Men jag vill ju så klart visa den här nyutkomna boken. Det är en lättläst biografi som kanske lämpar sig bäst för lågstadiet-mellanstadiet.
Tre av Elsa Beskows klassiska bilderböcker finns på Skolverkets läslistor – det kan ju vara intressant att kombinera skönlitterär läsning med en författarbiografi. I min bok skriver jag bland annat att många ”beundrade Elsa Beskow för att hon målade naturen så riktigt”. Så, jag tror att också att läsningen av hennes böcker kan vara en spännande ingång till NO i kombination med bildämnet.
Här är några sidor ur boken:
Cilla Dalén
Fakta om Elsa Beskow Författare: Cilla Dalén Nypon förlag 2025 ISBN 9789179871253 31 sidor Provläs
Jag beställde boken Pysselmorgon från Natur & Kultur eftersom den fanns på deras webbplats bland barnböckerna. Den är nog egentligen mer riktad till de vuxna omkring barnen, men eftersom jag tyckte mycket om den berättar jag om den här ändå.
Författaren Emilia Granelli, som också fotat alla fina bilder, är tydligen känd från sociala medier med kontot Pysselmorgon. Och ja, pyssel är det väl, men det är framför allt lek och fritt skapande med olika material som finns lätt tillgängliga runt omkring oss.
Boken är strukturerad i fyra delar: ”Kreativt från köket”, ”Naturäventyr”, ”Lekfullt återbruk” och ”Fantasi och form i lekrummet”. Varje del innehåller sedan fem till sju olika tips om aktiviteter.
I delen ”Kreativt från köket” finns bland annat recept på färger och lim, och ett väldigt inspirerande avsnitt om hur man kan färga olika torrvaror och sedan leka eller skapa med dem. En lockande aktivitet från ”Naturäventyr” är att göra färger med struktur genom att blanda i jord eller sand. I ”Lekfullt återbruk” hittar jag något jag vill pröva med barnbarnen bums! Det är att klippa kartongbitar så att de blir en sorts byggleksak, det ser väldigt roligt ut. Och i ”Fantasi och form i lekrummet” föreslår Granelli bland annat att man ska låta barnen ”rädda leksakerna” efter att man fryst in dem i is, tejpat fast dem på väggen eller lindat in dem i gummisnoddar.
Varje aktivitet beskrivs med många fina bilder och en kort text. Det här med att boken mest är för de vuxna, det skrev jag för att texten helt klart vänder sig till vuxna. Men de fina bilderna lockar nog barn att bläddra i boken och föreslå vad de vill göra. Många av förslagen passar att göra även med riktigt små barn, kanske från tvåårsåldern.
Men för att till exempel göra såna här tavlor måste man nog vara lite äldre.
En fin presentbok till alla familjer med barn i förskoleåldern!
Cilla Dalén
Pysselmorgon: pyssel, lek och återbruk Författare och fotograf: Emilia Granelli Natur & Kultur 2025 ISBN 9789127189072 95 sidor
En ny bok av David Hedlund – det gillar jag. Den här gången är det en bok om tolv utrotningshotade djurarter och ett träd, och om hur vi människor gör för att försöka rädda dem.
Flera av de arter som beskrivs har jag aldrig hört talas om förut, några av dem har Hedlund till och med själv fått hitta på svenska namn till. Anegadaleguan, kakapo, Kihansis stänkpadda och solrossjöstjärna är exempel på ovanliga djur som förmodligen även är nya för de flesta djurintresserade barn.
Kihansis stänkpadda kanske fascinerar mig mest. Den försvann helt från det enda ställe i världen där man funnit den, under ett vattenfall i Tanzania, men har fortsatt födas upp i fångenskap. Paddan lägger inte ägg utan ynglen utvecklas inne i magen på honan. I boken står att paddans skinn är så genomskinligt att man kan se ynglen därinne.
David Hedlund berättar om varje arts ekologiska sammanhang och vad det är som gjort att arten nu hotas av utrotning. Vissa djurarters kritiska läge beror direkt på hur vi människor manipulerat naturen, till exempel genom att hugga ner träd eller bygga kraftverksdammar. Andra arter hotas av de ökade temperaturer som klimatförändringarna medför. Lagstiftning och teknologi används när människor försöker rädda arterna, men ibland är det bara att föda upp djuren i fångenskap som fungerar.
Illustrationerna av Frida-Maij Bergqvist ger hyfsad uppfattning om hur de olika djurarterna ser ut, men djuren är något förmänskligade genom ögon och ansiktsuttryck. Det finns också rätt mycket knasigheter i bilderna som alltså är mer underhållande än informativa.
Boken har några inledande kapitel om hur djurarterna utvecklats på jorden och dött ut under ett antal massutdöenden. Dessa kapitel tror jag hade kunnat bli bättre med ett mer noggrant redaktionellt arbete. Hedlund är duktig på att förklara men här är det nog lite för mycket han vill berätta på en gång.
+ Faktagranskad av biolog
Cilla Dalén
De som räddas kan Författare: David Hedlund Illustratör: Frida-Maij Bergqvist Idus förlag 2025 ISBN: 9789180924641 73 sidor Provläs!
För några veckor sedan gick jag på sakprosafestivalen Sakli(g)t på Rikstolvan i Skåne. Festivalen ordnades för tredje året, arrangörer är Rikstolvan, Institutet för samhällsstudier och Linnéuniversitetet. Den första av de tre dagarna ägnades åt att diskutera litterär sakprosa som sådan, medan de två följande dagarna hade mer fokus på författarna och innehållet i böckerna. Det var intressant och lärorikt på en massa olika sätt, och jag vill delge er några fragment från första dagen som jag tycker har relevans även för sakprosa som skrivs för barn och unga.
I ett samtal mellan Mohamed Yussuf, som skrivit om svensk hiphop och Yasin, Steffen Stubager, som skrivit en dansk biografi om Yahya Hassan, och norska litteraturprofessorn Tonje Vold talades om hur författarna kan göra för att vi läsare ska kunna lita på den information eller den bild av verkligheten som författarna målar upp. Om författaren inte tycker att det passar i själva texten kan ett förord eller efterord användas för att beskriva hur författaren sökt information och valt ut vad som är relevant för sin bok. Jag tror att det är en stor vinst även för den unga läsaren att få stöd för reflektioner runt trovärdighet och källor. För många unga är mer eller mindre seriösa ställen på webben och sociala medier viktiga informationskällor, och ska böcker kunna hävda sig behöver man förstå hur författare arbetar för att kunna skildra verkligheten på ett trovärdigt sätt.
Författaren Göran Rosenberg, norska litteraturforskaren Janicke Stensvaag Kaasa och journalisten Marit Kapla diskuterade författarens synlighet i texten. Där talades om fördelar med att avsändaren synliggörs i texten, och en artikel Kaasa skrivit, tillsammans med Johan L. Tønnesson, Samhandlingens poetikk nämndes. I den artikeln analyseras den norska succéboken Maskiner som tenker på ett sätt som gör att jag tror att den delvis liknar vissa barnfaktaböcker – detta genom att författaren tilltalar läsaren med ett ”du” och också inkluderar läsaren på ett sympatiskt sätt i ”vi”. Nu när jag läser artikeln Samhandlingens poetikk får jag syn på flera intressanta sätt att analysera texter, så är du nyfiken på sådant så kika gärna på artikeln (redan på förra årets Sakligt-festival förstod jag att forskningen runt sakprosa är mer etablerad i Norge än i Sverige). Ja, ordentliga analyser av facklitteratur för barn ser jag mycket lite av. Jag skulle önska att det skrevs fler uppsatser som behandlar facklitteratur på litteraturvetenskapliga kurser om barn- och ungdomslitteratur.
Från ett samtal mellan litteratursociologen Ann Steiner, Expressens kulturchef Victor Malm, som även är litteraturvetare, och översättaren och kritikern Rebecka Kärde har jag antecknat att det talas för lite om sakprosans form. Det framfördes att det behövs en välformulerad sakprosa för att kunna stå sig i konkurrensen med till exempel radio och poddar. Här blir min reflektion att jag själv till och med saknar relevanta termer för att beskriva olika faktaböcker.
Det sista jag från festivalen jag vill nämna här är hur även författare av sakprosa för vuxna saknar kritik som synliggör utgivningen och bidrar till medvetande om kvalitet. Kritikern Sven Anders Johansson, Alexandra Borg som är redaktör för Respons och fackboksförläggaren Lars Molin diskuterade detta. De framförde bland annat att sakprosa recenseras i betydligt lägre grad i tidningarna nu än för tio år sedan och att kritik ibland kan bli oreflekterat positiv på grund av att bokens ämne är angeläget. Intressant var att deltagarna i detta samtal pratade om recensioner i pressen och vetenskapliga sammanhang, men när vi pratar om hur barn- och ungdomsböcker ska få uppmärksamhet brukar vi också tala om recensioner i pressen men även BTJ-recensioner, sociala medier, författarbesök, bibliotekens boktipsande … Men jag tänkte också på att den kvalitativa kritiken, som går på djupet både i ämne och form, den saknas väl i stort sett helt för facklitteratur för barn och unga?
Nu tar vi en liten paus här på faktabok.se och återkommer i augusti.
Så med den här Astrid Lindgren-rosen önskar vi trevlig sommar till alla som följer oss. Och så hoppas vi att ni får en ledighet som räcker till att läsa många bra böcker av alla de slag!
Moa Candil har skrivit en alldeles utmärkt bok om arbetarrörelsens historia i Sverige och internationellt. Den är utgiven på Nypon förlag och är därför relativt lättläst, men innehållet är rikt och intressant.
Boken börjar med industrialiseringen och de stora tekniska och samhälleliga förändringar som skedde under 1800-talet. Candil är mästare på att förklara konkret och enkelt:
Det var vanligt med olyckor och skador i de nya fabrikerna. Maskinerna hade inga skydd och arbetarnas kläder eller hår kunde lätt dras in i dem och fastna. Ett annat problem var luften. De flesta maskiner drevs med hjälp av stora eldar, och luften i fabrikerna var full av rök. Där fanns också damm och kemiska ämnen som gjorde människor sjuka.
Texten illustreras med bilder föreställande barn och unga som arbetar tillsammans med hästar i en kolgruva och en grupp män som bär en gryta med smält metall. Bildtexter stöttar förståelsen.
Karl Marx får ett uppslag där socialismens grundidéer förklaras och lite senare i boken berättas om när Internationalen bildades och hur kommunister, socialdemokrater och anarkister såg olika på hur samhället skulle förändras.
Strejkvapnet, nödvändigheten av fackföreningar och bakgrunden till att 1 maj blivit arbetarrörelsens dag förklaras och vid ungefär mitten av boken går Candil över till att beskriva utvecklingen i Sverige med start på 1800-talet:
Sverige var ett väldigt fattigt land. Men här fanns två saker som andra länder behövde. Vi hade järn, som behövdes för att göra maskiner. Vi hade också stora skogar med trä, som bland annat kunde användas för att bygga hus och göra papper.
Sågverksarbetarnas strejk 1879 stoppades med hjälp av militär men snart efteråt började flera stora fackföreningar bildas. Strejkkassor, sjukkassor och a-kassor skapade mer trygghet och arbetarrörelsen startade även tidningar och kurser där medlemmarna kunde förkovra sig, bland annat om politik.
Storstrejken 1909, rösträttsrörelsen, skotten i Ådalen, socialdemokratin blir allt mer inflytelserik… arbetarrörelsen har varit mycket viktig. Men i kapitlet ”Arbetarrörelsen i dag” står att den nu är svagare i Sverige än på länge.
Boken slutar med att slå fast att arbetarrörelsen och internationell solidaritet fortfarande behövs, vilket Candil exemplifierar med hur anställda på Amazon runt om i världen protesterade 2022 genom en strejk på Black Friday.
Candil förklarar så tydligt och bra, både i den löpande texten och i ordförklaringar som finns här och där i boken.
Ideologi är ett sätt att se på samhället. En samling tankar och idéer som förklarar de problem som finns och hur vi kan lösa dem.
Bildmaterialet är intressant med många bilder från den tid som beskrivs, mest fotografier. Formgivningen är snygg och tydlig med rubriker och underrubriker, faktarutor, sammanställning av viktiga årtal och förstås innehållsförteckning och register. Och förutom det lite larviga ”Koll på” i boktitel och i en pratbubbla på slutet är boken helt åldersneutral och bör passa lika bra på mellanstadiet som på folkhögskolan eller kanske i studiecirkeln.
Cilla Dalén
Koll på arbetarrörelsen Författare: Moa Candil Nypon förlag 2025 ISBN 9789180776240 65 sidor Provläs
Staff Sgt. Jamal Sutter, Public domain, via Wikimedia Commons
Till och med den 31 december i år kan inköp för statsbidragen för inköp av litteratur 2025 göras. Vi på faktabok.se vill förstås slå att slag för facklitteraturen och har satt ihop ett antal listor och förslag på hur man kan tänka om dessa inköp.
Jag har tidigare tipsat om faktaböcker om andra världskriget, men ett område som verkligen borde vara prioriterat är konflikter och krig i samtiden. Barn och ungdomar är förstås mycket medvetna om allt hemskt som händer både i sin närhet och längre bort. Många barn är dessutom berörda på ett personligt plan av olika konflikter och krig. Jag minns när jag själv arbetade som lärare och genljuden från kriget i Syrien nådde ända in i mitt klassrum. Idag pågår flera väpnade konflikter och krig i världen och många elever känner oro, rädsla och har många frågor.
Här är mina förslag på några faktaböcker som är särskilt aktuella just nu.
Så funkar krig och konflikter av Niki Walker kom ut på svenska 2021 (Bonnier Carlsen), men är tyvärr mer aktuell än någonsin. Det här är en bra grundbok för att tala om och försöka förstå varför konflikter och krig uppstår, och vilka verktyg som finns för att lösa dem. Beskrivningarna är generella, och i sin recension av boken skrev Cilla Dalén att boken gav henne hopp om mänskligheten. Hon skrev också: ”Niki Walker är skicklig på att beskriva de stora linjerna när hon talar om konflikter. Men hon hjälper också läsaren med förklaringar av mer psykologisk art. Hon redogör till exempel för hur grupper och grupptillhörighet fungerar och ger ett antal möjliga förklaringar till att människor låter bli att stoppa ett pågående folkmord.” Den här boken är illustrerad och är nog främst tänkt för mellanstadiet, men stilen är inte barnslig och boken kan därför passa bra även på högstadiet.
En annan bok som tar ett mer allmänt grepp om konflikter och krig, men med en rad konkreta och kortfattade beskrivningar av verkliga konflikter, är Eva Sussos lättlästa Koll på krig och konflikter (Nypon förlag, 2024). Det börjar i det personliga med konflikter i familjer och skolan, men vidgas sedan till bland annat konflikter om mänskliga rättigheter, världskrig, krigets lagar och frågan om huruvida man kan förhindra krig. I ett kort stycke nämns även gängkriminalitet. Boken innehåller ett kapitel om vapen, ett ämne som Cilla Dalén har efterlyst faktaböcker om i en tidigare faktafundering. Den här boken kan passa för olika åldrar och innehåller ordförklaringar och faktarutor.
Barns egna vittnesmål från krig är angelägna och bör finnas på skolbibliotek. I boken Här var vårt hus (Bokförlaget Atlas, 2025) finns tolv texter av barn från Gaza. Läs vår recension här. Från kriget i Ukraina finns Yeva Skalietskas skildring Du vet inte vad krig är (Bazar förlag, 2022). Läs vår recension här.
Sakprosan behövs också för att förstå orsaker bakom specifika konflikter, och en given bok är förstås Israel och Palestina av Moa Candil och Bengt Fredrikson (Vilja förlag, 2024). Läs vår recension här. Även Vladimir Putin kan man behöva läsa om, och då finns Vladimir Putin – ett liv av Tomas Dömstedt (Vilja förlag, 2023). Läs vår recension här. I samma serie finns även Volodymyr Zelenskyj – ett liv av Mari Bolte (Vilja förlag, 2023), översatt till svenska av Birgitta Melén. Den har jag inte läst men blir nyfiken på.
Linnea Lundborg har skrivit Fakta om Nato (Nypon förlag, 2023) och Fakta om FN (Nypon förlag, 2024), två organisationer som elever förstås kan vilja lära sig mer om. Läs vår recension av Fakta om FN.
Till sist ett par tips på böcker om gängkonflikterna här i Sverige. Ett ord för blod av Faysa Isle (Lind & Co, pocket 2024) och Tills alla dör av Diamant Salihu (Mondial, pocket 2023). Båda finns också i lättlästa bearbetningar på Vilja förlag. Läs vår recension av Ett ord för blod här.
Med tanke på hur många konflikter som pågår runtom i världen borde det finnas fler facklitterära titlar för barn och unga. Har jag missat någon? Tipsa gärna i kommentarerna i så fall.
Evigt liv: kan man leva för alltid? är en bok att läsa en bit i taget och fundera över. Eller kanske läsa flera gånger för att man fastnar för olika saker vid olika tillfällen.
I boken finns ren information, till exempel om hur man tänkt om livet efter döden under olika tidsperioder och kulturer.
På andra ställen i boken ställer författaren Angelica Öhrn frågor som ingen kan svara på. Vad skulle hända om vi hade evigt liv här på jorden? Och vad innebär egentligen evighet? Kanske att det inte finns någon tid alls?
Illustration och formgivning knyter vagt an till texten men bidrar nog mest till den fundersamma stämningen i boken.
En bok för grubblare från skolåldern och uppåt.
Cilla Dalén
Evigt liv: kan man leva för alltid? Författare: Angelica Öhrn Illustratör: Cecilia Pettersson Natur & Kultur 2025 ISBN 9789127188754 81 sidor
I dagens inlägg kommer ett nytt förslag på bra böcker att satsa på när statsbidragen för inköp av litteratur 2025 ska användas. Varför inte ge en skjuts åt de praktisk-estetiska ämnena, och särskilt bildämnet? Att förstå, tolka och kritisk granska bilder är förstås viktigt i många sammanhang, men jag vill även slå ett slag för konstupplevelsen i sig och för att läsa om intressanta konstnärsliv.
Här är några böcker som är värda att köpa in:
Kolla konst! av Lisen Adbåge och Emma Adbåge (Lilla Piratförlaget, 2024) är en maffig faktabilderbok om konsten på Moderna museet. Passar i förskoleklass och på lågstadiet. Nominerad till Carl von Linné-plaketten 2025. Läs vår recension här.
Varför konst? av Moa Candil och Bengt Fredrikson (LL-förlaget, 2024) är en briljant lättläst faktabok om 31 av verken på Moderna museet. En perfekt bok att ta in i bildundervisningen för att upptäcka konst och prata om olika verk. Läs vår recension här.
Det finns dessutom ett antal bra biografier om kända konstnärer.
I serien Ett liv som ges ut av Vilja förlag finns Hilma af Klint – ett liv (2023) och Frida Kahlo – ett liv (2024) av Linnea Lundborg samt Tove Jansson – ett liv av Tomas Dömstedt (2021). Det är välskrivna och intressanta böcker. I höst kommer dessutom Lundborg ut med ännu en konstnärsbiografi i samma serie, nämligen Vincent van Gogh – ett liv. Serien passar bra för från mellanstadiet och uppåt.
Hilma av Klint är omåttligt populär och det finns en riktigt fin faktabilderbok om henne som heter Hilma av Klint – kartor över osynligheten av Ylva Hillström och Karin Eklund(2020). Läs vår recension här.
I höst kommer Fakta om Elsa Beskow ut på Nypon förlag, av Cilla Dalén som skriver här på faktabok.se med mig. Jag gissar att den passar perfekt att läsa på lågstadiet.
Allra sist vill jag påminna om en av de stora klassikerna inom svensk barnlitteratur: Linnea i målarens trädgård av Christina Björk och Lena Anderson från 1985. Den borde ha en given plats i vartenda skolbibliotek (och hem). Den är översatt till över 20 språk och har lästs av flera generationer barn och föräldrar, som genom boken har bekantat sig med impressionismen, Claude Monet och hans trädgård. Boken finns i nytryck på Rabén & Sjögren (2015). Den arabiska översättningen är utgiven av Dar al-Muna 2000 och finns också i handeln.
För tredje och sista året har jag varit med i juryn för Carl von Linné-plaketten. Det är Sveriges enda barnbokspris dedikerat till facklitteratur och delas ut av Svensk biblioteksförening för föregående års bästa bok. Juryn består av verksamma bibliotekarier och alla som arbetar på bibliotek kan vara med och nominera. Det är alltså idel människor som arbetar nära barn och unga som är inblandade och hur böckerna fungerar i mötet med sina läsare är en av de aspekter som kommer upp i juryarbetet.
Efter tuffa diskussioner har vi i juryn nu enats om att dessa tre titlar går till final.
