Ett ord för blod

”Det var som om sorgen  hade blivit en livsstil bland oss. Den band oss samman och definierade våra liv”, skriver Faysa Idle efter att hennes äldre bror blivit mördad och familjen ska ta avsked av honom. Runt omkring dem finns fler somaliska mammor som också begravt sina söner. Böner och gråt hörs från systrar och bröder, söner och döttrar, mammor och pappor.

Ett ord för blod är en självbiografisk skildring av en ung kvinna som växer upp i ett sammanhang där en kriminell livsstil ofta tycks vara det enda alternativet. Redan som barn får hon lära sig av sin äldre bror hur hon ska agera om polisen knackar på dörren. Det som från början är ett slags lek blir så småningom vardag, och polisrazziorna blir med åren så vanliga att det inte är någon idé att laga det uppbrutna dörrfodret.

Det är modigt av Faysa Idle att berätta sin historia. Hon är omgiven av personer med stort våldskapital och familjen har under lång tid levt med en stark hotbild. En av hennes bröder har en framträdande roll i ett gäng i Järvaområdet. Faysa Idle berättar konkret och reflekterande om hur hennes eget liv, som en somalisk tjej i Tensta, påverkas av den gängkonflikt som eskalerade i Järvaområdet under några år. Hon försöker hålla sig neutral i konflikten, men det är i praktiken omöjligt att helt stå utanför.

Den som har läst Diamant Salihus Tills alla dör kommer att känna igen själva konflikten, men får här ett helt annat perspektiv på händelserna. Starkast är de konkreta scener där Faysa Idle skildrar exempelvis hur några bråkiga tonårstjejer plötsligt blir inbrottstjuvar, eller en flykt i bil från ett bröllop där ett massmord nyss avvärjts.  Det är skrämmande att följa hur vänskap mellan jämnåriga under de tidiga tonåren åren övergår i en dödlig rivalitet. Hur kan killar som varit bästisar som barn skjuta ihjäl varandra? Boken ger inga enkla svar på det, helt enkelt för att det inte finns. Idle berättar om hur hennes och andra ungdomars liv påverkas av familjeförhållanden, krigstrauman, skolsituationen, hedersnormer, religiös extremism, gängrivaliteter och droger, hela tiden förankrat i verkliga personer, platser och händelser. Hon skriver både konkret och reflekterande.   

Jag har själv bott och arbetat i de områden Idle skriver om och kan båda känna igen en hel del och förvånas över annat. Det är precis som Idle konstaterar:  ”Man kan säga att vi lever i parallella världar i Sverige. Det är samma land men ändå helt olika platser. Att åka bara en kilometer kan ibland vara att åka hundratals mil. Det händer att någon från vår dimension tar sig över till den andra sidan, det andra landet.” Tack vare Idles bok får jag syn på en dimension av verkligheten som jag inte haft tillgång till tidigare.

När allt annat i livet är kaos vänder sig Faysa Idle till orden, poesin och böckerna. Skrivandet ger mening  och i orden och formuleringarna formas ett sällsynt hopp. Faysa Idle känner sig ibland som Pippi Långstrump och vill gå sin egen väg, vilket är svårt i en värld där männens lagar styr. Nu debuterar hon med en angelägen och stark självbiografisk skildring och vägrar låta sig tystas.

Den första upplagan verkar vara slut, så jag hoppas att förlaget ser till att rätta några störande korrekturfel när fler böcker trycks. För detta är en bok som många kommer att vilja läsa. Även om den är utgiven för vuxna läsare kommer många ungdomar från högstadiet och uppåt att vilka läsa den här boken.

Lyssna även på radiodokumentären Det regnar blod i mitt kvarter om Faysa Idle, gjord av Randi Mossige-Norheim.

Annelie Drewsen

Ett ord för blod
Författare: Faysa Idle, Daniel Fridell och Theodor Lundgren
Lind & Co, 2023
ISBN: 9789180185844
235 sidor

Harriet Tubman: ett liv

Anna Larsdotter har skrivit en mycket viktig och läsvärd lättläst biografi om Harriet Tubman. Serien ”Ett liv” från Vilja förlag (där jag också skrivit några böcker tillsammans med Annelie Drewsen) har som uttalad målgrupp ungdomar och vuxna i behov av lättläst text. Men de funkar utmärkt även för yngre läsare som är intresserade av de personer böckerna handlar om. Jag har haft rätt många elever i tvåan och trean som läst vissa böcker i serien.

Harriet Tubman föddes på 1820-talet i USA, som slav. När hon var drygt 25 år lyckades hon fly och hjälpte sedan många andra människor att fly. Hon deltog i amerikanska inbördeskriget och ledde en militär operation bakom fiendens linje och senare i livet kämpade hon för kvinnlig rösträtt.

Hennes liv var alltså spännande och vi som läser boken får även hjälp att förstå den amerikanska samtiden. Och, mycket viktigt, den skildrar hur svarta människor var aktiva och kämpade för sin frihet. I slutet av boken leds man kortfattat in i nutiden och Black Lives Matter, rasismen är ju tyvärr högst aktuell. 

Jag tycker att Anna Larsdotter och förlaget har gjort en riktigt bra bok! Jag har läst en del förut om slaveriet och även om Harriet Tubman och jag lärde mig ändå många nya saker.  Men framför allt njöt jag av det enkla och tydliga språket, den lättförståeliga strukturen och av intressanta fotografier och bilder från tiden. En exemplarisk facklitterär bok alltså, enligt mig!

Cilla Dalén

Harriet Tubman: ett liv
Författare: Anna Larsdotter
Vilja förlag 2023
ISBN 9789179494179
55 sidor
Provläs

Hilma af Klint – kartor över osynligheten

När Hilma af Klint dog 1944 gömdes hennes målningar undan i 20 år. Hon ansåg själv att världen inte var redo för dem. Nu har det gått nästan 80 år och hennes målningar lockar stora skaror av besökare till konstmuseer runtom i världen. Måhända förstår vi inte mer än vad dåtidens betraktare gjorde, men vi kan ändå uppskatta verkens konstnärliga kvaliteter. Formerna, färgerna och symbolerna talar på något outgrundligt vis till oss.   

Hilma af Klint – kartor över osynligheten är skriven av Ylva Hillström som är intendent på Moderna museet i Stockholm. Hon har tidigare skrivit två konstböcker för barn. I den här konstnärsbiografin i bilderboksformat berättar Hillström om hela af Klints liv – från barndomen till ålderdomen – och förstås om att hon blev en uppskattad konstnär först långt efter sin död. Men här beskrivs också den vetenskapliga utvecklingen under 1800-talet och början av 1900-talet, liksom spiritism, teosofi och alkemi. Författaren lyckas förklara dessa ganska svåra saker med få ord och på ett sätt som belyser Hilma af Klints konstnärliga utveckling.

Boken innehåller både sakliga beskrivningar och gestaltade scener, bland annat när den döda lillasystern Hermina talar med Hilma och när anden Amaliel under en seans ger Hilma ett uppdrag. Det är synd att källorna inte anges, för det är svårt att veta hur stora konstnärliga friheter författaren har tagit sig i gestaltningen. Det finns till exempel en scen där teosofen Rudolf Steiner, efter att ha mött Hilma af Klint och avfärdat hennes abstrakta konst, möter Wassily Kandinsky och viskar något i hans öra. Var det alltså Hilma af Klints verk som, via Steiner, inspirerade Kandinsky att börja måla abstrakt? Det finns en teori om det, men exakt hur det låg till kanske vi aldrig får veta.  

Boken är utgiven i samarbete med Moderna museet och den är som gjord för att säljas i museibutiker. Femton av Hilma af Klints egna verk återges tillsammans med illustrationer av Karin Eklund i ett maffigt bilderboksformat. Det är en lyckad kombination. Eklund har studerat konsthistoria i Uppsala och har en masterutbildning i barnboksillustration från Cambridge School of Art. Hennes illustrationer plockar upp element och färger från af Klints målningar, samtidigt som de har ett eget uttryck som är lekfullt i komposition och färgskala men också fångar en historisk känsla. 

Det här är en otroligt vacker bok som enligt förlaget riktar sig till läsare mellan 9 och 12 år. Det är en rimlig nedre åldersangivelse, med tanke på det relativt avancerade innehållet och språket. I en lista över olika symboler finns förklaringar som ”motsatsernas förening” och ”den manliga principen”. Sådan uttryck kan nog behöva vridas och vändas på för att bli begripliga, men det är också det intressanta med konst. Att man får öva sig på att tänka och försöka förstå. Och det kan man förstås göra långt efter att man fyllt 12 år.

Annelie Drewsen

Hilma af Klint – kartor över osynligheten
Författare: Ylva Hillström
Illustratör: Karin Eklund och Hilma af Klint
Alfabeta, 2020
ISBN: 9789150121117
64 sidor
Provläs

Du vet inte vad krig är: en ukrainsk flickas dagbok

Den 14 februari 2022 fyller Yeva Skalietska 12 år. Födelsedagshälsningarna väller in på hennes mobil och i skolan säger kamraterna grattis. Tidigt på morgonen tio dagar senare faller de första bomberna över hennes hemstad Charkiv. Rysslands invasionskrig mot Ukraina är inlett, och Yeva Skalietska börjar skriva sin krigsdagbok.

I boken Du vet inte vad krig är får läsaren följa med Yeva ner till skyddsrummet medan missiler och klusterbomber regnar över staden. Tolvåringens dagboksanteckningar varvas med chattmeddelanden med klasskamraterna, foton och rubriker från internationell press. Ganska snart inser Yeva och hennes farmor, som tagit hand om sitt barnbarn sedan hon var två år, att de måste lämna Charkiv. De reser med tåg genom Ukraina och stöter på ett irländskt  tv-team, som intervjuar Yeva om dagboken. Mötet visar sig bli avgörande, för så småningom tar sig Yeva och hennes farmor till Dublin där de kan börja ett nytt liv. Flykten möjliggörs av volontärer och välvilliga människor som öppnar sina hem för ukrainska flyktingar.

Dagboksanteckningarna berättar om de dagliga vedermödorna, försöken att upprätthålla något slags normalitet och oron för vänner och bekanta som är kvar i Charkiv. Rapporterna om bombningar, död och förstörda byggnader kommer tätt. Språket är lättläst och sakligt, med funderingar om kriget ur ett barns perspektiv. På krigets tredje dag skriver Yeva: ”Solen går ner. Vi vill ha fred. Vi kan inte minnas våra gamla drömmar längre, eller något av det som vi tyckte var viktigt.”

Yeva och hennes farmor hamnar ganska snart efter krigsutbrottet i trygghet, men flera av vännerna blir kvar i Charkiv och Ukraina. I de korta utdragen från klassens gruppchatt känns rädslan och oron allra tydligast. Det är ett effektivt berättargrepp, och berör mig starkt. I slutet av boken får några av klasskamraterna berätta sina historier, vilket förstås är hjärtskärande läsning.

Som vittnesmål över krigets fasor är Yeva Skalietskas dagbok angelägen, och ingår i samma tradition som Anne Franks dagbok från den nazistiska ockupationen av Nederländerna eller Zlata Filipovićs dagbok från kriget i Sarajevo på 1990-talet. Du vet inte vad krig är kan skapa förståelse och möjligheter till inlevelse hos unga läsare, utan att hoppet någonsin försvinner helt.

Boken gavs från början ut på engelska, och översättningen är gjort från engelska till svenska av Åsa Malm. Märkligast i boken är de många noter som ligger sist i boken. Min läsning störs av att behöva bläddra fram och tillbaka mellan dagboken och noterna. Dessutom framgår det inte vems noter det är, men jag gissar att det är det ursprungliga förlagets. Här varvas förklaringar av ukrainsk geografi, sedvänjor och maträtter med rätt svårlästa beskrivningar av Genèvekonventionen och en för svenska läsare helt onödig beskrivning av karljohansvamp och kantareller. Här hade en viss anpassning varit på sin plats.

Sammantaget är Du vet inte vad krig en relativt lättläst skildring av hur det är att genomleva ett krig, eller för att låna en formulering från Michael Morpurgos förord: ”en sann historia som vi alla, unga och gamla, måste lyssna på”.

Annelie Drewsen

Du vet inte vad krig är: en ukrainsk flickas dagbok
Författare: Yeva Skalietska
Översättare: Åsa Malm
Bazar Förlag, 2022
ISBN: 9789180065467
254 sidor