Men jag vill ju så klart visa den här nyutkomna boken. Det är en lättläst biografi som kanske lämpar sig bäst för lågstadiet-mellanstadiet.
Tre av Elsa Beskows klassiska bilderböcker finns på Skolverkets läslistor – det kan ju vara intressant att kombinera skönlitterär läsning med en författarbiografi. I min bok skriver jag bland annat att många ”beundrade Elsa Beskow för att hon målade naturen så riktigt”. Så, jag tror att också att läsningen av hennes böcker kan vara en spännande ingång till NO i kombination med bildämnet.
Här är några sidor ur boken:
Cilla Dalén
Fakta om Elsa Beskow Författare: Cilla Dalén Nypon förlag 2025 ISBN 9789179871253 31 sidor Provläs
Staff Sgt. Jamal Sutter, Public domain, via Wikimedia Commons
Till och med den 31 december i år kan inköp för statsbidragen för inköp av litteratur 2025 göras. Vi på faktabok.se vill förstås slå att slag för facklitteraturen och har satt ihop ett antal listor och förslag på hur man kan tänka om dessa inköp.
Jag har tidigare tipsat om faktaböcker om andra världskriget, men ett område som verkligen borde vara prioriterat är konflikter och krig i samtiden. Barn och ungdomar är förstås mycket medvetna om allt hemskt som händer både i sin närhet och längre bort. Många barn är dessutom berörda på ett personligt plan av olika konflikter och krig. Jag minns när jag själv arbetade som lärare och genljuden från kriget i Syrien nådde ända in i mitt klassrum. Idag pågår flera väpnade konflikter och krig i världen och många elever känner oro, rädsla och har många frågor.
Här är mina förslag på några faktaböcker som är särskilt aktuella just nu.
Så funkar krig och konflikter av Niki Walker kom ut på svenska 2021 (Bonnier Carlsen), men är tyvärr mer aktuell än någonsin. Det här är en bra grundbok för att tala om och försöka förstå varför konflikter och krig uppstår, och vilka verktyg som finns för att lösa dem. Beskrivningarna är generella, och i sin recension av boken skrev Cilla Dalén att boken gav henne hopp om mänskligheten. Hon skrev också: ”Niki Walker är skicklig på att beskriva de stora linjerna när hon talar om konflikter. Men hon hjälper också läsaren med förklaringar av mer psykologisk art. Hon redogör till exempel för hur grupper och grupptillhörighet fungerar och ger ett antal möjliga förklaringar till att människor låter bli att stoppa ett pågående folkmord.” Den här boken är illustrerad och är nog främst tänkt för mellanstadiet, men stilen är inte barnslig och boken kan därför passa bra även på högstadiet.
En annan bok som tar ett mer allmänt grepp om konflikter och krig, men med en rad konkreta och kortfattade beskrivningar av verkliga konflikter, är Eva Sussos lättlästa Koll på krig och konflikter (Nypon förlag, 2024). Det börjar i det personliga med konflikter i familjer och skolan, men vidgas sedan till bland annat konflikter om mänskliga rättigheter, världskrig, krigets lagar och frågan om huruvida man kan förhindra krig. I ett kort stycke nämns även gängkriminalitet. Boken innehåller ett kapitel om vapen, ett ämne som Cilla Dalén har efterlyst faktaböcker om i en tidigare faktafundering. Den här boken kan passa för olika åldrar och innehåller ordförklaringar och faktarutor.
Barns egna vittnesmål från krig är angelägna och bör finnas på skolbibliotek. I boken Här var vårt hus (Bokförlaget Atlas, 2025) finns tolv texter av barn från Gaza. Läs vår recension här. Från kriget i Ukraina finns Yeva Skalietskas skildring Du vet inte vad krig är (Bazar förlag, 2022). Läs vår recension här.
Sakprosan behövs också för att förstå orsaker bakom specifika konflikter, och en given bok är förstås Israel och Palestina av Moa Candil och Bengt Fredrikson (Vilja förlag, 2024). Läs vår recension här. Även Vladimir Putin kan man behöva läsa om, och då finns Vladimir Putin – ett liv av Tomas Dömstedt (Vilja förlag, 2023). Läs vår recension här. I samma serie finns även Volodymyr Zelenskyj – ett liv av Mari Bolte (Vilja förlag, 2023), översatt till svenska av Birgitta Melén. Den har jag inte läst men blir nyfiken på.
Linnea Lundborg har skrivit Fakta om Nato (Nypon förlag, 2023) och Fakta om FN (Nypon förlag, 2024), två organisationer som elever förstås kan vilja lära sig mer om. Läs vår recension av Fakta om FN.
Till sist ett par tips på böcker om gängkonflikterna här i Sverige. Ett ord för blod av Faysa Isle (Lind & Co, pocket 2024) och Tills alla dör av Diamant Salihu (Mondial, pocket 2023). Båda finns också i lättlästa bearbetningar på Vilja förlag. Läs vår recension av Ett ord för blod här.
Med tanke på hur många konflikter som pågår runtom i världen borde det finnas fler facklitterära titlar för barn och unga. Har jag missat någon? Tipsa gärna i kommentarerna i så fall.
Taylor Swift föddes i Reading, Pennsylvania i december 1989. Redan som elvaåring bestämde hon sig för att satsa på en karriär som professionell sångerska. Familjen flyttade till och med för att hon skulle ha närmare till countryns huvudstad Nashville. Idag är Taylor Swift en av världens största artister. För ett år sedan inledde hon den europeiska delen av turnén The Eras tour i Paris. Till de tre konserterna på Friends arena i Solna kom över 150 000 fans, så kallade swifties, för att se henne.
I boken 96 fakta om Taylor Swift kan man läsa om hennes uppväxt, hur hon blev artist, det stora genombrottet och många andra fakta om hennes liv och karriär. Hon skriver sina egna låtar och i boken berättas vad som inspirerade henne att göra några av låtarna.
Texten är indelad i korta kapitel, och varvas med visste du att-sidor, quiz-frågor, snabba fakta och sidor där man kan skriva själv. Swifts låtar är ofta självbiografiska, och i boken uppmanas läsaren att skriva om sitt eget liv utifrån olika teman med koppling till Swifts liv, till exempel rykten och vänskap.
Omslaget är färgglatt och lockande, speciellt för yngre läsare. Inlagan är svartvit och har många illustrationer och olika utsmyckningar och ramar, vilket gör boken lite mer intressant än om det bara hade varit text.
Den här boken passar bra för dem som inte kan så mycket om Taylor Swift och vill lära sig mer. För mig som redan kan mycket var den också intressant och den innehöll saker som inte många vet, inte ens äkta swifties. En quiz-fråga handlade till exempel om vilket yrke Taylor Swifts mormor Marjorie Finlay hade. (Hon var operasångerska.)
Boken är översatt från engelska och författaren Arie Kaplan har en bakgrund som musikskribent, men har också skrivit en rad böcker och grafiska romaner.
Isa Tegin
Jag är 14 år och går i årskurs 8. Jag har lyssnat på Taylor Swift sedan jag var 5 år, men blev ett stort fan när albumet 1989 (Taylor’s version) kom ut i oktober 2023. Jag såg The Eras Tour på Wembley Stadium i London. På min fritid gillar jag att dansa och jag läser helst böcker från BookTok. Favoritserierna just nu är Shatter me-serien och A good girls guide to murder-trilogin.
96 fakta om Taylor Swift Författare: Arie Kaplan Översättare: Annika Meijer Illustratör: Risa Rodil Bonnier Carlsen, 2024 ISBN: 9789179797492 Antal sidor: 80
Jag var tvungen att googla på Imenellas framträdande på Grammisgalan 2020 efter att ha läst hennes självbiografiska bok Jag ska vara drottning här. Det är ett mäktigt nummer som inleds med att artistens mamma Xabiba Wanaag, en känd somalisk sångerska, sitter på en tron iklädd en glittrande hijab och är omgiven av släktingar i traditionella somaliska kläder. När den somaliska musiken övergår i tyngre hiphop-beats träder Imenella fram i ljuset och rappar låtarna Waryaa Gee och Aah Shit. Numret är en hyllning till både de dansare hon arbetat med i många år och hennes mamma. Det är kaxigt, personligt och snyggt. Hon är en stjärna.
Imenellas liv kunde mycket väl ha tagit en helt annan väg. Hon föddes i Somalia 1988 men har knappt några minnen från landet. I fyraårsåldern hamnar hon i grannlandet Kenya med sin mamma, efter att kaos och klanstrider utbrutit i Mogadishu. Några år senare åker mamma och syskon till Sverige, men Imenella blir ensam kvar i Kenya. Hon är övergiven av vuxenvärlden, skickas runt mellan släktingar och utsätts för sexuella övergrepp. Det är riktigt jävligt, berättat på saklig och osentimental prosa. Scenen när den lilla flickan lär sig att glida ur sig själv för att överleva är stark.
I boken anges att Imenella Mohamed har berättat för Nina Wähä och det är ett lyckat samarbete. Språket flyter på bra, samtidigt som det finns en talspråklig ton som skapar närhet till läsaren. Det känns som om en vän berättar om sitt liv. Ibland minns man varje detalj, men oftare är minnena dimmiga och ofullständiga. Precis så får de vara i den här boken. Det är skickligt. En mer klåfingrig medförfattare eller redaktör kanske hade lagt till mer bakgrund och sammanhang, men det behövs inte. Om läsaren vill förstå mer om klansystem och konflikter i Somalia, medias rapportering om gansterrap eller islams syn på psykisk ohälsa så går det ju utmärkt att söka sig vidare. För det här är en bok som väcker tankar och ställer frågor. Om familj, om platser, om samhället, om sorg och om trauman.
När Imenella så småningom kommer till Sverige och återförenas med sin mamma vet hon redan att vuxna inte är att lita på. Det tar tid att kunna känna kärlek, att lita på andra och att försonas. I Sverige blir en svensk hederssomalier en ny pappafigur och så småningom kommer fler pålitliga människor in i Imenellas liv. Familjen flyttar till Tensta och dansen blir viktig. Den erbjuder ett sammanhang där en ung kvinna kan ta plats. Hon blir ledare och får en internationella karriär som dansare och koreograf. Men samtidigt studerar hon på komvux och arbetar på hemtjänsten – ett jobb som ger bestående relationer, ett växande ansvar, inkomster och bildning. Det är väldigt fint skildrat.
Varje kapitel i boken har en plats som rubrik, från Mogadishu via Nairobi, Mombasa och Eastleigh till Gävle, Tensta och så småningom Kingston, en terapimottagning vid Medborgarplatsen och bokförlaget på Riddarholmen. Även dansen och musiken beskrivs som platser – och berättelsen kretsar kring hur huvudpersonen formas av de olika platser hon befinner sig på och människorna hon möter där. Den politiska dimensionen i Imenellas berättelser ligger hela tiden och puttrar under ytan, men ibland bryter en mer argumenterande röst fram. På ett ställe förklarar den hur viktigt det förebyggande arbetet är om man ska komma åt gängkriminaliteten. ”Politiker behöver sluta tro att konst och kultur och hobbys inte stoppar kriminaliteten för det gör de, det är jag ett levande bevis på”, säger Imenella och upprepar: ”Hobbys räddar liv”.
Boken utspelar sig i samma område som Faysa Idles Ett ord för blod, och Idle figurerar i en kort scen i Jag ska vara drottning här. Medan Faysa Idle fann sitt hopp i orden och skrivandet finner Imenella sitt i dansen och musiken. Hon har skrivit en angelägen historia om att ta sig vidare trots trauman, trasiga familjerelationer och svek. I kapitlet om låten Chagga finns en scen där några tjejer i Tensta blir kallade horor av ett gäng killar. Till svar börjar de sjunga ”Du vet att han är en chagga …”, garvar och går vidare. Imenella ser alltsammans från sin balkong, och det är en lysande revansch-scen.
Boken är klassificerad som en vuxenbok, men jag tycker att den har en given plats även på ungdomshyllan där den kan tilltala läsare på både gymnasiet och högstadiet.
Annelie Drewsen
Jag ska vara drottning här Författare: Imenella Mohamed och Nina Wähä Norstedts, 2025 ISBN: 9789113137490 Antal sidor: 200
Krig borde inte finnas. Och om de ändå finns så borde barn inte ha något med dem att göra.
I dagarna har det getts ut en bok med vittnesmål från barn i Gaza, Här var vårt hus, med förord av Nora Khalil.
I mitten av boken finns fotografier. Det är vackra porträtt av barn som ser lugna och trygga ut. Men texterna!
De beskriver en verklighet med bomber, flykt, vattenbrist, hunger, döda och lemlästade kroppar. Det är konkret och fruktansvärt att läsa, och ännu värre att tänka sig att det är barn som berättat om autentiska upplevelser. Det finns enstaka korta scener av glädje: att klappa en katt eller äntligen få äta sig mätt. Men det är sorgen och skräcken som barnen vill förmedla till omvärlden.
De korta texterna är skrivna av tolv barn som deltog i vad som kallas en novelltävling. I boken finns texterna både på originalspråket arabiska och översatta till svenska. Några enstaka texter känns som noveller, men de flesta är mer korta redogörelser för enskilda händelser i krigets Gaza.
Texterna tillkom genom att en kommitté våren 2024 reste runt bland flyktinglägren och försökte skapa tid och möjlighet för barn att skriva. Barnen hade fullt upp med att hjälpa sina familjer att hämta vatten eller ved och kommittén hade också svårt att få fram papper och pennor. Allt som allt fick de 113 texter skrivna av barn i åldrarna 8-16 år, och till denna bok är alltså tolv utvalda.
Här är ditt hus har ännu inte fått någon klassifikation i Libris, så jag vet inte om den kommer att räknas som skönlitteratur (enligt bokens egen benämning av ”noveller”) eller som facklitteratur inom den självbiografiska genren. Men det är i alla fall en angelägen bok och jag tycker det är viktigt att den köps in till bibliotek, till exempel på skolor.
Det är hemskt att läsa i boken, och lärare som tar in den i klassrummen ska välja noga vilka texter som läses tillsammans. Men vi ska definitivt berätta om boken för barn och unga. Att barn är med om hemska saker i krig vet våra elever. Om vuxna tiger om det så kan det ge intrycket att vi inte tycker att det är så mycket att bry sig om.
Jag tror att genom att köpa in boken, visa att den finns för elever i skolan och låta hela klasser läsa någon eller ett par texter så visar vi vuxna att vi tycker att barns upplevelser och röster är viktiga.
Cilla Dalén
Här var vårt hus Författare: Barn i Gaza, förord av Nora Khalil Översättare: Ousman Salman Bokförlaget Atlas 2025 ISBN 9789174451511 72 sidor
Boken Judiska hjältinnor är ett färgsprakande praktverk för unga läsare. Drygt hundra judiska kvinnor porträtteras i text och bild. Här samsas välkända personer som Amy Winehouse, Hédi Fried, Anne Frank och Marilyn Monroe med betydligt mer okända människor.
Formgivningen tillsammans med Joanna Rubin Drangers tecknade porträtt är mycket lockande. Färgskalan är livlig utan att bli skrikig. Grundupplägget är ett uppslag per person, med en tecknad bild på ena sidan och text på den andra. Porträtten är tecknade i en sammanhållen stil men med variation – här finns stiliserade ansikten i kolsvarta linjer mot det vita pappret, färgteckningar med foton eller andra bildelement integrerade samt svarta färgfält där uttrycksfulla ansikten och kroppar i rörelse poppar fram. Illustrationen av Anne Franks liv är tecknad efter ett fotografi som förställer Anne och hennes syster Margot på stranden 1940. Ljusblå himmel med lätta moln, det svalkande havet i bakgrunden och två flickor med aprikosfärgade baddräkter och lyckliga leenden. Här finns samma slags värme och empati som i Maria Fröhlichs tecknade afrosvenskar. De båda tecknarna har en sällsam förmåga att levandegöra historiskt källmaterial. Joanna Rubin Drangers stil är omisskännlig och hon har bland annat gjort grafiska romaner om Förintelsen. I sina böcker har hon förfinat konsten att skapa en angelägen och drabbande grafisk berättelse av ett ofta tungt arkivmaterial. I den här boken får jag intrycket att hon haft roligt när hon tecknat – en glädje som smittar av sig på läsaren och blir till nyfikenhet.
När det kommer till texten är varje person skildrat på en sida, vilket gör att varje livsgärning beskrivs mycket summariskt. Så måste det förstås vara i en sådan här bok, och mestadels funkar det bra. Författarna bygger ofta texterna på någon särskilt intressant detalj eller omständighet. Men ibland skapar det problem. Förlaget har angett 12–15 år som ålder på den här boken där innehållet rör sig fritt mellan tidsplan, verksamhetsfält och bedrifter: i ena stunden läser man om federala domstolar i USA på 1900-talet, i nästa stund om köpmannafamiljer i Hamburg på 1600-talet och sedan om barnafödande under biblisk tid. Ibland hade mer bakgrund eller sammanhang behövts. Kronologi eller annan princip för vilken ordning personerna presenteras i saknas såvitt jag kan se. Språket är ibland på en hög nivå och kräver en hel del förförståelse, vilket säkert är tilltalande för vetgiriga unga läsare som längtar efter att ta reda på mer. Men det kan nog också få vissa att ge upp. Boken innehåller en kortfattat ordlista med tyngdpunkt på judiska begrepp och företeelser som mezuza, siddur och smicha. Den hade kunnat vara mycket längre.
Det märks tydligt att författarna har strävat efter att lyfta fram en mångfald av judiskt liv och det har de verkligen lyckats med. För somliga av personerna är det judiska centralt i både identiteten och gärningen, medan det inte varit så viktigt för andra. Här finns judiska kvinnor med olika hudfärg, från olika delar av världen och inom en lång rad olika yrken. Bollywoodstjärnor och komiker samsas med jurister, författare och fredsaktivister. Några gånger beskrivs flera personer inom ett område i en enda text, vilket blir ett trevligt avbrott i läsningen. Men det här är nog mer en bok man bläddrar i och läser de avsnitt man blir nyfiken på, än en bok att läsa från pärm till pärm. Den passar utmärkt på skolbibliotek, särskilt detta år då det är 250-årsjubileum för judiskt liv i Sverige.
+ Författarna berättar att de inspirerats av Jewish Women’s Archive, så att vetgiriga läsare kan söka sig vidare dit
Fler böcker som passar att uppmärksamma under det judiska jubileumsåret:
Dolda judiska liv av Joanna Rubin Dranger, en grafisk intervjubok om svenskar som döljer sin judiska identitet (Albert Bonniers förlag, 2024).
480 miljoner kronor till inköp av tryckta böcker, både skönlitteratur och facklitteratur! Det är ramen för statsbidragen för inköp av litteratur 2025 som kan sökas av huvudmän för förskola, grundskola och gymnasieskola. Vi som skriver på faktabok.se hoppas att många skolor tar chansen att satsa lite extra på faktaböckerna, som tyvärr ofta är de mest eftersatta avdelningarna på skolbiblioteket.
Men var sjutton ska man börja? Ett sätt kanske kan vara att bygga vidare på sådant som redan finns i skolbiblioteket och som lärare undervisar om. I ett antal inlägg kommer vi att samla några idéer om hur man kan tänka om statsbidraget och faktaböcker.
Andra världskriget är ett ämne som man studerar i skolan, och det finns en lång rad skönlitterära böcker som både elever och lärare uppskattar och återkommer till: Två av allt av Rose Lagercrantz, En ö i havet av Annika Thor, Sadako och de tusen papperstranorna av Eleanor Coerr, Historien om Bodri av Hédi Fried, Veras krig av Katarina Kuick och Mitt käraste gyllene barn av Christina Wahldén för att bara nämna några. Förhoppningsvis har eleverna även ett bra läromedel i SO att utgå ifrån. Men det finns också en rad läsvärda och lättillgängliga faktaböcker att komplettera med. Här är några titlar jag skulle satsa på om jag arbetade på ett skolbibliotek och ännu inte hade dem i hyllorna:
Europa brinner – Hitler och andra världskriget av Bengt Fredrikson (LL-förlaget, 2009) Trots att den här boken har ganska många år på nacken återvänder jag till den gång på gång. Det är helt enkelt den mest koncisa och begripliga skildringen av Andra världskriget jag känner till.
Andra världskriget – människorna mitt i striden av Bengt Fredrikson och Andreas Palmaer (Alfabeta, 2021) I den här boken berättas om några mindre kända människoöden och deras roll under andra världskriget. Kortfattat och intressant. Elin Jonssons svartvita illustrationer är både informativa och snygga.
Frågor jag fått om Förintelsen av Hédi Fried (Natur & Kultur, pocket 2018) Forum för levande historia har tagit fram en lärarhandledning. Boken finns även på engelska och heter då Questions I Am Asked about the Holocaust.
Jag skulle också köpa in några biografier i serien Ett liv som ges ut av Vilja förlag: Anne Frank – ett liv av Marian Hoefnagel (2016) Adolf Hitler – ett liv av Tomas Dömstedt (2020) Raoul Wallenberg – ett liv av mig och Katarina Lycken Rüter (2019) (okej, här är jag partisk)
Dessutom finns ett par ännu mer lättlästa titlar om Andra världskriget: Andra världskriget av Torsten Bengtsson (Nypon förlag, 2019) i serien Aha, nu fattar jag! samt Fakta om andra världskriget av Simon Randel Søndergaard (Nypon förlag, 2021).
Till sist skulle jag även skaffa Astrid Lindgrens Krigsdagböcker 1939–1945 (Astrid Lindgren text, 2023). Dels tror jag att vissa läsare som dras till sanna historier faktiskt kan uppskatta att läsa boken, även relativt unga. Dels tror jag att man skulle kunna högläsa stycken ut boken även för yngre elever, för att belysa hur det kunde vara i Sverige under andra världskriget via en författarröst de förhoppningsvis redan är mycket bekanta med.
Livet med uniformen: en polismans berättelser är den tredje boken Tobbe Isaksson skrivit om sina erfarenheter som polis i Skåne. De tidigare heter Bakom uniformen och Mer än uniformen. Det här är böcker som klassats som vuxenböcker av biblioteken, men jag blev nyfiken eftersom det i reklamen för Livet med uniformen står att de tidigare böckerna av Isaksson använts i högstadie- och gymnasieskolor.
Och det förstår jag.
Livet med uniformen är en förhållandevis kort bok, 131 sidor, med helt fristående kapitel. Språket är enkelt och varje kapitel beskriver ett ”ärende” som Isaksson varit med om. Han redogör för hur det kan gå till att fråga ut en äldre förvirrad dam som blivit bestulen på alla sina värdesaker, att komma till en lägenhet där det rusar ut en blodig kvinna som skriker att hon blivit knivskuren, att vara med om att ta hand om kroppen efter en udda man som legat död länge i sitt hus och flera andra mer eller mindre jobbiga situationer.
Isaksson reflekterar och tycker till om det han beskriver. Han räds inte att kalla dem som rånar äldre personer för råttor eller vara irriterad på den privilegierade dam som tycker det är vansinnigt upprörande med en stackars hemlös man som sover under trappen. Men han har full respekt för lagar och regler, och vi förstår att poliser måste göra sitt jobb på ett korrekt sätt även om det ibland inte känns helt rätt.
Tobbe Isaksson berättar om att det kan kännas tungt och att det elände han möter i jobbet ibland finns med i tankarna när han kommer hem. Han skriver om hur anhöriga till poliser också kan ha det knepigt, med beredskap för oregelbundna arbetstider och oro för vad polisen kan råka ut för i tjänsten. Men det råder ingen tvekan om att det är ett viktigt jobb som författaren utför och han trivs själv bra med sitt arbete.
De här böckerna lämpar sig förstås väldigt väl för undervisningen på högstadiet och gymnasiet. Det går bra att välja enstaka kapitel för att belysa problem i samhället eller ge underlag för etiska samtal. Böckerna är också utmärkta att använda för elever som funderar över hur polisyrket kan te sig.
Men jag tror att de också kan vara intressanta för många tonåringar att läsa på egen hand. Det här med facklitteratur för ungdomar är en lite knepig grej. Det finns en väldigt liten utgivningen som explicit riktar sig till ungdomar. En hel del faktaböcker för barn, vars faktainnehåll egentligen är helt åldersneutralt, har ett utseende som signalerar varning – barnsligt! Läser tonåringar facklitteratur för vuxna? Förmodligen gör en del det, om intresset finns och språket och omfånget matchar ungdomarnas kapacitet.
Eftersom den här boken är lättillgänglig och spännande tror jag definitivt att den platsar på ungdomsavdelningarna på folkbiblioteken och i skolbibliotek för högstadiet och gymnasiet.
Cilla Dalén
Livet med uniformen: en polismans berättelser Författare: Tobbe Isaksson Idus förlag 2024 ISBN 9789180922968 131 sidor Provläs
Det var europeernas starka lust efter kryddor, silke och porslin som gjorde att äventyrliga män gav sig iväg att upptäcka världen, finansierade av kungligheter och handelsmän. Det berodde inte på att europeerna var tekniskt mer avancerade än stormakterna i Kina och Indien. De kristna europeerna hade också en övertygelse om att de gjorde något bra när de tvingade andra människor att bekänna sig till kristendomen.
Det här förklarar Frida Malmgren i början av den nyutgivna boken Alla tiders upptäckare & erövrare, en uppföljare till Alla tiders uppfinnare & vetenskapare som recenserats här tidigare. De sex män vars liv sedan berättas om levde alla mellan 1450 och 1600. Christofer Columbus, Vasco da Gama, Fransesco Pizarro, Ferdinand Magellan, Hernán Cortés och Sir Frances Drake får cirka 15 sidor var, där deras liv och framför allt deras färder mot Amerika eller runt Afrika skildras i text och bild.
Malmgren berättar med en löpande text, faktarutor och bitvis genom tecknad serie. Det är snyggt, omväxlande och intressant. Och boken innehåller massor med information! Det är de sex männens liv, från barndomen till döden och mest deras resor. De grymheter européerna begick beskrivs ordentligt och upptäckarna glorifieras inte. Det står också en hel del om människor från ursprungsbefolkningar, härskare i Europa, livet till sjöss, varor som det handlades med etc etc. Jag tycker att kringinformationen runt själva berättelserna om de sex männen är relevant och lagom omfattande.
Det är synd att inte förlaget kostat på boken ett register. Under läsningen är det både platser och personer som jag behöver kolla upp, och ett register skulle hjälpt mig att använda den information som finns i boken. Jag skulle också önskat en mer genomtänkt och konsekvent användning av kartorna. Det finns många sådana i boken men ideligen nämns platser i texten utan att jag hittar en relevant karta.
Nu är jag nyfiken på vad nästa del i serien kommer att handla om? Blir det något om viktiga personer under de europeiska religionskrigen? Sedan kanske filosofer? Och musiker och konstnärer? Man får se…
+ Ett antal kvinnor finns med och deras betydelse framhävs föredömligt. – Faktagranskare Mattias Axelsson är angiven, men det står inte vilka hans meriter är för detta uppdrag.
Cilla Dalén
Alla tiders upptäckare & erövrare Författare och illustratör: Frida Malmgren Bonnier Carlsen 2024 ISBN: 9789179796839 105 sidor
När den man som vi nu kallar för Dalai Lama föddes år 1935 hette han Lhamo. Han var ett av sju överlevande syskon i en familj i en liten by i Tibet. När Lhamo var två år gammal hittades han av ett par män som letade efter ett barn som skulle vara den återfödde Dalai Lama.
I boken Dalai Lama: fredens barn berättar Gunilla Lundgren om Dalai Lamas barndom och uppväxt. Lundgren skriver om landskapet och djuren och hur den lille pojken var till humör och sinne. I början av boken står att hon bygger sin skildring på två självbiografier, en av Dalai Lama själv och en av hans syster. Dalai Lamas liv som vuxen, med flykten till Indien och Nobelpriset, skildras också men huvuddelen av boken upptas av hans tidigare år.
Gunilla Lundgren är van att skriva för barn och det märks! Hon berättar tillgängligt och intressant, det är lätt att engagera sig i den lilla killen som fick en så speciell och krävande uppfostran. Lite här och där förekommer mer avancerade ord, ibland förklaras de men ibland är det upp till läsaren att reda ut orden eller kanske bestämma sig för att man inte behöver förstå exakt allt. Jag googlade efter djuret dzomo, ett barn kanske undrar över till exempel metafysik och kunskapsteori. Boken är illustrerad med fotografier och med teckningar av Amanda Eriksson.
Den här relativt lättlästa boken borde kunna fungera utmärkt att läsa tillsammans på mellanstadiet när man läser om andra världsdelar och de stora religionerna. Den skapar nyfikenhet på buddhismen och ger en bra inblick i hur det kan vara att växa upp någon annanstans under en annan tid än vår.
Cilla Dalén
Dalai Lama: fredens barn Författare: Gunilla Lundgren Illustratör: Amanda Eriksson Svensk-tibetanska skol- och kulturföreningen 2024 ISBN 9789198143355 74 sidor
