I sociala medier har jag fått syn på att Veronica Sarge Cech som håller på med Shared reading delvis använder sig av faktaböcker. Det har gjort mig nyfiken och nu har Veronica varit vänlig att låta sig intervjuas för faktabok.se.
Vad är egentligen Shared reading?
– Det är en metod för att jobba med läsning som arbetades fram av Jane Davis i slutet av 1990-talet i Liverpool. Man bryter ner litteraturen i mindre delar som man läser tillsammans och samtalar om. Tanken är att det ska vara läsfrämjande men också hälsofrämjande. Det gäller att få bort prestige och motverka föreställningen om att litteratur är svårt.
Du testar Shared reading med barn som inte går i vanlig skola, det är på Åland där hemskolning är tillåtet. Berätta hur en träff med barnen kan gå till!
– Grunden är att jag har förberett mig med en bok som jag tror kan intressera och engagera gruppen, utifrån vad vi pratat om vid tidigare träffar. Det är ett gäng i åldrarna 5-13 år så läsförmågan är varierad. Jag läser ett stycke högt rakt igenom, så frågar jag barnen ifall de tyckte att jag läste lagom snabbt och lagom högt och sedan läser jag texten rakt igenom en gång till. Därefter läser jag, eller någon av deltagarna som vill, en kortare del av texten i taget och så samtalar vi om det vi läst. Mot slutet av träffen läser vi igenom hela texten en gång till, och då känns det nästan som en ny text – efter allt vi pratat om.
– Min roll som samtalsledare är att leda och styra samtalet, men det handlar inte om auktoritet. Tanken är att deltagarna inte ska uppfatta samtalet som krävande, de måste inte prestera något utan det är jag som håller koll. Jag ser till att vi återknyter till texten på slutet ifall samtalet dragit iväg åt något annat håll. När träffen är slut får barnen med sig varsitt exemplar av boken hem så de kan läsa vidare, kanske tillsammans med sina föräldrar.
Hur kommer det sig att du använt faktaböcker, det brukar väl mest vara skönlitteratur man använder i shared reading-sammanhang?
– Jag lyssnar till barnen och det finns ett stort intresse för faktaböcker. Det blir en liten utmaning att hitta passande böcker, det behöver vara berättande faktaböcker med bilder och en del text som man kan fundera över. Böcker med bara uppräkningar av faktauppgifter blir inte bra. Vi har använt några böcker som är en blandning av skönlitteratur och fakta, till exempel Nina & Nino lär om dinosaurier av Fabrice Erre och Sylvain Savoya. Den har ett tydligt narrativ med två barn, men är full med fakta.
– Giraffens hjärta är ovanligt stort av Sofia Chanfreau med bilder av Amanda Chanfreau är en skönlitterär bok där varje kapitel har namngetts med ett påstående som låter som fakta. Exempelvis kapitel ett: ”Giraffen har inga stämband”. Sedan kan vi diskutera och försöka reda ut om detta är korrekt eller påhittat. Det här faktapratet kan göra att barnen sedan blir intresserade även av den skönlitterära texten”.
– Även de skönlitterära texter vi läser försöker jag använda för att få in fakta och källkritik. Är det som står möjligt i verkligheten? Ibland jämför vi skönlitterära texter och/eller olika faktatexter med varandra för att se om de överensstämmer.
Vad är det som är ”hälsofrämjande” i dessa träffar?
– I shared reading lägger man mycket tid på att skapa god stämning och bygga upp självförtroendet i gruppen. Det finns inga rätt eller fel, man kan prata om sådant man inte riktigt tänkt klart kring – det är ingen som bedömer det man säger. Shared reading får aldrig vara ett tvång, jag läser högt och vill någon annan läsa får de det. Ingen ska tvingas att säga något eller prestera. Det är magiskt när någon som förut varit tyst vill säga något.
– Jag tror vi som jobbar med shared reading jobbar på olika sätt beroende på vilka grupper vi möter. Jag utgår från shared reading men jag kanske förändrar metoden lite grand. Träffarna ska vara inbjudande och inkluderande, det är viktigare än att följa regler tycker jag.
– Var inte rädd för tystnaden – låt det vara tyst! Det kändes svårt i början, men det ligger mycket i tystnaden.
Cilla Dalén
