Etikett: I Konst mm

Här har vi en uppdaterad utgåva av en gedigen bok om klassisk musik. Den innehåller massor av spännande information för de som börjar utforska den klassiska musikens värld, genom att lyssna eller själva musicera. 

Bakom boken står Kungliga musikaliska akademien, som när jag kollar på deras hemsida visar sig ha en stor utgivning av böcker. Upphovspersoner är författaren Gitten Skiöld, musikläraren Bo Johansson (nu avliden så uppdateringen har han inte medverkat i) och illustratören Fibben Hald. Musikbibliotekarien Evabritt Selén anges som sakkunnig.

Jag tycker boken är en förträfflig och gedigen introduktion till klassisk musik. Den innehåller:

• Kortfattade men tydliga beskrivningar av epokerna i den västerländska klassiska musikhistorien,
• lång alfabetiskt ordnad förteckning med presentationer av intressanta musikpersoner genom historien (mest tonsättare men även en del musiker och sångare),
• kort text om musik inom film och spel,
• stora planscher med orkesterns instrument och om musikteori samt
• lång alfabetisk ordlista med massor av musiktermer.

Allt är trevligt och intressant skrivet. Listan över personer innehåller många självklara berömdheter, men jag hittar även sådana som jag inte har hört talas om förut. En hel del spännande kvinnor finns det med bland annat, bra gjort tycker jag. Vissa personbeskrivningar upptar flera sidor, andra är bara några få rader. Beskrivningarna av många kompositörer kompletteras med tips på verk att lyssna till.

Bilderna och formgivningen gör boken lättsam och snygg. Det är många porträtt av personer, bilder av instrument och även en del skojigheter. Jag tycker kanske att omslaget är det som är minst bra, för mig ser det lite otydligt och ointressant ut. Men det kanske är en smaksak?

Boken är fin att bläddra i för att upptäcka sådant man inte visste förut. Innehållsförteckningen och den alfabetiskt ordnade informationen gör den även lätt att använda när man vill veta något speciellt. Jag tycker att den här boken är ett måste i grundskolebiblioteken. Dessutom tror jag att den kommer vara användbar länge för det musikintresserade barn som får den i present.

+ Källförteckning och tips om fler bra böcker att läsa
+ Presentationer av upphovspersonerna (ökar trovärdigheten)

Cilla Dalén

Musikboken: ett intro till klassisk musik
Författare: Gitten Skiöld och Bo Johansson
Illustratör: Fibben Hald
Gidlunds 2024
ISBN: 9789178445462 
143 sidor

I dagens inlägg kommer ett nytt förslag på bra böcker att satsa på när statsbidragen för inköp av litteratur 2025 ska användas. Varför inte ge en skjuts åt de praktisk-estetiska ämnena, och särskilt bildämnet? Att förstå, tolka och kritisk granska bilder är förstås viktigt i många sammanhang, men jag vill även slå ett slag för konstupplevelsen i sig och för att läsa om intressanta konstnärsliv.  

Här är några böcker som är värda att köpa in:

Kolla konst! av Lisen Adbåge och Emma Adbåge (Lilla Piratförlaget, 2024) är en maffig faktabilderbok om konsten på Moderna museet. Passar i förskoleklass och på lågstadiet. Nominerad till Carl von Linné-plaketten 2025. Läs vår recension här.

Varför konst? av Moa Candil och Bengt Fredrikson (LL-förlaget, 2024) är en briljant lättläst faktabok om 31 av verken på Moderna museet. En perfekt bok att ta in i bildundervisningen för att upptäcka konst och prata om olika verk. Läs vår recension här.

Det finns dessutom ett antal bra biografier om kända konstnärer.

I serien Ett liv som ges ut av Vilja förlag finns Hilma af Klint – ett liv (2023) och Frida Kahlo – ett liv (2024) av Linnea Lundborg samt Tove Jansson – ett liv av Tomas Dömstedt (2021). Det är välskrivna och intressanta böcker. I höst kommer dessutom Lundborg ut med ännu en konstnärsbiografi i samma serie, nämligen Vincent van Gogh – ett liv. Serien passar bra för från mellanstadiet och uppåt.

Hilma av Klint är omåttligt populär och det finns en riktigt fin faktabilderbok om henne som heter Hilma av Klint – kartor över osynligheten av Ylva Hillström och Karin Eklund(2020). Läs vår recension här.

I höst kommer Fakta om Elsa Beskow ut på Nypon förlag, av Cilla Dalén som skriver här på faktabok.se med mig. Jag gissar att den passar perfekt att läsa på lågstadiet.

Allra sist vill jag påminna om en av de stora klassikerna inom svensk barnlitteratur: Linnea i målarens trädgård av Christina Björk och Lena Anderson  från 1985. Den borde ha en given plats i vartenda skolbibliotek (och hem). Den är översatt till över 20 språk och har lästs av flera generationer barn och föräldrar, som genom boken har bekantat sig med impressionismen, Claude Monet och hans trädgård. Boken finns i nytryck på Rabén & Sjögren (2015). Den arabiska översättningen är utgiven av Dar al-Muna 2000 och finns också i handeln.

Annelie Drewsen

Det här är den fjärde texten då vi funderar över hur man kan använda statsbidraget. I den första skrev jag om Andra världskriget. I den andra skrev Cilla Dalén om faktaböcker för lästräning. I den tredje skrev Cilla om klassuppsättningar.

Sex barn och Monica ska gå på konstmuseum, närmare bestämt Moderna museet i Stockholm. Berättarjaget tillhör Mimmi, ett av barnen som ser ut att vara i förskoleålder. Monica har en barnvagn med sig, men barnen skuttar omkring för egen maskin genom bokens 96 sidor. Energin räcker för allt: räkna förvaringsskåp, titta på tavlor, se videokonst, skratta åt Dalís målning Wilhelm Tells gåta, diskutera Marie-Louise Ekmans Fiskbullar i hummersås, äta pannkakor och salladsbuffé, se fotokonst, se abstrakt konst, bli berörda av en man som faller i gråt framför Picassos Källan och till sist eget skapande i skaparverkstaden. Till sist blir de faktiskt lite trötta.  

Insprängt i berättelse finns faktaavsnitt om bland annat mönster, känslor eller mat i konsten, om olika konstnärer och deras verk, till exempel Niki de Saint Phalle, Jean Tinguely, Marcel Duchamp, Salvador Dalí och Marie-Louise Ekman, samt om olika delar av Moderna museet, som Visningsmagasinet och konserveringen.

Visuellt är uppslagen fullproppade. Hela boken hålls ihop av Lisen och Emma Adbåges illustrationer som skickligt fångar barnens minspel i mötet med konsten, miljöerna på Moderna museet och Monicas runda kropp som växlar mellan att sträcka bläckfiskarmar efter gnälliga barn, luta sig bakåt och betrakta konst och fotografera den lilla barngruppen. Dessutom är drygt 100 verk ur Moderna museets samlingar återgivna, ofta flera på samma uppslag. I boken finns ett utvik som blir dubbelt så brett som boken där bland annat Dardels Den döende dandyn får ta plats. Det är helt enkelt väldigt mycket konst, och väldigt många bilder.

Det här är inte en bok man läser i en sittning, utan en bok att bläddra i, återkomma till och kanske lägga fram på soffbordet. För snygg är den. Nyligen tillkännagavs att den nominerats till Carl von Linné-plaketten som delas ut av Svensk biblioteksförening, och det skulle inte förvåna mig om den kammade hem plaketten. För det är en maffig konstbok med tydligt barntilltal. Ändå blir jag lite överväldigad av den, särskilt efter att ha läst den avskalade och lättlästa Varför konst? som också handlar om konsten på Moderna museet. Man kan lugnt säga att det är två böcker som jobbar på helt olika sätt med stoffet. Medan lättlästförfattarna renodlar och skalar av, satsar systrarna Adbåge på att göra en konstbok med extra allt. Resultatet är en visuell godispåse där det inte snålats på en enda smak, form eller färg.

Boken gavs ut 2024 och vissa delar har redan blivit inaktuella, till exempel står geten (alltså Robert Rauschenbergs Monogram) inte längre i magasinet och man får inte klisterlappar som entrébiljett. Petitesser kan man tycka, men genom att återge så specifik information bjuder boken in till den typen av petimäteraktiga läsning. I vilket fall som helst är detta en bok som nog kan vara rolig att läsa med ett barn inför ett besök på Moderna museet. Eller kanske istället för det, om man inte har möjlighet att åka till Stockholm?

Annelie Drewsen

Kolla konst! En dag på Moderna Museet
Författare och illustratörer: Lisen Adbåge och Emma Adbåge
Lilla Piratförlaget, 2024
ISBN: 9789178135479§
Antal sidor: 96

Moderna museets samlingar innehåller 130 000 verk, varav cirka 100 000 är fotografier. I den lättlästa boken Varför konst? På besök i Moderna Museets samling presenteras 31 av dessa av de rutinerade och skickliga lättlästförfattarna Moa Candil och Bengt Fredrikson. Resultatet är ren perfektion.

Om någon skulle fråga ”varför lättläst?” är det bara att visa den här boken. Här finns inget överflödigt fluff, vare sig språkligt eller visuellt. Varje verk presenteras på två uppslag med tre sidor intresseväckande och koncis text. På första sidan en stor bild av konstverket, och på nästa uppslag upprepas samma bild. Man behöver alltså inte sitta och bläddra fram och tillbaka för att koppla ihop text och bild, utan blicken kan lugnt vandra längs textraderna med frasanpassat radfall. I vissa fall är den andra bilden av verket inte exakt samma som den första, framförallt när det är ett tredimensionellt verk, då man gärna vill kunna se den ur flera olika vinklar. Denna omsorg om läsaren är genomgående och märks även i stoffurvalet.

I första kapitlet frågar sig författarna varför konst behövs och vad konst egentligen är. De berättar att människor i alla tider har skapat konst och frågar sig hur det skulle vara att leva i en värld utan konst. Men framförallt betonar de att vem som helst kan se på konst och att det inte finns något rätt eller fel sätt. Men behöver inte förstå vad konstnären menade eller ens tycka om konsten. Men plötsligt hittar man ett verk som väcker en känsla eller tanke, och där någonstans finns också svaret på frågan som utgör bokens titel.

De 31 texterna om verken är helt fristående och bjuder in läsaren att verkligen se verket, med sin egen blick och med lite hjälp från författarna och konsthistorien. Här finns givna verk som Rauschenbergs Monogram, Duchamps Fontän, Dardels Den döende dandyn och Dalís Wilhelm Tells gåta. Många kvinnliga konstnärer är förstås också representerade, bland andra Hjertén, Schjerfbeck, Bourgeois och Odell. Ett verk jag fastnar för är Fatima Moallims Familjealbum från 2021. Svarta streck och prickar tecknade på linoleum i stort format. Bland de trassliga linjerna går det att urskilja gestalter, och texten förklarar att Moallim, född i Ryssland och uppvuxen i Sverige med föräldrar från Somalia, ”ville ge sin familj det fotoalbum de inte hade” samt att linoleum ofta används till golv och att det är som om ”ett litet barn har legat på golvet och ritat”. Texten ger mig tillräckligt mycket information för att jag ska se något mer än det jag uppfattar med min blick, men lämnar samtidigt utrymme för mig att tänka vidare. Författarna slår aldrig fast hur något är, utan resonerar om hur det skulle kunna vara.

Det kan vara överväldigande att gå på konstmuseum. Så stort, så många verk och intryck överallt. Jag besökte Moderna museet strax efter att jag hade läst den här boken, vilket gjorde hela upplevelsen mer intim. Boken gav mig en relation till vissa av verken på förhand, och jag sökte mig automatiskt till dem när jag vandrade runt i de olika rummen. Ibland stannade jag upp och läste någon text ur boken för mitt sällskap, vilket också blev en fin upplevelse. Istället för att stå lutade över de små skyltar som finns intill varje verk kunde vi stå kvar en bit från verket, betrakta det med öppen blick och samtidigt vara i högläsningens gemenskap.

I bokens avslutande kapitel återvänder författarna till frågan om varför konst behövs och om hur det är att gå på museum. Så här avslutas boken:

Glöm inte att museer är till för alla!
Du behöver inte kunna något särskilt
för att gå på museum och titta på konst.
Alla är välkomna.

Bokens essens rimmar väl med Moderna museets ambition att ”vara inkluderande och framhäva mångfalden genom att värdesätta insikten om våra besökares många olika förutsättningar”. Boken är utgiven i samarbete mellan LL-förlaget och Moderna museet. Den visar också att riktigt bra lättläst litteratur kan tilltala långt fler än de uttalade målgrupperna. Det här är en bok som jag tror kan passa väldigt många personer som vill närma sig konst, både barn och vuxna. Den är vacker, behändig och har ett väl kurerat och fascinerande innehåll. Läs den och besök sedan Moderna museet i Stockholm, Malmö eller på nätet. 

Annelie Drewsen

Varför konst? På besök i Moderna Museets samling
Författare: Moa Candil och Bengt Fredrikson
LL-förlaget 2024
ISBN: 9789189779068
Antal sidor: 137
Provläs!

Tralalala!

Första boken om musik, som vi skriver om här på faktabok.se. Det finns nog inte så många. Eller, en fin sångbok har vi berättat om tidigare förstås.

I Det låter bra: 50 instrument och hur de låter räknas instrumenten upp ett efter ett och presenteras med en kort text, en bild på ett djur som spelar instrumentet och en qr-kod till en kort musiksnutt på Youtube. Både text, bild och musik är enkla och lättillgängliga. På varje uppslag berättar författaren och illustratören Ole Könnecke några få intressanta saker om ett instrument och illustrerar med ett djur som spelar. Qr-koden går till en musiksnutt på någon minut, specialkomponerad av Hans Könnecke. Även den är föredömligt tydlig, endast det aktuella instrumentet hörs.

Först tyckte jag att boken såg lite tråkig ut, men efter att ha undersökt den närmare är jag förtjust i just att den inte är överlastad på något sätt. Ljudet blir bra med Youtubelänkarna, mycket trevligare tycker jag än sådana där böcker med stora plastschabrak påkopplade som säljs ibland nuförtiden. Miljövänligare också förstås. Bilderna är skojiga men framför allt ser man just det man behöver – instrumentet. Och texten är intressant, Könnecke berättar lite olika saker om olika instrument. Det kan vara något om instrumentets historia, hur ljudet bildas, hur svårt det är att spela eller varifrån i världen det kommer. Ja, för visserligen är det flest västerländska orkesterinstrument men i boken beskrivs även till exempel steelpan, sitar och didgeridoo. Och elgitarr, sångröster, dator och theremin – nu tror jag ni förstår att ni måste läsa och lyssna, theremin är riktigt ballt! 

+ Innehållsförteckning och register gör det enkelt att hitta instrument man är nyfiken på.

Cilla Dalén

Det låter bra: Upptäck 50 instrument
Författare och illustratör: Ole Könnecke
Översättare: Barbro Lagergren
Kompositör: Hans Könnecke
Alfabeta 2024
ISBN 9789150122794  
111 sidor

På Liseberg finns en berg- och dalbana som går ner under marken. Den går som snabbast 105 kilometer i timmen. På Kolmården finns en av världens snabbaste berg- och dalbanor i trä. Den kommer upp i 115 kilometer i timmen och dessutom åker man upp och ner tre gånger. Fy bubblan! 

I den bläddervänliga boken Nöjesfält – Skräck, sockervadd och svindlande snurrar berättar Kerstin Sjödén om många olika berg- och dalbanor men även några andra attraktioner på svenska nöjesfält. En slänggunga och en vattenrutschkana till exempel. Men berg- och dalbanorna är flest. 

På varje uppslag om en attraktion finns rubrik, ingress, faktaruta, bilder, en lite längre text och ibland något mer. Förutom uppslagen som dedikerats till en specifik attraktion finns det kapitel som handlar om nöjesfältens historia, hur berg- och dalbanor byggs, smask på nöjesfält, temaparker, skräckhus och hur våra kroppar och huvuden reagerar på läskigheter. Det finns också några intervjuer med personer i branschen samt med ett par riktiga berg- och dalbanenördar. 

Boken har en tydlig layout, det är spännande att bläddra i den och upptäcka saker man blir nyfiken på. Det går bra att bara läsa lite grand på varje uppslag, på så sätt kan den passa läsare med olika ork eller förmåga att läsa längre texter. 

Det måste vara många barn och ungdomar som gillar att läsa en sådan här bok. De flesta älskar ju nöjesfält!

+ Källförteckning på slutet
– Varken innehållsförteckning eller register

Nöjesfält – Skräck, sockervadd och svindlande snurrar
Författare: Kerstin Sjödén
Illustration och grafisk form: Andrea Brandin
Speja förlag 2022
ISBN 9789188167996
59 sidor
Provläs

Såklart skulle man vilja bli lite mer som Wednesday! Vem vill egentligen vara en bibliotekarietant med Pippi Långstrump-tröjor?

Och nu vet jag hur det ska gå till. I Be more Wednesday av Hannah Cather finns klädtips, recept, frisyrer, enkla pyssel (gravstenar av papp!) samt rekommendationer på musik, böcker och filmer som jag nog ska kunna följa. Men nagelmålningarna vete sjutton… dem tror jag att jag struntar jag i.

I boken finns också massor med nördkunskaper om Wednesday och hennes värld, och en del om gothkultur i allmänhet. Jag som mest minns Wednesday från Familjen Addams på teve på 60-talet samt från en underbar film om när hon åker på kollo, kanske från 1990-talet, får lära mig en hel del nytt. Att familjen Addams dök upp i tecknade serier redan 1938 och att seriens skapare även gjorde ca 60 tecknade filmer om dem hade jag ingen aning om. Mer pinsamt är kanske att jag inte fattat att Wednesday är aktuell i en serie på Netflix, och att det även ska komma en andra säsong. Det är förstås anledningen till att den här boken kommit, både den svenska översättningen och det engelskspråkiga originalet är från i år.

Jag gissar att boken framför allt kan uppskattas av äldre barn och unga i nedre tonåren, teveserien på Netflix anges som 13+. Det finns en del kluriga termer i texten, men en intresserad ung person tar nog lätt reda på vad till exempel snarstucken, viktoriansk och sarkasm betyder. 

Formgivningen är lite gotisk-inspirerad, men rätt sprallig ändå. Det är till och med några färgbilder bland allt det grå-svart-lila på sidorna. Citat från teveseriens Wednesday får ta upp hela sidor, det finns tester med stora scheman med pilar över hela uppslag, tecknade bilder samsas med fotografier och på några ställen i boken finns det plats så att läsaren kan anteckna eller rita något själv.

Jag hade klart kul när jag läste boken och är lite ledsen över att jag inte har någon svartklädd tonåring att ge Be more Wednesday till.

Cilla Dalén

Be more Wednesday: Släpp fram din inre mörkrets drottning
Författare: Hannah Cather
Översättare: Eva Andreasson
Tukan förlag 2023 (original 2023)
ISBN: 9789180381000
96 sidor