Etikett: O Samhälls- och rättsvetenskap

Krig borde inte finnas. Och om de ändå finns så borde barn inte ha något med dem att göra.

I dagarna har det getts ut en bok med vittnesmål från barn i Gaza, Här var vårt hus, med förord av Nora Khalil.

I mitten av boken finns fotografier. Det är vackra porträtt av barn som ser lugna och trygga ut. Men texterna! 

De beskriver en verklighet med bomber, flykt, vattenbrist, hunger, döda och lemlästade kroppar. Det är konkret och fruktansvärt att läsa, och ännu värre att tänka sig att det är barn som berättat om autentiska upplevelser. Det finns enstaka korta scener av glädje: att klappa en katt eller äntligen få äta sig mätt. Men det är sorgen och skräcken som barnen vill förmedla till omvärlden.

De korta texterna är skrivna av tolv barn som deltog i vad som kallas en novelltävling. I boken finns texterna både på originalspråket arabiska och översatta till svenska. Några enstaka texter känns som noveller, men de flesta är mer korta redogörelser för enskilda händelser i krigets Gaza.

Texterna tillkom genom att en kommitté våren 2024 reste runt bland flyktinglägren och försökte skapa tid och möjlighet för barn att skriva. Barnen hade fullt upp med att hjälpa sina familjer att hämta vatten eller ved och kommittén hade också svårt att få fram papper och pennor. Allt som allt fick de 113 texter skrivna av barn i åldrarna 8-16 år, och till denna bok är alltså tolv utvalda.

Här är ditt hus har ännu inte fått någon klassifikation i Libris, så jag vet inte om den kommer att räknas som skönlitteratur (enligt bokens egen benämning av ”noveller”) eller som facklitteratur inom den självbiografiska genren. Men det är i alla fall en angelägen bok och jag tycker det är viktigt att den köps in till bibliotek, till exempel på skolor. 

Det är hemskt att läsa i boken, och lärare som tar in den i klassrummen ska välja noga vilka texter som läses tillsammans. Men vi ska definitivt berätta om boken för barn och unga. Att barn är med om hemska saker i krig vet våra elever. Om vuxna tiger om det så kan det ge intrycket att vi inte tycker att det är så mycket att bry sig om.

Jag tror att genom att köpa in boken, visa att den finns för elever i skolan och låta hela klasser läsa någon eller ett par texter så visar vi vuxna att vi tycker att barns upplevelser och röster är viktiga.

Cilla Dalén

Här var vårt hus
Författare: Barn i Gaza, förord av Nora Khalil
Översättare: Ousman Salman
Bokförlaget Atlas 2025
ISBN 9789174451511
72 sidor

Livet med uniformen: en polismans berättelser är den tredje boken Tobbe Isaksson skrivit om sina erfarenheter som polis i Skåne. De tidigare heter Bakom uniformen och Mer än uniformen. Det här är böcker som klassats som vuxenböcker av biblioteken, men jag blev nyfiken eftersom det i reklamen för Livet med uniformen står att de tidigare böckerna av Isaksson använts i högstadie- och gymnasieskolor.

Och det förstår jag. 

Livet med uniformen är en förhållandevis kort bok, 131 sidor, med helt fristående kapitel. Språket är enkelt och varje kapitel beskriver ett ”ärende” som Isaksson varit med om. Han redogör för hur det kan gå till att fråga ut en äldre förvirrad dam som blivit bestulen på alla sina värdesaker, att komma till en lägenhet där det rusar ut en blodig kvinna som skriker att hon blivit knivskuren, att vara med om att ta hand om kroppen efter en udda man som legat död länge i sitt hus och flera andra mer eller mindre jobbiga situationer. 

Isaksson reflekterar och tycker till om det han beskriver. Han räds inte att kalla dem som rånar äldre personer för råttor eller vara irriterad på den privilegierade dam som tycker det är vansinnigt upprörande med en stackars hemlös man som sover under trappen. Men han har full respekt för lagar och regler, och vi förstår att poliser måste göra sitt jobb på ett korrekt sätt även om det ibland inte känns helt rätt. 

Tobbe Isaksson berättar om att det kan kännas tungt och att det elände han möter i jobbet ibland finns med i tankarna när han kommer hem. Han skriver om hur anhöriga till poliser också kan ha det knepigt, med beredskap för oregelbundna arbetstider och oro för vad polisen kan råka ut för i tjänsten. Men det råder ingen tvekan om att det är ett viktigt jobb som författaren utför och han trivs själv bra med sitt arbete.

De här böckerna lämpar sig förstås väldigt väl för undervisningen på högstadiet och gymnasiet. Det går bra att välja enstaka kapitel för att belysa problem i samhället eller ge underlag för etiska samtal. Böckerna är också utmärkta att använda för elever som funderar över hur polisyrket kan te sig.

Men jag tror att de också kan vara intressanta för många tonåringar att läsa på egen hand. Det här med facklitteratur för ungdomar är en lite knepig grej. Det finns en väldigt liten utgivningen som explicit riktar sig till ungdomar. En hel del faktaböcker för barn, vars faktainnehåll egentligen är helt åldersneutralt, har ett utseende som signalerar varning – barnsligt! Läser tonåringar facklitteratur för vuxna? Förmodligen gör en del det, om intresset finns och språket och omfånget matchar ungdomarnas kapacitet. 

Eftersom den här boken är lättillgänglig och spännande tror jag definitivt att den platsar på ungdomsavdelningarna på folkbiblioteken och i skolbibliotek för högstadiet och gymnasiet.

Cilla Dalén

Livet med uniformen: en polismans berättelser
Författare: Tobbe Isaksson
Idus förlag 2024
ISBN 9789180922968
131 sidor
Provläs

Har du varit olydig någon gång? Har du gjort något fast du visste att du egentligen inte fick? Det har nog de flesta av oss. Ibland gör vi helt enkelt det som passar oss själva bäst. Men har du någon gång varit olydig och haft en riktigt bra anledning till det? Har du brutit mot en regel för att regeln var fel? I så fall har du kanske gjort något av det viktigaste en människa kan göra.

Så inleder David Hedlund sin nyutgivna bok När vi var olydiga. I inledningskapitlet slår han fast att man kan rätta sig efter andras vilja för att det är bra hjälpas åt, då är det samarbete. Men om man rättar sig efter andras vilja bara för att man accepterar att andra bestämmer, inte för att man tycker att det är rimligt, då är man lydig. Och efter andra världskriget började allt fler tänka att man kanske inte bara ska lära barn att lyda, utan att de behöver kunna tänka själva.

Det finns gott om exempel både före och efter andra världskriget på människor som förstått att det ibland kan vara mer rätt att inte lyda. Den här boken handlar om några av dem, och om den fantastiska kraften i att vara olydig.

Plebejer som strejkade i antikens Rom, Mahatma Gandhi, Claudette Colvin och Rosa Parks är tillsammans den trädkramande Chipko-rörelsen och homosexuella som sjukskrev sig i Sverige på 70-talet några av de personer i boken som drivit fram viktiga förändringar genom sin olydnad. De kamper som Malala Yousafzai och Greta Thunberg deltagit i pågår för fullt i världen idag. 

När vi var olydiga är inte som alla andra böcker där vi får läsa om beundransvärda personer i vår historia och samtid. David Hedlund är inte rädd för att skriva om komplicerade frågor. Han väcker frågor och tilltror sina läsare att kunna tänka och reflektera. Han förklarar att det för det mesta inte är rätt att bryta mot lagen, och att det inte är förrän efteråt som man vet vad omvärlden tycker. De olydiga personerna i boken har behövt följa sin egen moraliska kompass. Trots att de också kunnat ses som bråkstakar som på vissa sätt förstört för andra människor, kan vi nu i efterhand kalla dem för hjältar. 

Hedlund resonerar även om förhållandet mellan den representativa demokratin och aktivismen. 

Det går förstås också att ändra på lagar utan att vara olydig. Du kan bli politiker själv, eller försöka övertyga så många som möjligt om att det du vill ändra på är viktigt, så att politikerna måste gå med på det för att bli valda. Men just orättvisor handlar ofta om att någon grupp inte blir lyssnad på eller tas på allvar. För dem kan de vanliga vägarna till förändring vara stängda.

Barn och människor i de fattigare delarna av världen är de som kommer lida värst av det förändrade klimatet, men de har svårt att få sina röster hörda. För att inte tala om naturen själv! 

Jag hoppas att den här boken inte bara läses av barn och unga. Vi vuxna behöver också ta del av resonemangen för att kunna samtala med barnen på ett förnuftigt sätt om de nyheter vi möter i tidningar och på teve.

+ Faktagranskad av Oscar Berglund, forskare vid University of Bristol med inriktning på civil olydnad och klimataktivism
– Ett personregister skulle behövts

Cilla Dalén

När vi var olydiga
Författare: David Hedlund
Illustratör: Isabelle Rönnquist
Idus förlag 2024
ISBN 9789180920933
83 sidor