Författare: admin

Koll på arbetarrörelsen

Moa Candil har skrivit en alldeles utmärkt bok om arbetarrörelsens historia i Sverige och internationellt. Den är utgiven på Nypon förlag och är därför relativt lättläst, men innehållet är rikt och intressant.

Boken börjar med industrialiseringen och de stora tekniska och samhälleliga förändringar som skedde under 1800-talet. Candil är mästare på att förklara konkret och enkelt:

Det var vanligt med olyckor och skador i de nya fabrikerna. Maskinerna hade inga skydd och arbetarnas kläder eller hår kunde lätt dras in i dem och fastna.
Ett annat problem var luften. De flesta maskiner drevs med hjälp av stora eldar, och luften i fabrikerna var full av rök. Där fanns också damm och kemiska ämnen som gjorde människor sjuka. 

Texten illustreras med bilder föreställande barn och unga som arbetar tillsammans med hästar i en kolgruva och en grupp män som bär en gryta med smält metall. Bildtexter stöttar förståelsen.

Karl Marx får ett uppslag där socialismens grundidéer förklaras och lite senare i boken berättas om när Internationalen bildades och hur kommunister, socialdemokrater och anarkister såg olika på hur samhället skulle förändras.

Strejkvapnet, nödvändigheten av fackföreningar och bakgrunden till att 1 maj blivit arbetarrörelsens dag förklaras och vid ungefär mitten av boken går Candil över till att beskriva utvecklingen i Sverige med start på 1800-talet:

Sverige var ett väldigt fattigt land. Men här fanns två saker som andra länder behövde. Vi hade järn, som behövdes för att göra maskiner. Vi hade också stora skogar med trä, som bland annat kunde användas för att bygga hus och göra papper.

Sågverksarbetarnas strejk 1879 stoppades med hjälp av militär men snart efteråt började flera stora fackföreningar bildas. Strejkkassor, sjukkassor och a-kassor skapade mer trygghet och arbetarrörelsen startade även tidningar och kurser där medlemmarna kunde förkovra sig, bland annat om politik. 

Storstrejken 1909, rösträttsrörelsen, skotten i Ådalen, socialdemokratin blir allt mer inflytelserik… arbetarrörelsen har varit mycket viktig. Men i kapitlet ”Arbetarrörelsen i dag” står att den nu är svagare i Sverige än på länge. 

Boken slutar med att slå fast att arbetarrörelsen och internationell solidaritet fortfarande behövs, vilket Candil exemplifierar med hur anställda på Amazon runt om i världen protesterade 2022 genom en strejk på Black Friday.

Candil förklarar så tydligt och bra, både i den löpande texten och i ordförklaringar som finns här och där i boken. 

Ideologi är ett sätt att se på samhället. En samling tankar och idéer som förklarar de problem som finns och hur vi kan lösa dem.

Bildmaterialet är intressant med många bilder från den tid som beskrivs, mest fotografier. Formgivningen är snygg och tydlig med rubriker och underrubriker, faktarutor, sammanställning av viktiga årtal och förstås innehållsförteckning och register. Och förutom det lite larviga ”Koll på” i boktitel och i en pratbubbla på slutet är boken helt åldersneutral och bör passa lika bra på mellanstadiet som på folkhögskolan eller kanske i studiecirkeln.

Cilla Dalén

Koll på arbetarrörelsen
Författare: Moa Candil
Nypon förlag 2025
ISBN 9789180776240 
65 sidor
Provläs

Samtida krig och konflikter – faktaböcker för statsbidraget

Staff Sgt. Jamal Sutter, Public domain, via Wikimedia Commons

Till och med den 31 december i år kan inköp för statsbidragen för inköp av litteratur 2025 göras. Vi på faktabok.se vill förstås slå att slag för facklitteraturen och har satt ihop ett antal listor och förslag på hur man kan tänka om dessa inköp.

Jag har tidigare tipsat om faktaböcker om andra världskriget, men ett område som verkligen borde vara prioriterat är konflikter och krig i samtiden. Barn och ungdomar är förstås mycket medvetna om allt hemskt som händer både i sin närhet och längre bort. Många barn är dessutom berörda på ett personligt plan av olika konflikter och krig. Jag minns när jag själv arbetade som lärare och genljuden från kriget i Syrien nådde ända in i mitt klassrum. Idag pågår flera väpnade konflikter och krig i världen och många elever känner oro, rädsla och har många frågor.

Här är mina förslag på några faktaböcker som är särskilt aktuella just nu.

Så funkar krig och konflikter av Niki Walker kom ut på svenska 2021 (Bonnier Carlsen), men är tyvärr mer aktuell än någonsin. Det här är en bra grundbok för att tala om och försöka förstå varför konflikter och krig uppstår, och vilka verktyg som finns för att lösa dem. Beskrivningarna är generella, och i sin recension av boken skrev Cilla Dalén att boken gav henne hopp om mänskligheten. Hon skrev också: ”Niki Walker är skicklig på att beskriva de stora linjerna när hon talar om konflikter. Men hon hjälper också läsaren med förklaringar av mer psykologisk art. Hon redogör till exempel för hur grupper och grupptillhörighet fungerar och ger ett antal möjliga förklaringar till att människor låter bli att stoppa ett pågående folkmord.” Den här boken är illustrerad och är nog främst tänkt för mellanstadiet, men stilen är inte barnslig och boken kan därför passa bra även på högstadiet.

En annan bok som tar ett mer allmänt grepp om konflikter och krig, men med en rad konkreta och kortfattade beskrivningar av verkliga konflikter, är Eva Sussos lättlästa Koll på krig och konflikter (Nypon förlag, 2024). Det börjar i det personliga med konflikter i familjer och skolan, men vidgas sedan till bland annat konflikter om mänskliga rättigheter, världskrig, krigets lagar och frågan om huruvida man kan förhindra krig. I ett kort stycke nämns även gängkriminalitet. Boken innehåller ett kapitel om vapen, ett ämne som Cilla Dalén har efterlyst faktaböcker om i en tidigare faktafundering. Den här boken kan passa för olika åldrar och innehåller ordförklaringar och faktarutor.

Barns egna vittnesmål från krig är angelägna och bör finnas på skolbibliotek. I boken Här var vårt hus (Bokförlaget Atlas, 2025) finns tolv texter av barn från Gaza. Läs vår recension här. Från kriget i Ukraina finns Yeva Skalietskas skildring Du vet inte vad krig är (Bazar förlag, 2022). Läs vår recension här.

Sakprosan behövs också för att förstå orsaker bakom specifika konflikter, och en given bok är förstås Israel och Palestina av Moa Candil och Bengt Fredrikson (Vilja förlag, 2024). Läs vår recension här. Även Vladimir Putin kan man behöva läsa om, och då finns Vladimir Putin – ett liv  av Tomas Dömstedt (Vilja förlag, 2023). Läs vår recension här. I samma serie finns även Volodymyr Zelenskyj – ett liv av Mari Bolte (Vilja förlag, 2023), översatt till svenska av Birgitta Melén. Den har jag inte läst men blir nyfiken på.

Linnea Lundborg har skrivit Fakta om Nato (Nypon förlag, 2023) och Fakta om FN (Nypon förlag, 2024), två organisationer som elever förstås kan vilja lära sig mer om. Läs vår recension av Fakta om FN.

Till sist ett par tips på böcker om gängkonflikterna här i Sverige. Ett ord för blod av Faysa Isle (Lind & Co, pocket 2024) och Tills alla dör av Diamant Salihu (Mondial, pocket 2023). Båda finns också i lättlästa bearbetningar på Vilja förlag. Läs vår recension av Ett ord för blod här.

Med tanke på hur många konflikter som pågår runtom i världen borde det finnas fler facklitterära titlar för barn och unga. Har jag missat någon? Tipsa gärna i kommentarerna i så fall.

Det här är den femte texten då vi funderar över hur man kan använda statsbidraget. I den första skrev jag om Andra världskriget. I den andra skrev Cilla Dalén om faktaböcker för lästräning. I den tredje skrev Cilla om klassuppsättningar. I den fjärde skrev jag om böcker om konst.

Annelie Drewsen

Evigt liv: kan man leva för alltid?

Evigt liv: kan man leva för alltid? är en bok att läsa en bit i taget och fundera över. Eller kanske läsa flera gånger för att man fastnar för olika saker vid olika tillfällen.

I boken finns ren information, till exempel om hur man tänkt om livet efter döden under olika tidsperioder och kulturer. 

På andra ställen i boken ställer författaren Angelica Öhrn frågor som ingen kan svara på. Vad skulle hända om vi hade evigt liv här på jorden? Och vad innebär egentligen evighet? Kanske att det inte finns någon tid alls?

Illustration och formgivning knyter vagt an till texten men bidrar nog mest till den fundersamma stämningen i boken. 

En bok för grubblare från skolåldern och uppåt.

Cilla Dalén

Evigt liv: kan man leva för alltid?
Författare: Angelica Öhrn
Illustratör: Cecilia Pettersson
Natur & Kultur 2025
ISBN 9789127188754 
81 sidor

Böcker om konst – faktaböcker för statsbidraget

I dagens inlägg kommer ett nytt förslag på bra böcker att satsa på när statsbidragen för inköp av litteratur 2025 ska användas. Varför inte ge en skjuts åt de praktisk-estetiska ämnena, och särskilt bildämnet? Att förstå, tolka och kritisk granska bilder är förstås viktigt i många sammanhang, men jag vill även slå ett slag för konstupplevelsen i sig och för att läsa om intressanta konstnärsliv.  

Här är några böcker som är värda att köpa in:

Kolla konst! av Lisen Adbåge och Emma Adbåge (Lilla Piratförlaget, 2024) är en maffig faktabilderbok om konsten på Moderna museet. Passar i förskoleklass och på lågstadiet. Nominerad till Carl von Linné-plaketten 2025. Läs vår recension här.

Varför konst? av Moa Candil och Bengt Fredrikson (LL-förlaget, 2024) är en briljant lättläst faktabok om 31 av verken på Moderna museet. En perfekt bok att ta in i bildundervisningen för att upptäcka konst och prata om olika verk. Läs vår recension här.

Det finns dessutom ett antal bra biografier om kända konstnärer.

I serien Ett liv som ges ut av Vilja förlag finns Hilma af Klint – ett liv (2023) och Frida Kahlo – ett liv (2024) av Linnea Lundborg samt Tove Jansson – ett liv av Tomas Dömstedt (2021). Det är välskrivna och intressanta böcker. I höst kommer dessutom Lundborg ut med ännu en konstnärsbiografi i samma serie, nämligen Vincent van Gogh – ett liv. Serien passar bra för från mellanstadiet och uppåt.

Hilma av Klint är omåttligt populär och det finns en riktigt fin faktabilderbok om henne som heter Hilma av Klint – kartor över osynligheten av Ylva Hillström och Karin Eklund(2020). Läs vår recension här.

I höst kommer Fakta om Elsa Beskow ut på Nypon förlag, av Cilla Dalén som skriver här på faktabok.se med mig. Jag gissar att den passar perfekt att läsa på lågstadiet.

Allra sist vill jag påminna om en av de stora klassikerna inom svensk barnlitteratur: Linnea i målarens trädgård av Christina Björk och Lena Anderson  från 1985. Den borde ha en given plats i vartenda skolbibliotek (och hem). Den är översatt till över 20 språk och har lästs av flera generationer barn och föräldrar, som genom boken har bekantat sig med impressionismen, Claude Monet och hans trädgård. Boken finns i nytryck på Rabén & Sjögren (2015). Den arabiska översättningen är utgiven av Dar al-Muna 2000 och finns också i handeln.

Annelie Drewsen

Det här är den fjärde texten då vi funderar över hur man kan använda statsbidraget. I den första skrev jag om Andra världskriget. I den andra skrev Cilla Dalén om faktaböcker för lästräning. I den tredje skrev Cilla om klassuppsättningar.

Nominerade till Carl von Linné-plaketten

För tredje och sista året har jag varit med i juryn för Carl von Linné-plaketten. Det är Sveriges enda barnbokspris dedikerat till facklitteratur och delas ut av Svensk biblioteksförening för föregående års bästa bok. Juryn består av verksamma bibliotekarier och alla som arbetar på bibliotek kan vara med och nominera. Det är alltså idel människor som arbetar nära barn och unga som är inblandade och hur böckerna fungerar i mötet med sina läsare är en av de aspekter som kommer upp i juryarbetet.

Efter tuffa diskussioner har vi i juryn nu enats om att dessa tre titlar går till final.

Kolla konst: en dag på Moderna museet av Lisen och Emma Adbåge
Mitt hemliga språk av Sara Lövestam
Mens: allt du vill veta (och ännu mer) av Erica Hebbe och Louise Winblad

De är alla tidigare recenserade på faktabok.se så klicka gärna på titlarna för att se recensionerna!

Den slutliga pristagaren brukar tillkännages i slutet av sommaren och prisutdelningen äger rum i november.

Cilla Dalén

Kolla konst!

Sex barn och Monica ska gå på konstmuseum, närmare bestämt Moderna museet i Stockholm. Berättarjaget tillhör Mimmi, ett av barnen som ser ut att vara i förskoleålder. Monica har en barnvagn med sig, men barnen skuttar omkring för egen maskin genom bokens 96 sidor. Energin räcker för allt: räkna förvaringsskåp, titta på tavlor, se videokonst, skratta åt Dalís målning Wilhelm Tells gåta, diskutera Marie-Louise Ekmans Fiskbullar i hummersås, äta pannkakor och salladsbuffé, se fotokonst, se abstrakt konst, bli berörda av en man som faller i gråt framför Picassos Källan och till sist eget skapande i skaparverkstaden. Till sist blir de faktiskt lite trötta.  

Insprängt i berättelse finns faktaavsnitt om bland annat mönster, känslor eller mat i konsten, om olika konstnärer och deras verk, till exempel Niki de Saint Phalle, Jean Tinguely, Marcel Duchamp, Salvador Dalí och Marie-Louise Ekman, samt om olika delar av Moderna museet, som Visningsmagasinet och konserveringen.

Visuellt är uppslagen fullproppade. Hela boken hålls ihop av Lisen och Emma Adbåges illustrationer som skickligt fångar barnens minspel i mötet med konsten, miljöerna på Moderna museet och Monicas runda kropp som växlar mellan att sträcka bläckfiskarmar efter gnälliga barn, luta sig bakåt och betrakta konst och fotografera den lilla barngruppen. Dessutom är drygt 100 verk ur Moderna museets samlingar återgivna, ofta flera på samma uppslag. I boken finns ett utvik som blir dubbelt så brett som boken där bland annat Dardels Den döende dandyn får ta plats. Det är helt enkelt väldigt mycket konst, och väldigt många bilder.

Det här är inte en bok man läser i en sittning, utan en bok att bläddra i, återkomma till och kanske lägga fram på soffbordet. För snygg är den. Nyligen tillkännagavs att den nominerats till Carl von Linné-plaketten som delas ut av Svensk biblioteksförening, och det skulle inte förvåna mig om den kammade hem plaketten. För det är en maffig konstbok med tydligt barntilltal. Ändå blir jag lite överväldigad av den, särskilt efter att ha läst den avskalade och lättlästa Varför konst? som också handlar om konsten på Moderna museet. Man kan lugnt säga att det är två böcker som jobbar på helt olika sätt med stoffet. Medan lättlästförfattarna renodlar och skalar av, satsar systrarna Adbåge på att göra en konstbok med extra allt. Resultatet är en visuell godispåse där det inte snålats på en enda smak, form eller färg.

Boken gavs ut 2024 och vissa delar har redan blivit inaktuella, till exempel står geten (alltså Robert Rauschenbergs Monogram) inte längre i magasinet och man får inte klisterlappar som entrébiljett. Petitesser kan man tycka, men genom att återge så specifik information bjuder boken in till den typen av petimäteraktiga läsning. I vilket fall som helst är detta en bok som nog kan vara rolig att läsa med ett barn inför ett besök på Moderna museet. Eller kanske istället för det, om man inte har möjlighet att åka till Stockholm?

Annelie Drewsen

Kolla konst! En dag på Moderna Museet
Författare och illustratörer: Lisen Adbåge och Emma Adbåge
Lilla Piratförlaget, 2024
ISBN: 9789178135479§
Antal sidor: 96

96 fakta om Taylor Swift

Idag välkomnar vi gästrecensent Isa Tegin!

Taylor Swift föddes i Reading, Pennsylvania i december 1989. Redan som elvaåring bestämde hon sig för att satsa på en karriär som professionell sångerska. Familjen flyttade till och med för att hon skulle ha närmare till countryns huvudstad Nashville. Idag är Taylor Swift en av världens största artister. För ett år sedan inledde hon den europeiska delen av turnén The Eras tour i Paris. Till de tre konserterna på Friends arena i Solna kom över 150 000 fans, så kallade swifties, för att se henne. 

I boken 96 fakta om Taylor Swift kan man läsa om hennes uppväxt, hur hon blev artist, det stora genombrottet och många andra fakta om hennes liv och karriär. Hon skriver sina egna låtar och i boken berättas vad som inspirerade henne att göra några av låtarna.

Texten är indelad i korta kapitel, och varvas med visste du att-sidor, quiz-frågor, snabba fakta och sidor där man kan skriva själv. Swifts låtar är ofta självbiografiska, och i boken uppmanas läsaren att skriva om sitt eget liv utifrån olika teman med koppling till Swifts liv, till exempel rykten och vänskap.

Omslaget är färgglatt och lockande, speciellt för yngre läsare. Inlagan är svartvit och har många illustrationer och olika utsmyckningar och ramar, vilket gör boken lite mer intressant än om det bara hade varit text. 

Den här boken passar bra för dem som inte kan så mycket om Taylor Swift och vill lära sig mer. För mig som redan kan mycket var den också intressant och den innehöll saker som inte många vet, inte ens äkta swifties. En quiz-fråga handlade till exempel om vilket yrke Taylor Swifts mormor Marjorie Finlay hade. (Hon var operasångerska.) 

Boken är översatt från engelska och författaren Arie Kaplan har en bakgrund som musikskribent, men har också skrivit en rad böcker och grafiska romaner. 

Isa Tegin

Jag är 14 år och går i årskurs 8. Jag har lyssnat på Taylor Swift sedan jag var 5 år, men blev ett stort fan när albumet 1989 (Taylor’s version) kom ut i oktober 2023. Jag såg The Eras Tour på Wembley Stadium i London. På min fritid gillar jag att dansa och jag läser helst böcker från BookTok. Favoritserierna just nu är Shatter me-serien och A good girls guide to murder-trilogin.

96 fakta om Taylor Swift
Författare: Arie Kaplan
Översättare: Annika Meijer
Illustratör: Risa Rodil
Bonnier Carlsen, 2024
ISBN: 9789179797492
Antal sidor: 80

Jag ska vara drottning här: min berättelse

Jag var tvungen att googla på Imenellas framträdande på Grammisgalan 2020 efter att ha läst hennes självbiografiska bok Jag ska vara drottning här. Det är ett mäktigt nummer som inleds med att artistens mamma Xabiba Wanaag, en känd somalisk sångerska, sitter på en tron iklädd en glittrande hijab och är omgiven av släktingar i traditionella somaliska kläder. När den somaliska musiken övergår i tyngre hiphop-beats träder Imenella fram i ljuset och rappar låtarna Waryaa Gee och Aah Shit. Numret är en hyllning till både de dansare hon arbetat med i många år och hennes mamma. Det är kaxigt, personligt och snyggt. Hon är en stjärna.

Imenellas liv kunde mycket väl ha tagit en helt annan väg. Hon föddes i Somalia 1988 men har knappt några minnen från landet. I fyraårsåldern hamnar hon i grannlandet Kenya med sin mamma, efter att kaos och klanstrider utbrutit i Mogadishu. Några år senare åker mamma och syskon till Sverige, men Imenella blir ensam kvar i Kenya. Hon är övergiven av vuxenvärlden, skickas runt mellan släktingar och utsätts för sexuella övergrepp. Det är riktigt jävligt, berättat på saklig och osentimental prosa. Scenen när den lilla flickan lär sig att glida ur sig själv för att överleva är stark. 

I boken anges att Imenella Mohamed har berättat för Nina Wähä och det är ett lyckat samarbete. Språket flyter på bra, samtidigt som det finns en talspråklig ton som skapar närhet till läsaren. Det känns som om en vän berättar om sitt liv. Ibland minns man varje detalj, men oftare är minnena dimmiga och ofullständiga. Precis så får de vara i den här boken. Det är skickligt. En mer klåfingrig medförfattare eller redaktör kanske hade lagt till mer bakgrund och sammanhang, men det behövs inte. Om läsaren vill förstå mer om klansystem och konflikter i Somalia, medias rapportering om gansterrap eller islams syn på psykisk ohälsa så går det ju utmärkt att söka sig vidare. För det här är en bok som väcker tankar och ställer frågor. Om familj, om platser, om samhället, om sorg och om trauman.

När Imenella så småningom kommer till Sverige och återförenas med sin mamma vet hon redan att vuxna inte är att lita på. Det tar tid att kunna känna kärlek, att lita på andra och att försonas. I Sverige blir en svensk hederssomalier en ny pappafigur och så småningom kommer fler pålitliga människor in i Imenellas liv. Familjen flyttar till Tensta och dansen blir viktig. Den erbjuder ett sammanhang där en ung kvinna kan ta plats. Hon blir ledare och får en internationella karriär som dansare och koreograf. Men samtidigt studerar hon på komvux och arbetar på hemtjänsten – ett jobb som ger bestående relationer, ett växande ansvar, inkomster och bildning. Det är väldigt fint skildrat.

Varje kapitel i boken har en plats som rubrik, från Mogadishu via Nairobi, Mombasa och Eastleigh till Gävle, Tensta och så småningom Kingston, en terapimottagning vid Medborgarplatsen och bokförlaget på Riddarholmen. Även dansen och musiken beskrivs som platser – och berättelsen kretsar kring hur huvudpersonen formas av de olika platser hon befinner sig på och människorna hon möter där. Den politiska dimensionen i Imenellas berättelser ligger hela tiden och puttrar under ytan, men ibland bryter en mer argumenterande röst fram. På ett ställe förklarar den hur viktigt det förebyggande arbetet är om man ska komma åt gängkriminaliteten. ”Politiker behöver sluta tro att konst och kultur och hobbys inte stoppar kriminaliteten för det gör de, det är jag ett levande bevis på”, säger Imenella och upprepar: ”Hobbys räddar liv”.

Boken utspelar sig i samma område som Faysa Idles Ett ord för blod, och Idle figurerar i en kort scen i Jag ska vara drottning här. Medan Faysa Idle fann sitt hopp i orden och skrivandet finner Imenella sitt i dansen och musiken. Hon har skrivit en angelägen historia om att ta sig vidare trots trauman, trasiga familjerelationer och svek. I kapitlet om låten Chagga finns en scen där några tjejer i Tensta blir kallade horor av ett gäng killar. Till svar börjar de sjunga ”Du vet att han är en chagga …”, garvar och går vidare. Imenella ser alltsammans från sin balkong, och det är en lysande revansch-scen.

Boken är klassificerad som en vuxenbok, men jag tycker att den har en given plats även på ungdomshyllan där den kan tilltala läsare på både gymnasiet och högstadiet.  

Annelie Drewsen

Jag ska vara drottning här
Författare: Imenella Mohamed och Nina Wähä
Norstedts, 2025
ISBN: 9789113137490
Antal sidor: 200

Klassuppsättningar – faktaböcker för statsbidraget

I god lärarledd undervisning är det viktigt med gemensam läsning. När klassen läser böcker tillsammans med sin lärare och läraren kontinuerligt tar in elevernas frågor och tankar utvecklas både läsförståelse och läsengagemang hos eleverna. Ibland förekommer att läraren läser högt ur en bok och det är bra, men oftast är det ännu bättre om alla elever i klassen har varsin likadan bok och kan följa med i läsningen.

Med en klassuppsättning kan lärarens högläsning varieras med att eleverna läser enskilt, i par eller i grupper och de kan få delar av texten i läxa. Med en bok per elev kan alla också få uppleva boken som en hel enhet – de kan undersöka textens förhållande till bilderna, bläddra fram och tillbaka för att kontrollera saker eller återkomma till något de läst tidigare, använda bokens särdrag såsom register, ordförklaringar, bildtexter etcetera på ett undersökande sätt och kort sagt under lärarens ledning öva sig att läsa facklitterära böcker. Dessutom kan klassuppsättningar av facklitterära böcker förstås användas av lärare i alla ämnen.

Men hur ofta köps det in klassuppsättningar av facklitteratur? Jag tror att det är alldeles för sällan. Nu när det finns ett Statsbidrag för inköp av litteratur tycker jag att ni på skolorna ska fundera över om inte en del av pengarna bör gå till just det.

När man ska välja titlar att köpa in klassuppsättningar av föreslår jag att man tänker på två sätt. 

Dels ska man fundera vilka ämnesområden som återkommer på skolan år efter år, och där det kan vara lämpligt att komplettera läromedlen med en facklitterär bok. När f-3 på skolan jag arbetade på för ett år sedan skulle köpa klassuppsättningar blev det böckerna Enkla och roliga fakta om kroppen och Vi upptäcker naturen som är en antologi – två finfina böcker om områden som återkommer i olika årskurser. Nu blir det lite reklamvarning för vi köpte också in två titlar som Annelie Drewsen skrivit tillsammans med mig: Fakta om Alfred Nobel och Astrid Lindgren – ett liv. Anledningen till att vi valde dem är att såväl Alfred Nobel som Astrid Lindgren är personer som återkommer i undervisningen och på temadagar i skolan. De två biografierna har också fördelen att de är helt neutrala i vilken ålder de vänder sig till = de kan användas på många olika sätt i olika årskurser.

Förutom vilka ämnen som är lämpliga till klassuppsättningar så tycker jag också att man ska tänka på att eleverna bör få erfarenhet av olika sorters facklitterära böcker – för facklitteratur är inte EN genre – de kan ju vara så väldigt olika. Eleverna bör få läsa och undersöka 

  • biografier
  • facklitteratur med längre sammanhängande resonemang och förklaringar
  • referensverk där man sällan läser hela boken men lätt kan hitta intressant information med hjälp av till exempel innehållsförteckning och register
  • böcker med mycket information som förmedlas genom bilder, tabeller, grafer etcetera
  • handböcker, alltså böcker med instruktioner

Här följer länkar till några tidigare recensioner av böcker som vi på faktabok.se tycker är bra och som matchar ovanstående förslag (många av dem passar faktiskt in på flera punkter). Boktipsen gäller grundskolan:

Biografier:
Dalai Lama: fredens barn
Vladimir Putin – ett liv
Hilma af Klint – kartor över osynligheten  

Facklitteratur med längre sammanhängande resonemang och förklaringar:
Vi upptäcker vaccinet
Koll på rasism
Tänk som en forskare  

Referensverk där man sällan läser hela boken:
Så funkar mat
Spännande fakta om vikingarnas värld
Afrika fantastiska Afrika

Böcker där mycket information förmedlas genom bilder, tabeller, grafer etcetera:
Expedition Mount Everest
Så funkar krig och konflikter
Vega upptäcker återvinning  

Handböcker, alltså böcker med instruktioner:
Beppe testar! Experiment med 4 element
Första hjälpen för unga hjältar  

Sedan finns det ju en massa knasiga, galna eller nördiga faktaböcker – men dem läser eleverna förhoppningsvis ändå så de kanske inte behöver tas in i undervisningen?

Cilla Dalén

Det här är den tredje texten då vi funderar över hur man kan använda statsbidraget. I den första skrev Annelie Drewsen om Andra världskriget. I den andra skrev jag om faktaböcker för lästräning.

Bli en superproffsig fotograf

Välkommen Jon Thors med din andra gästrecension!

Under senare år har märkligt nog intresset för foto och då även analog fotografering ökat. Bland de få kvarvarande fotolabb i Stockholm där man fortfarande kan lämna in film får man ibland stå i långa köer och andrahandsmarknaden för analoga kameror har vuxit med flera nya butiker i stan. Kameratillverkaren Pentax släppte förra året den första nytillverkade analoga kameran på många år och nu i juni släpps också en nygammal version av kultkameran Rollei 35. 

Pratar man med någon av butiksinnehavare så vittnar de om att intresset för analogt foto drivs av framförallt unga kvinnor. Det var också tre tjejer i årskurs nio som visade intresse för att lära sig att framkalla bilder i skolans nyöppnade fotolabb i höstas. Mörkrumet hade legat i träda i många år när jag och skolans bildlärare bestämde oss för att öppna upp det igen. För att fräscha upp våra kunskaper i mörkrumsteknik tog vi in en fotograf som vid två tillfällen fick visa eleverna, mig och bildläraren hantverket. 

Eleverna har efter introduktionen fått egen nyckel till mörkrummet, tagit över det och verkligen gjort det till sitt. De blandar kemi och experimenterar med olika typer av tekniker när de framkallar sina bilder. Till höstterminen är tanken att vi ska erbjuda fler elever som vill lära sig framkalla analogt tillgång till mörkrummet.

Jag hade till en början svårt att hitta en bra lättläst grundbok som handlade om fotografering. 

I det läromedel som bildämnet på skolan använder, Bild för högstadiet utgiven på Natur och Kultur, finns det några få sidor som på ett ganska ytligt sätt handlar om hur du tar ”bra” bilder. 

I helgen när jag var på Moderna museet sprang jag på Bli en superproffsig fotograf av Henry Carroll. Jag tror att jag tidigare har sett titeln hos Adlibris, men avfärdat den som för barnslig för mina fotointresserade högstadieelever. Istället visar den sig vara en bra och rolig grundbok för alla som vill börja fotografera på ett mer kreativt och konstnärligt sätt. 

Eftersom boken gavs ut under den ”digitala eran” och målgruppen är barn förutsätter den att man fotograferar med digitalkamera och automatisk inställning. Det är lite synd för att man missar att ta upp och förklara relationen mellan bländare och ljus. Utgivningsåret är 2019 och 2021 kom den på svenska. Om boken kom ut idag hade förmodligen mer av texten behandlat analog fotografering och mörkrumsteknik.

I innehållsförteckningen hittar man kapitel som ”Låtsas att du är en hund”, ”Var självupptagen”, ”Var äcklig” och ”Se saker annorlunda”. Med utgångspunkt från olika kända fotografers bilder uppmanar boken oss att testa nya perspektiv när vi själva fotograferar.

Till och med de mest vardagliga saker ser helt annorlunda ut när man ser dem högt uppifrån eller riktigt nära marken, så försök hitta dina ovanliga vinklar på vardagliga grejer.

Ett par insprängda kapitel av mer teknisk natur får också plats på dessa 64 sidor. Här finns till exempel ett avsnitt som på ett pedagogiskt och enkelt sätt förklarar skillnaden mellan hårt och mjukt ljus. I slutet av boken finns också en kort fotohistorisk översikt som ger en bra bild över fotografins tekniska utveckling. 

Boken har inget traditionellt register men däremot ett bildregister.

Jon Thors

Bli en superproffsig fotograf
Författare: Henry Carroll
Översättare: Barbro Lagergren
Alfabeta 2021 (original 2019)
ISBN 9789150121759
64 sidor