Böcker om konst – faktaböcker för statsbidraget

I dagens inlägg kommer ett nytt förslag på bra böcker att satsa på när statsbidragen för inköp av litteratur 2025 ska användas. Varför inte ge en skjuts åt de praktisk-estetiska ämnena, och särskilt bildämnet? Att förstå, tolka och kritisk granska bilder är förstås viktigt i många sammanhang, men jag vill även slå ett slag för konstupplevelsen i sig och för att läsa om intressanta konstnärsliv.  

Här är några böcker som är värda att köpa in:

Kolla konst! av Lisen Adbåge och Emma Adbåge (Lilla Piratförlaget, 2024) är en maffig faktabilderbok om konsten på Moderna museet. Passar i förskoleklass och på lågstadiet. Nominerad till Carl von Linné-plaketten 2025. Läs vår recension här.

Varför konst? av Moa Candil och Bengt Fredrikson (LL-förlaget, 2024) är en briljant lättläst faktabok om 31 av verken på Moderna museet. En perfekt bok att ta in i bildundervisningen för att upptäcka konst och prata om olika verk. Läs vår recension här.

Det finns dessutom ett antal bra biografier om kända konstnärer.

I serien Ett liv som ges ut av Vilja förlag finns Hilma af Klint – ett liv (2023) och Frida Kahlo – ett liv (2024) av Linnea Lundborg samt Tove Jansson – ett liv av Tomas Dömstedt (2021). Det är välskrivna och intressanta böcker. I höst kommer dessutom Lundborg ut med ännu en konstnärsbiografi i samma serie, nämligen Vincent van Gogh – ett liv. Serien passar bra för från mellanstadiet och uppåt.

Hilma av Klint är omåttligt populär och det finns en riktigt fin faktabilderbok om henne som heter Hilma av Klint – kartor över osynligheten av Ylva Hillström och Karin Eklund(2020). Läs vår recension här.

I höst kommer Fakta om Elsa Beskow ut på Nypon förlag, av Cilla Dalén som skriver här på faktabok.se med mig. Jag gissar att den passar perfekt att läsa på lågstadiet.

Allra sist vill jag påminna om en av de stora klassikerna inom svensk barnlitteratur: Linnea i målarens trädgård av Christina Björk och Lena Anderson  från 1985. Den borde ha en given plats i vartenda skolbibliotek (och hem). Den är översatt till över 20 språk och har lästs av flera generationer barn och föräldrar, som genom boken har bekantat sig med impressionismen, Claude Monet och hans trädgård. Boken finns i nytryck på Rabén & Sjögren (2015). Den arabiska översättningen är utgiven av Dar al-Muna 2000 och finns också i handeln.

Annelie Drewsen

Det här är den fjärde texten då vi funderar över hur man kan använda statsbidraget. I den första skrev jag om Andra världskriget. I den andra skrev Cilla Dalén om faktaböcker för lästräning. I den tredje skrev Cilla om klassuppsättningar.

Nominerade till Carl von Linné-plaketten

För tredje och sista året har jag varit med i juryn för Carl von Linné-plaketten. Det är Sveriges enda barnbokspris dedikerat till facklitteratur och delas ut av Svensk biblioteksförening för föregående års bästa bok. Juryn består av verksamma bibliotekarier och alla som arbetar på bibliotek kan vara med och nominera. Det är alltså idel människor som arbetar nära barn och unga som är inblandade och hur böckerna fungerar i mötet med sina läsare är en av de aspekter som kommer upp i juryarbetet.

Efter tuffa diskussioner har vi i juryn nu enats om att dessa tre titlar går till final.

Kolla konst: en dag på Moderna museet av Lisen och Emma Adbåge
Mitt hemliga språk av Sara Lövestam
Mens: allt du vill veta (och ännu mer) av Erica Hebbe och Louise Winblad

De är alla tidigare recenserade på faktabok.se så klicka gärna på titlarna för att se recensionerna!

Den slutliga pristagaren brukar tillkännages i slutet av sommaren och prisutdelningen äger rum i november.

Cilla Dalén

Kolla konst!

Sex barn och Monica ska gå på konstmuseum, närmare bestämt Moderna museet i Stockholm. Berättarjaget tillhör Mimmi, ett av barnen som ser ut att vara i förskoleålder. Monica har en barnvagn med sig, men barnen skuttar omkring för egen maskin genom bokens 96 sidor. Energin räcker för allt: räkna förvaringsskåp, titta på tavlor, se videokonst, skratta åt Dalís målning Wilhelm Tells gåta, diskutera Marie-Louise Ekmans Fiskbullar i hummersås, äta pannkakor och salladsbuffé, se fotokonst, se abstrakt konst, bli berörda av en man som faller i gråt framför Picassos Källan och till sist eget skapande i skaparverkstaden. Till sist blir de faktiskt lite trötta.  

Insprängt i berättelse finns faktaavsnitt om bland annat mönster, känslor eller mat i konsten, om olika konstnärer och deras verk, till exempel Niki de Saint Phalle, Jean Tinguely, Marcel Duchamp, Salvador Dalí och Marie-Louise Ekman, samt om olika delar av Moderna museet, som Visningsmagasinet och konserveringen.

Visuellt är uppslagen fullproppade. Hela boken hålls ihop av Lisen och Emma Adbåges illustrationer som skickligt fångar barnens minspel i mötet med konsten, miljöerna på Moderna museet och Monicas runda kropp som växlar mellan att sträcka bläckfiskarmar efter gnälliga barn, luta sig bakåt och betrakta konst och fotografera den lilla barngruppen. Dessutom är drygt 100 verk ur Moderna museets samlingar återgivna, ofta flera på samma uppslag. I boken finns ett utvik som blir dubbelt så brett som boken där bland annat Dardels Den döende dandyn får ta plats. Det är helt enkelt väldigt mycket konst, och väldigt många bilder.

Det här är inte en bok man läser i en sittning, utan en bok att bläddra i, återkomma till och kanske lägga fram på soffbordet. För snygg är den. Nyligen tillkännagavs att den nominerats till Carl von Linné-plaketten som delas ut av Svensk biblioteksförening, och det skulle inte förvåna mig om den kammade hem plaketten. För det är en maffig konstbok med tydligt barntilltal. Ändå blir jag lite överväldigad av den, särskilt efter att ha läst den avskalade och lättlästa Varför konst? som också handlar om konsten på Moderna museet. Man kan lugnt säga att det är två böcker som jobbar på helt olika sätt med stoffet. Medan lättlästförfattarna renodlar och skalar av, satsar systrarna Adbåge på att göra en konstbok med extra allt. Resultatet är en visuell godispåse där det inte snålats på en enda smak, form eller färg.

Boken gavs ut 2024 och vissa delar har redan blivit inaktuella, till exempel står geten (alltså Robert Rauschenbergs Monogram) inte längre i magasinet och man får inte klisterlappar som entrébiljett. Petitesser kan man tycka, men genom att återge så specifik information bjuder boken in till den typen av petimäteraktiga läsning. I vilket fall som helst är detta en bok som nog kan vara rolig att läsa med ett barn inför ett besök på Moderna museet. Eller kanske istället för det, om man inte har möjlighet att åka till Stockholm?

Annelie Drewsen

Kolla konst! En dag på Moderna Museet
Författare och illustratörer: Lisen Adbåge och Emma Adbåge
Lilla Piratförlaget, 2024
ISBN: 9789178135479§
Antal sidor: 96

96 fakta om Taylor Swift

Idag välkomnar vi gästrecensent Isa Tegin!

Taylor Swift föddes i Reading, Pennsylvania i december 1989. Redan som elvaåring bestämde hon sig för att satsa på en karriär som professionell sångerska. Familjen flyttade till och med för att hon skulle ha närmare till countryns huvudstad Nashville. Idag är Taylor Swift en av världens största artister. För ett år sedan inledde hon den europeiska delen av turnén The Eras tour i Paris. Till de tre konserterna på Friends arena i Solna kom över 150 000 fans, så kallade swifties, för att se henne. 

I boken 96 fakta om Taylor Swift kan man läsa om hennes uppväxt, hur hon blev artist, det stora genombrottet och många andra fakta om hennes liv och karriär. Hon skriver sina egna låtar och i boken berättas vad som inspirerade henne att göra några av låtarna.

Texten är indelad i korta kapitel, och varvas med visste du att-sidor, quiz-frågor, snabba fakta och sidor där man kan skriva själv. Swifts låtar är ofta självbiografiska, och i boken uppmanas läsaren att skriva om sitt eget liv utifrån olika teman med koppling till Swifts liv, till exempel rykten och vänskap.

Omslaget är färgglatt och lockande, speciellt för yngre läsare. Inlagan är svartvit och har många illustrationer och olika utsmyckningar och ramar, vilket gör boken lite mer intressant än om det bara hade varit text. 

Den här boken passar bra för dem som inte kan så mycket om Taylor Swift och vill lära sig mer. För mig som redan kan mycket var den också intressant och den innehöll saker som inte många vet, inte ens äkta swifties. En quiz-fråga handlade till exempel om vilket yrke Taylor Swifts mormor Marjorie Finlay hade. (Hon var operasångerska.) 

Boken är översatt från engelska och författaren Arie Kaplan har en bakgrund som musikskribent, men har också skrivit en rad böcker och grafiska romaner. 

Isa Tegin

Jag är 14 år och går i årskurs 8. Jag har lyssnat på Taylor Swift sedan jag var 5 år, men blev ett stort fan när albumet 1989 (Taylor’s version) kom ut i oktober 2023. Jag såg The Eras Tour på Wembley Stadium i London. På min fritid gillar jag att dansa och jag läser helst böcker från BookTok. Favoritserierna just nu är Shatter me-serien och A good girls guide to murder-trilogin.

96 fakta om Taylor Swift
Författare: Arie Kaplan
Översättare: Annika Meijer
Illustratör: Risa Rodil
Bonnier Carlsen, 2024
ISBN: 9789179797492
Antal sidor: 80

Jag ska vara drottning här: min berättelse

Jag var tvungen att googla på Imenellas framträdande på Grammisgalan 2020 efter att ha läst hennes självbiografiska bok Jag ska vara drottning här. Det är ett mäktigt nummer som inleds med att artistens mamma Xabiba Wanaag, en känd somalisk sångerska, sitter på en tron iklädd en glittrande hijab och är omgiven av släktingar i traditionella somaliska kläder. När den somaliska musiken övergår i tyngre hiphop-beats träder Imenella fram i ljuset och rappar låtarna Waryaa Gee och Aah Shit. Numret är en hyllning till både de dansare hon arbetat med i många år och hennes mamma. Det är kaxigt, personligt och snyggt. Hon är en stjärna.

Imenellas liv kunde mycket väl ha tagit en helt annan väg. Hon föddes i Somalia 1988 men har knappt några minnen från landet. I fyraårsåldern hamnar hon i grannlandet Kenya med sin mamma, efter att kaos och klanstrider utbrutit i Mogadishu. Några år senare åker mamma och syskon till Sverige, men Imenella blir ensam kvar i Kenya. Hon är övergiven av vuxenvärlden, skickas runt mellan släktingar och utsätts för sexuella övergrepp. Det är riktigt jävligt, berättat på saklig och osentimental prosa. Scenen när den lilla flickan lär sig att glida ur sig själv för att överleva är stark. 

I boken anges att Imenella Mohamed har berättat för Nina Wähä och det är ett lyckat samarbete. Språket flyter på bra, samtidigt som det finns en talspråklig ton som skapar närhet till läsaren. Det känns som om en vän berättar om sitt liv. Ibland minns man varje detalj, men oftare är minnena dimmiga och ofullständiga. Precis så får de vara i den här boken. Det är skickligt. En mer klåfingrig medförfattare eller redaktör kanske hade lagt till mer bakgrund och sammanhang, men det behövs inte. Om läsaren vill förstå mer om klansystem och konflikter i Somalia, medias rapportering om gansterrap eller islams syn på psykisk ohälsa så går det ju utmärkt att söka sig vidare. För det här är en bok som väcker tankar och ställer frågor. Om familj, om platser, om samhället, om sorg och om trauman.

När Imenella så småningom kommer till Sverige och återförenas med sin mamma vet hon redan att vuxna inte är att lita på. Det tar tid att kunna känna kärlek, att lita på andra och att försonas. I Sverige blir en svensk hederssomalier en ny pappafigur och så småningom kommer fler pålitliga människor in i Imenellas liv. Familjen flyttar till Tensta och dansen blir viktig. Den erbjuder ett sammanhang där en ung kvinna kan ta plats. Hon blir ledare och får en internationella karriär som dansare och koreograf. Men samtidigt studerar hon på komvux och arbetar på hemtjänsten – ett jobb som ger bestående relationer, ett växande ansvar, inkomster och bildning. Det är väldigt fint skildrat.

Varje kapitel i boken har en plats som rubrik, från Mogadishu via Nairobi, Mombasa och Eastleigh till Gävle, Tensta och så småningom Kingston, en terapimottagning vid Medborgarplatsen och bokförlaget på Riddarholmen. Även dansen och musiken beskrivs som platser – och berättelsen kretsar kring hur huvudpersonen formas av de olika platser hon befinner sig på och människorna hon möter där. Den politiska dimensionen i Imenellas berättelser ligger hela tiden och puttrar under ytan, men ibland bryter en mer argumenterande röst fram. På ett ställe förklarar den hur viktigt det förebyggande arbetet är om man ska komma åt gängkriminaliteten. ”Politiker behöver sluta tro att konst och kultur och hobbys inte stoppar kriminaliteten för det gör de, det är jag ett levande bevis på”, säger Imenella och upprepar: ”Hobbys räddar liv”.

Boken utspelar sig i samma område som Faysa Idles Ett ord för blod, och Idle figurerar i en kort scen i Jag ska vara drottning här. Medan Faysa Idle fann sitt hopp i orden och skrivandet finner Imenella sitt i dansen och musiken. Hon har skrivit en angelägen historia om att ta sig vidare trots trauman, trasiga familjerelationer och svek. I kapitlet om låten Chagga finns en scen där några tjejer i Tensta blir kallade horor av ett gäng killar. Till svar börjar de sjunga ”Du vet att han är en chagga …”, garvar och går vidare. Imenella ser alltsammans från sin balkong, och det är en lysande revansch-scen.

Boken är klassificerad som en vuxenbok, men jag tycker att den har en given plats även på ungdomshyllan där den kan tilltala läsare på både gymnasiet och högstadiet.  

Annelie Drewsen

Jag ska vara drottning här
Författare: Imenella Mohamed och Nina Wähä
Norstedts, 2025
ISBN: 9789113137490
Antal sidor: 200

Klassuppsättningar – faktaböcker för statsbidraget

I god lärarledd undervisning är det viktigt med gemensam läsning. När klassen läser böcker tillsammans med sin lärare och läraren kontinuerligt tar in elevernas frågor och tankar utvecklas både läsförståelse och läsengagemang hos eleverna. Ibland förekommer att läraren läser högt ur en bok och det är bra, men oftast är det ännu bättre om alla elever i klassen har varsin likadan bok och kan följa med i läsningen.

Med en klassuppsättning kan lärarens högläsning varieras med att eleverna läser enskilt, i par eller i grupper och de kan få delar av texten i läxa. Med en bok per elev kan alla också få uppleva boken som en hel enhet – de kan undersöka textens förhållande till bilderna, bläddra fram och tillbaka för att kontrollera saker eller återkomma till något de läst tidigare, använda bokens särdrag såsom register, ordförklaringar, bildtexter etcetera på ett undersökande sätt och kort sagt under lärarens ledning öva sig att läsa facklitterära böcker. Dessutom kan klassuppsättningar av facklitterära böcker förstås användas av lärare i alla ämnen.

Men hur ofta köps det in klassuppsättningar av facklitteratur? Jag tror att det är alldeles för sällan. Nu när det finns ett Statsbidrag för inköp av litteratur tycker jag att ni på skolorna ska fundera över om inte en del av pengarna bör gå till just det.

När man ska välja titlar att köpa in klassuppsättningar av föreslår jag att man tänker på två sätt. 

Dels ska man fundera vilka ämnesområden som återkommer på skolan år efter år, och där det kan vara lämpligt att komplettera läromedlen med en facklitterär bok. När f-3 på skolan jag arbetade på för ett år sedan skulle köpa klassuppsättningar blev det böckerna Enkla och roliga fakta om kroppen och Vi upptäcker naturen som är en antologi – två finfina böcker om områden som återkommer i olika årskurser. Nu blir det lite reklamvarning för vi köpte också in två titlar som Annelie Drewsen skrivit tillsammans med mig: Fakta om Alfred Nobel och Astrid Lindgren – ett liv. Anledningen till att vi valde dem är att såväl Alfred Nobel som Astrid Lindgren är personer som återkommer i undervisningen och på temadagar i skolan. De två biografierna har också fördelen att de är helt neutrala i vilken ålder de vänder sig till = de kan användas på många olika sätt i olika årskurser.

Förutom vilka ämnen som är lämpliga till klassuppsättningar så tycker jag också att man ska tänka på att eleverna bör få erfarenhet av olika sorters facklitterära böcker – för facklitteratur är inte EN genre – de kan ju vara så väldigt olika. Eleverna bör få läsa och undersöka 

  • biografier
  • facklitteratur med längre sammanhängande resonemang och förklaringar
  • referensverk där man sällan läser hela boken men lätt kan hitta intressant information med hjälp av till exempel innehållsförteckning och register
  • böcker med mycket information som förmedlas genom bilder, tabeller, grafer etcetera
  • handböcker, alltså böcker med instruktioner

Här följer länkar till några tidigare recensioner av böcker som vi på faktabok.se tycker är bra och som matchar ovanstående förslag (många av dem passar faktiskt in på flera punkter). Boktipsen gäller grundskolan:

Biografier:
Dalai Lama: fredens barn
Vladimir Putin – ett liv
Hilma af Klint – kartor över osynligheten  

Facklitteratur med längre sammanhängande resonemang och förklaringar:
Vi upptäcker vaccinet
Koll på rasism
Tänk som en forskare  

Referensverk där man sällan läser hela boken:
Så funkar mat
Spännande fakta om vikingarnas värld
Afrika fantastiska Afrika

Böcker där mycket information förmedlas genom bilder, tabeller, grafer etcetera:
Expedition Mount Everest
Så funkar krig och konflikter
Vega upptäcker återvinning  

Handböcker, alltså böcker med instruktioner:
Beppe testar! Experiment med 4 element
Första hjälpen för unga hjältar  

Sedan finns det ju en massa knasiga, galna eller nördiga faktaböcker – men dem läser eleverna förhoppningsvis ändå så de kanske inte behöver tas in i undervisningen?

Cilla Dalén

Det här är den tredje texten då vi funderar över hur man kan använda statsbidraget. I den första skrev Annelie Drewsen om Andra världskriget. I den andra skrev jag om faktaböcker för lästräning.

Bli en superproffsig fotograf

Välkommen Jon Thors med din andra gästrecension!

Under senare år har märkligt nog intresset för foto och då även analog fotografering ökat. Bland de få kvarvarande fotolabb i Stockholm där man fortfarande kan lämna in film får man ibland stå i långa köer och andrahandsmarknaden för analoga kameror har vuxit med flera nya butiker i stan. Kameratillverkaren Pentax släppte förra året den första nytillverkade analoga kameran på många år och nu i juni släpps också en nygammal version av kultkameran Rollei 35. 

Pratar man med någon av butiksinnehavare så vittnar de om att intresset för analogt foto drivs av framförallt unga kvinnor. Det var också tre tjejer i årskurs nio som visade intresse för att lära sig att framkalla bilder i skolans nyöppnade fotolabb i höstas. Mörkrumet hade legat i träda i många år när jag och skolans bildlärare bestämde oss för att öppna upp det igen. För att fräscha upp våra kunskaper i mörkrumsteknik tog vi in en fotograf som vid två tillfällen fick visa eleverna, mig och bildläraren hantverket. 

Eleverna har efter introduktionen fått egen nyckel till mörkrummet, tagit över det och verkligen gjort det till sitt. De blandar kemi och experimenterar med olika typer av tekniker när de framkallar sina bilder. Till höstterminen är tanken att vi ska erbjuda fler elever som vill lära sig framkalla analogt tillgång till mörkrummet.

Jag hade till en början svårt att hitta en bra lättläst grundbok som handlade om fotografering. 

I det läromedel som bildämnet på skolan använder, Bild för högstadiet utgiven på Natur och Kultur, finns det några få sidor som på ett ganska ytligt sätt handlar om hur du tar ”bra” bilder. 

I helgen när jag var på Moderna museet sprang jag på Bli en superproffsig fotograf av Henry Carroll. Jag tror att jag tidigare har sett titeln hos Adlibris, men avfärdat den som för barnslig för mina fotointresserade högstadieelever. Istället visar den sig vara en bra och rolig grundbok för alla som vill börja fotografera på ett mer kreativt och konstnärligt sätt. 

Eftersom boken gavs ut under den ”digitala eran” och målgruppen är barn förutsätter den att man fotograferar med digitalkamera och automatisk inställning. Det är lite synd för att man missar att ta upp och förklara relationen mellan bländare och ljus. Utgivningsåret är 2019 och 2021 kom den på svenska. Om boken kom ut idag hade förmodligen mer av texten behandlat analog fotografering och mörkrumsteknik.

I innehållsförteckningen hittar man kapitel som ”Låtsas att du är en hund”, ”Var självupptagen”, ”Var äcklig” och ”Se saker annorlunda”. Med utgångspunkt från olika kända fotografers bilder uppmanar boken oss att testa nya perspektiv när vi själva fotograferar.

Till och med de mest vardagliga saker ser helt annorlunda ut när man ser dem högt uppifrån eller riktigt nära marken, så försök hitta dina ovanliga vinklar på vardagliga grejer.

Ett par insprängda kapitel av mer teknisk natur får också plats på dessa 64 sidor. Här finns till exempel ett avsnitt som på ett pedagogiskt och enkelt sätt förklarar skillnaden mellan hårt och mjukt ljus. I slutet av boken finns också en kort fotohistorisk översikt som ger en bra bild över fotografins tekniska utveckling. 

Boken har inget traditionellt register men däremot ett bildregister.

Jon Thors

Bli en superproffsig fotograf
Författare: Henry Carroll
Översättare: Barbro Lagergren
Alfabeta 2021 (original 2019)
ISBN 9789150121759
64 sidor

Här var vårt hus

Krig borde inte finnas. Och om de ändå finns så borde barn inte ha något med dem att göra.

I dagarna har det getts ut en bok med vittnesmål från barn i Gaza, Här var vårt hus, med förord av Nora Khalil.

I mitten av boken finns fotografier. Det är vackra porträtt av barn som ser lugna och trygga ut. Men texterna! 

De beskriver en verklighet med bomber, flykt, vattenbrist, hunger, döda och lemlästade kroppar. Det är konkret och fruktansvärt att läsa, och ännu värre att tänka sig att det är barn som berättat om autentiska upplevelser. Det finns enstaka korta scener av glädje: att klappa en katt eller äntligen få äta sig mätt. Men det är sorgen och skräcken som barnen vill förmedla till omvärlden.

De korta texterna är skrivna av tolv barn som deltog i vad som kallas en novelltävling. I boken finns texterna både på originalspråket arabiska och översatta till svenska. Några enstaka texter känns som noveller, men de flesta är mer korta redogörelser för enskilda händelser i krigets Gaza.

Texterna tillkom genom att en kommitté våren 2024 reste runt bland flyktinglägren och försökte skapa tid och möjlighet för barn att skriva. Barnen hade fullt upp med att hjälpa sina familjer att hämta vatten eller ved och kommittén hade också svårt att få fram papper och pennor. Allt som allt fick de 113 texter skrivna av barn i åldrarna 8-16 år, och till denna bok är alltså tolv utvalda.

Här är ditt hus har ännu inte fått någon klassifikation i Libris, så jag vet inte om den kommer att räknas som skönlitteratur (enligt bokens egen benämning av ”noveller”) eller som facklitteratur inom den självbiografiska genren. Men det är i alla fall en angelägen bok och jag tycker det är viktigt att den köps in till bibliotek, till exempel på skolor. 

Det är hemskt att läsa i boken, och lärare som tar in den i klassrummen ska välja noga vilka texter som läses tillsammans. Men vi ska definitivt berätta om boken för barn och unga. Att barn är med om hemska saker i krig vet våra elever. Om vuxna tiger om det så kan det ge intrycket att vi inte tycker att det är så mycket att bry sig om.

Jag tror att genom att köpa in boken, visa att den finns för elever i skolan och låta hela klasser läsa någon eller ett par texter så visar vi vuxna att vi tycker att barns upplevelser och röster är viktiga.

Cilla Dalén

Här var vårt hus
Författare: Barn i Gaza, förord av Nora Khalil
Översättare: Ousman Salman
Bokförlaget Atlas 2025
ISBN 9789174451511
72 sidor

Lilla boken om kroppen

Så munter jag blir av att läsa den här kartongboken för små barn! Alla kroppar som Anna Fiske ritar är så roliga, fina och olika! Man kan fnissa åt dem men jag tror det blir snälla fniss; det känns roligt men också varmt i hjärtat av att det finns så många olika sätt att se ut.

För att vara en småbarnsbok i pekboksformat så är Lilla boken om kroppen rätt innehållsrik. På varje uppslag finns det en till tre meningar och många olika bilder med ord till. De handlar om olika delar av kroppen, hur vi tar hand om våra kroppar och vad vi kan göra med dem.

Ett uppslag visar olika ljud som kommer från kroppen. Kurr, rap, hick, prutt … alla med illustrativa och lagom galna bilder till. På ett annat uppslag syns personer i olika åldrar som cyklar, simmar, kastar och så vidare. Mina favoriter där är småungen som hoppar i en vattenpöl, mannen som rejsar i en rullstol och den glada kvinnan i hijab som vinkar. 

Så alla småbarnsföräldrar, förskolepersonal och alla andra som kan få tag i någon liten person sådär under 4 år: Läs och ha så kul!

Cilla Dalén

Lilla boken om kroppen
Författare och illustratör: Anna Fiske
Översättare: Hanna Skogar Sundström
Natur & Kultur 2025
ISBN 9789127188525 
23 sidor

Israel och Palestina

Israel och Palestina är en skildring av bakgrunden till den fruktansvärda konflikten som alla äldre barn och ungdomar säkert stöter på i medier av olika slag. Boken är skriven av de skickliga lättlästförfattarna Moa Candil och Bengt Fredrikson och den är utgiven i bokförlaget Viljas serie ”Vilja veta”.

Jag uppskattar serien ”Vilja veta” mycket av flera skäl, bland annat för att böckerna är helt åldersneutrala. De har ett lättläst språk men inget i tilltal eller formgivning signalerar att de är skrivna för någon speciell ålder. Böckerna passar lika bra för intresserade mellanstadieelever som för vuxna som av någon anledning behöver lättlästa texter. Och även om man i och för sig skulle klara att läsa mer avancerade texter kan det vara befriande att ta del av konkreta och tydliga förklaringar.

Ni ska få ett exempel som har rubriken ”Muren ska stoppa terrorister”:

Under den andra intifadan började Israel bygga en lång mur vid gränsen till palestinska Västbanken. Muren är mer än 70 mil lång. Vissa delar är 8 meter höga och byggda av betong. Andra delar är stängsel med taggtråd. Det finns också djupa diken runt muren och torn där soldater vaktar.
Israel säger att muren är till för att stoppa terrorister. Så fort terroristernas attacker slutar ska muren rivas, säger Israel. Det har varit färre attacker i Israel sedan muren byggdes.
Men muren är byggd på mark som hör till Palestina. Fler än 25 000 människor tvingades flytta när muren byggdes. Andra bodde i hus som hamnade i området mellan muren och Israel. Där är de fast, för Israel låter dem inte röra sig fritt.
Den internationella domstolen i Haag säger att muren är olaglig och att Israel måste riva den. Om Israel vill ha en mur måste de bygga den på sin sida om gränsen, säger domstolen. Men Israel lyssnar inte och muren står kvar.

Till denna text finns ett fotografi av muren.

Candil och Fredrikson börjar sin historiebeskrivning med hur judendom, kristendom och islam skapades i området. De förklarar att det alltid bott olika människor i området och att det periodvis fungerat bra men periodvis inneburit krig och konflikter. 

Judarnas historia i Europa med utsatthet som kulminerar i förintelsen finns förstås med i bakgrunden till Israels bildande. Likaså hur de arabiska folken styrts av olika främmande makter genom historien och hur palestinerna hjälpte Storbritannien under första världskriget mot löfte om ett eget land, ett löfte som Storbritannien även gett till det judiska folket.

Författarna fortsätter med FN:s beslut om ett delat land som omedelbart gjorde att det blev krig i området, al-Nakba med mängder av palestinier som tvingades lämna sina hem, flyktingläger, bildandet av PLO, gerillakrig, Yassir Arafat och Yitzhak Rabin som gav hopp om fred, israeliska bosättningar, intifador, Hamas … fram till den nuvarande fruktansvärda situationen efter Hamas attack 7 oktober 2023 och Israels skoningslösa vedergällning. 

Candil och Fredrikson skriver att konflikten mellan Israel och Palestina är en av världens längsta konflikter, och att den är ovanligt svår att lösa. Men i boken berättar de även om några saker som ger en gnutta hopp – det är människor som står upp mot det vansinniga våldet och som försöker bygga förtroende för varandra.

Det är verkligen fint att den här boken finns. Konflikten engagerar många barn och unga och saklig lättläst information är otroligt viktigt. Det ständiga snabba nyhetsflödet behöver kompletteras, eller kanske faktiskt delvis ersättas, med att vi läser mer utredande och förklarande texter. Detta gäller både oss vuxna och yngre personer.

+ Innehållsförteckning, register och källförteckning underlättar läsningen och skapar förtroende för bokens innehåll.

Cilla Dalén

Israel och Palestina
Författare: Moa Candil och Bengt Fredrikson
Vilja förlag 2024
ISBN 9789179497583  
63 sidor
Provläs!