxa. Med en bok per elev kan alla också få uppleva boken som en hel enhet – de kan undersöka textens förhållande till bilderna, bläddra fram och tillbaka för att kontrollera saker eller återkomma till något de läst tidigare, använda bokens särdrag såsom register, ordförklaringar, bildtexter etcetera på ett undersökande sätt och kort sagt under lärarens ledning öva sig att läsa facklitterära böcker. Dessutom kan klassuppsättningar av facklitterära böcker förstås användas av lärare i alla ämnen.

Men hur ofta köps det in klassuppsättningar av facklitteratur? Jag tror att det är alldeles för sällan. Nu när det finns ett Statsbidrag för inköp av litteratur tycker jag att ni på skolorna ska fundera över om inte en del av pengarna bör gå till just det.

När man ska välja titlar att köpa in klassuppsättningar av föreslår jag att man tänker på två sätt. 

Dels ska man fundera vilka ämnesområden som återkommer på skolan år efter år, och där det kan vara lämpligt att komplettera läromedlen med en facklitterär bok. När f-3 på skolan jag arbetade på för ett år sedan skulle köpa klassuppsättningar blev det böckerna Enkla och roliga fakta om kroppen och Vi upptäcker naturen som är en antologi – två finfina böcker om områden som återkommer i olika årskurser. Nu blir det lite reklamvarning för vi köpte också in två titlar som Annelie Drewsen skrivit tillsammans med mig: Fakta om Alfred Nobel och Astrid Lindgren – ett liv. Anledningen till att vi valde dem är att såväl Alfred Nobel som Astrid Lindgren är personer som återkommer i undervisningen och på temadagar i skolan. De två biografierna har också fördelen att de är helt neutrala i vilken ålder de vänder sig till = de kan användas på många olika sätt i olika årskurser.

Förutom vilka ämnen som är lämpliga till klassuppsättningar så tycker jag också att man ska tänka på att eleverna bör få erfarenhet av olika sorters facklitterära böcker – för facklitteratur är inte EN genre – de kan ju vara så väldigt olika. Eleverna bör få läsa och undersöka 

  • biografier
  • facklitteratur med längre sammanhängande resonemang och förklaringar
  • referensverk där man sällan läser hela boken men lätt kan hitta intressant information med hjälp av till exempel innehållsförteckning och register
  • böcker med mycket information som förmedlas genom bilder, tabeller, grafer etcetera
  • handböcker, alltså böcker med instruktioner

Här följer länkar till några tidigare recensioner av böcker som vi på faktabok.se tycker är bra och som matchar ovanstående förslag (många av dem passar faktiskt in på flera punkter). Boktipsen gäller grundskolan:

Biografier:
Dalai Lama: fredens barn
Vladimir Putin – ett liv
Hilma af Klint – kartor över osynligheten  

Facklitteratur med längre sammanhängande resonemang och förklaringar:
Vi upptäcker vaccinet
Koll på rasism
Tänk som en forskare  

Referensverk där man sällan läser hela boken:
Så funkar mat
Spännande fakta om vikingarnas värld
Afrika fantastiska Afrika

Böcker där mycket information förmedlas genom bilder, tabeller, grafer etcetera:
Expedition Mount Everest
Så funkar krig och konflikter
Vega upptäcker återvinning  

Handböcker, alltså böcker med instruktioner:
Beppe testar! Experiment med 4 element
Första hjälpen för unga hjältar  

Sedan finns det ju en massa knasiga, galna eller nördiga faktaböcker – men dem läser eleverna förhoppningsvis ändå så de kanske inte behöver tas in i undervisningen?

Cilla Dalén

Det här är den tredje texten då vi funderar över hur man kan använda statsbidraget. I den första skrev Annelie Drewsen om Andra världskriget. I den andra skrev jag om faktaböcker för lästräning.

Lästräning – faktaböcker för statsbidraget

I våra skolbibliotek och i våra klassrum har vi böcker som det inte spelar så stor roll vad de handlar om. Det viktiga är att de är attraktiva för de yngsta eleverna och på rätt nivå för att eleverna ska kunna träna sin avkodning. 

Nu när det kommer ett nytt Statsbidrag för inköp av litteratur 2025 kanske en del av pengarna bör gå till att köpa in sådana böcker. Och då ska ni inte glömma bort faktaböckerna! 

Ibland kanske det är bättre för motivationen, när avkodningen är knackig, att läsa faktaböcker än berättelser? I en riktigt enkel faktabok ger varje avkodad mening belöning i form av ny information. I en berättelse kanske man måste läsa mer för att få något att fundera över. En bonus med just faktaböcker är att de även kan funka fint för äldre elever som av någon anledning behöver lättlästa texter. 

Här kommer lite tips på faktaboksserier för att bygga upp ett rejält bestånd i skolbiblioteket. Köp många böcker så att lärarna periodvis kan låna in några tiotal till klassrummen och så att de räcker till fritidshemmen också. I skolbiblioteket kanske de ska placeras tillsammans med andra böcker för lästräning – detta för att hjälpa lärare och elever på lågstadiet att hitta dem? 

Faktaraketen
De två enklaste nivåerna i Nypon förlags serie Faktaraketen är verkligen mycket enkla. Men de är ändå riktiga faktaböcker och mycket fina. Den här serien är ny och det har ännu inte hunnit komma fler än fyra böcker, jag har skrivit om ett par av dem förut.

Minifakta
Nypon förlag har en serie med fler än 70 titlar som kallas Minifakta om. Det är riktiga små faktaböcker med innehållsförteckning, register och faktarutor. Jag har skrivit om dem tidigare

Kort om sport
Tre titlar om populära sporter från Bonnier Carlsen. Vi har skrivit om dem tidigare också.

Mytiska väsen
Cirka 20 olika böcker från Nypon förlag om olika väsen ur folktron, något mer text men enkelt språk. Här är ett par av dem.

Fakta om
Det finns mängder med böcker om många olika saker i Nypons serie Fakta om. Lite mer text, men fortfarande klart lättläst och dessutom många facklitterära särdrag. Den här serien får man gå igenom och välja de titlar som man tror intresserar eleverna, men man hittar säkert även titlar som lärare kan vilja plocka in i undervisningen. Här är förlagets förteckning över bokserien

Jordens fakta
Jordens fakta från Bonnier Carlsen är en serie med böcker med förbluffande information samlad i olika teman. De här böckerna kräver lite mer av läsaren, men i varje lågstadietklass finns det ju flera elever som redan läser ganska bra. Böckerna är också lockande för lite äldre elever som inte orkar med så tjocka böcker än. Här är förlagets information om serien.

Lätta fakta om
Berghs förlag har en bokserie som de kallar Lätta fakta om. Det knepiga med dessa böcker är att en del är riktigt svåra, medan andra passar utmärkt för lästräningen. Jag hittar ingen provläsfunktion på webben, så är man ute efter att hitta just lästräningsböcker är det bäst att uppsöka en välsorterad bokhandel eller kanske ett annat bibliotek för att kolla på dem.

Cilla Dalén

Det här är den andra texten då vi funderar över hur man kan använda statsbidraget. I den första skrev Annelie Drewsen om Andra världskriget.

Andra världskriget – faktaböcker för statsbidraget

Bundesarchiv, Bild 101I-646-5188-17 / Opitz / CC-BY-SA 3.0 Wikimedia commons

480 miljoner kronor till inköp av tryckta böcker, både skönlitteratur och facklitteratur! Det är ramen för statsbidragen för inköp av litteratur 2025 som kan sökas av huvudmän för förskola, grundskola och gymnasieskola. Vi som skriver på faktabok.se hoppas att många skolor tar chansen att satsa lite extra på faktaböckerna, som tyvärr ofta är de mest eftersatta avdelningarna på skolbiblioteket.

Men var sjutton ska man börja? Ett sätt kanske kan vara att bygga vidare på sådant som redan finns i skolbiblioteket och som lärare undervisar om. I ett antal inlägg kommer vi att samla några idéer om hur man kan tänka om statsbidraget och faktaböcker.   

Andra världskriget är ett ämne som man studerar i skolan, och det finns en lång rad skönlitterära böcker som både elever och lärare uppskattar och återkommer till: Två av allt av Rose Lagercrantz, En ö i havet av Annika Thor, Sadako och de tusen papperstranorna av Eleanor Coerr, Historien om Bodri av Hédi Fried, Veras krig av Katarina Kuick och Mitt käraste gyllene barn av Christina Wahldén för att bara nämna några. Förhoppningsvis har eleverna även ett bra läromedel i SO att utgå ifrån. Men det finns också en rad läsvärda och lättillgängliga faktaböcker att komplettera med. Här är några titlar jag skulle satsa på om jag arbetade på ett skolbibliotek och ännu inte hade dem i hyllorna:

Europa brinner – Hitler och andra världskriget av Bengt Fredrikson (LL-förlaget, 2009)
Trots att den här boken har ganska många år på nacken återvänder jag till den gång på gång. Det är helt enkelt den mest koncisa och begripliga skildringen av Andra världskriget jag känner till.

Förintelsen av Moa Candil och Bengt Fredriksson (Vilja förlag, 2024)
Läs Cilla Daléns recension här!

Andra världskriget – människorna mitt i striden av Bengt Fredrikson och Andreas Palmaer (Alfabeta, 2021)
I den här boken berättas om några mindre kända människoöden och deras roll under andra världskriget. Kortfattat och intressant. Elin Jonssons svartvita illustrationer är både informativa och snygga. 

Frågor jag fått om Förintelsen av Hédi Fried (Natur & Kultur, pocket 2018)
Forum för levande historia har tagit fram en lärarhandledning.
Boken finns även på engelska och heter då Questions I Am Asked about the Holocaust.

Jag skulle också köpa in några biografier i serien Ett liv som ges ut av Vilja förlag:
Anne Frank – ett liv av Marian Hoefnagel (2016)
Adolf Hitler – ett liv av Tomas Dömstedt (2020)
Raoul Wallenberg – ett liv av mig och Katarina Lycken Rüter (2019) (okej, här är jag partisk)

Dessutom finns ett par ännu mer lättlästa titlar om Andra världskriget: Andra världskriget av Torsten Bengtsson (Nypon förlag, 2019) i serien Aha, nu fattar jag! samt Fakta om andra världskriget av  Simon Randel Søndergaard (Nypon förlag, 2021).

Till sist skulle jag även skaffa Astrid Lindgrens Krigsdagböcker 1939–1945 (Astrid Lindgren text, 2023). Dels tror jag att vissa läsare som dras till sanna historier faktiskt kan uppskatta att läsa boken, även relativt unga. Dels tror jag att man skulle kunna högläsa stycken ut boken även för yngre elever, för att belysa hur det kunde vara i Sverige under andra världskriget via en författarröst de förhoppningsvis redan är mycket bekanta med.

Annelie Drewsen