Kategori: Recensioner och boktips

Expedition Mount Everest

Hur går man på toaletten på Mount Everest? Vad händer med de personer som dör i dödszonen, alltså över 8000 meter över havet? Hur tar man sig över djupa glaciärsprickor? Finns det wifi i baslägret? Dessa och många andra frågor besvaras i boken Expedition Mount Everest.

Författaren David Klint besteg Mount Everest i maj 2022 och har tillsammans med illustratör Filippo Vanzo gjort en fascinerande bok om hur det gick till. Trots att jag inte är det minsta lockad av att bestiga berg så slukar jag den här boken. Wow så mäktigt, läskigt och intressant!

Till att börja med är boken väldigt snyggt formgiven. Illustrativa foton varvas med Filippo Vanzos mästerliga illustrationer. Det märks att han är kartograf och har erfarenhet av såväl vetenskaplig illustration som film och barnlitteratur. I den här boken kommer hans dramatiska och sceniska kompositioner till sin rätt, samtidigt som bilderna är tydliga, förklarande och verkligen bidrar till förståelsen. Fotomaterialet utgörs till största del av Klints egna bilder från expeditionen och som helhet är bokens bildmaterial mycket inbjudande.

Texten är uppdelat i korta kapitel med många små faktarutor, bildtexter och förklaringar. Det är snyggt, lätt att navigera och förmodligen resultatet av ett fint samarbete mellan författaren, redaktör Marcus Olsson och formgivare Hanna Säll Everö. David Klint har en tydlig författarröst, samtidigt som han är koncis och saklig. Efter en kort personlig inledning berättar han om landet Nepal och bergskedjan Himalaya där Mount Everest ligger. Kronologin utgörs av hans egen expedition, men med rejäla avsnitt om exempelvis vilken utrustning man behöver ha med sig. På tre uppslag visas all utrustning med foton och korta, förklarande bildtexter. Det är allt från en specialsydd dundräkt, 8000-metersskor och glaciärglasögon till satellitmottagare, isyxa och karbinhakar. Man förstår verkligen att klättrarna behöver hjälp att bära upp allt. I ett kapitel berättas om jakarna som fraktar packningen till baslägret, och folkslaget sherpa som lever i Himalayas bergstrakter porträtteras förstås. Många sherpor arbetar som bergsguider och klättrare. De är omistliga för de västerländska klättrare som vill ta sig upp till världens högsta bergstoppar, vilket också Klint är tydlig med i sin bok. Sherporna arbetar på berget med sina egna liv som insats, och i slutet av boken framgår det att Mingmar sherpa som var Klints sällskap under toppförsöket dog under en klättring på ett annat berg året efter. Boken är tillägnad hans minne.

Själva klättringen beskrivs från landningen på världens farligaste flygplats i Lukla, via den åtta dagar långa vandringen till Mount Everest basläger. Personligen tycker jag att det här är bokens mest intressanta del, då andra berättelser om att bestiga höga berg ofta är helt fokuserade på den sista klättringen mot toppen. Men David Klint tar läsaren med hela vägen, över svindlande hängbroar, förbi buddhistiska kloster och stupor och till bergsbyar dit inga bilvägar går men där Nepals bästa hamburgare serveras.

Så småningom inleds själva bestigningen av berget vid baslägret och Klint förklarar allt från hur kroppen acklimatiserar sig till hur man bajsar på världens högsta berg. Under den allra sista klättringen upp till toppen passerar Klint flera döda klättrare vars kroppar varit fastfrusna på berget i flera år. Hans osentimentala och sakliga prosa gör det till skakande läsning. 

Bokens höjdpunkten är förstås när David Klint och Mingmar når toppen, efter att ha klättrat hela natten under en stjärnklar himmel och blodmåne.

Jag gick fram till den lilla stången med böneflaggor som markerar toppen och lade handen på den. Det kändes högtidligt och nästan andligt. Jag tittade ut över horisonten. Långt där nere stack flera andra berg upp ur molnen, men inget var högre än vårt. Det kändes som om jag kunde se hela världen.

Det här är verkligen en höjdarbok! Det enda jag kan anmärka på är att en nepalesisk by stavas på tre olika sätt (Gorakshep, Ghorakshep och Gorak Shep). Jag undrar också lite över den expedition som Klint ingick i. Själva klättringen beskrivs mestadels som något Klint och Mingmar gjorde tillsammans, men vad som hände med de andra klättrarna framgår inte. 

Med det sagt är detta en av de bästa svenska faktaböcker jag läst den senaste tiden. Innehållet är oavbrutet intressant och lättillgängligt och det märks att såväl författaren som illustratören tar sina läsare på allvar. Expedition Mount Everest kan läsas från lågstadiet, men då kanske tillsammans med en vuxen, ända upp till grundskolans senare år eller vuxen ålder. Det här är helt enkelt lysande facklitteratur för alla åldrar.

Annelie Drewsen

Expedition Mount Everest
Författare: David Klint
Illustratör: Filippo Vanzo
Bonnier Carlsen, 2025
ISBN: 9789179796778
Antal sidor: 80

Naturens hemliga historia – boken som avslöjar vår planets förflutna

”Wow!” är min första reaktion när jag får boken Naturens hemliga historia i mina händer. På omslaget tittar naturtroget avbildade varelser fram mellan guldskimrande ornament och titeltexten i relief mot mörkblå bakgrund. Det är utsökt, och jag låter blicken dröja kvar bland liljekonvaljens små blomklockor, kolibrins långa näbb och ozelotens kamouflagefläckiga päls. Det här är en bok som signalerar praktverk och klassisk bildning. Tyvärr grusas mina förhoppningar snabbt. Redan på ett av de första uppslagen står det klart att författaren lider av adjektivsjukan. Då menar jag inte rent deskriptiva adjektiv vilken förstås är relevant i en bok om naturen. Nej, här är saker och ting vackra, stiliga, otroliga, tjusiga, bedrägliga, magnifika, häftiga och charmiga (samtliga exempel från ett enda uppslag). En mer stringent prosa hade varit att föredra.

Jag börjar också klia mig i huvudet över vad det är jag läser. Till synes finns här en logisk och tydlig struktur där varje kapitel sägs avslöja hemligheter om naturen: Havets hemligheter, Isens hemligheter, Skogens hemligheter, Djungelns hemligheter och så vidare. Själva grundpremissen är att forskare genom att studera både nu levande varelser och fossil har tagit reda på en massa spännande saker om naturens historia, vilket författaren nu presenterar för oss på rikt illustrerade uppslag. Men texten är flera gånger så kortfattad att den blir svårt att förstå. Antingen förutsätts läsaren ha gedigna förkunskaper, eller så måste man varva läsningen av boken med informationssökning på annat håll för att fylla i luckor i texten. I stycket om tallen står det till exempel: ”Vi kan avgöra hur gammalt ett träd är med kol 14-datering” och sedan en kort förklaring av vad det är. Texten handlar levande tallar, men plötsligt är det fossiler som beskrivs. Läsaren får hela tiden små bitar av information, men det saknas en sammanhållande berättelse som fogar ihop dem till en begriplig helhet. 

Texten är satt i väldigt liten stil och ofta är styckena centrerade med ojämna marginaler. Detta försvårar läsbarheten. Nej, det är inte texten som är poängen med denna bok utan de enastående vackra illustrationerna av Vasilisa Romanenko. Som praktverk att bläddra i för att beundra de vackra bilderna är detta en magnifik bok (för att låna ett adjektiv av författaren), men som faktabok för barn som är på jakt efter begripliga beskrivningar av naturen är den högst medioker.

Annelie Drewsen

Naturens hemliga historia – boken som avslöjar vår planets förflutna
Författare: Saskia Gwinn
Illustratör: Vasilisa Romanenko
Översättare: Hillevi Jonsson
Max Ström, 2024
ISBN: 9789171266231
Antal sidor: 64

Mens: allt du vill veta (och ännu mer)

Här har ni 94 sidor intressant och välskriven fakta om mens blandat med teckningar som både kompletterar texten med information och bidrar till en känsla som kanske kan beskrivas som välkomnande. För när man läst boken känns det som en rätt fin grej att vara en del i gruppen ”mensare”.

Erica Hebbe debuterade som författare med denna bok 2024. Hon är socionom med utbildning i sexologi och verksam som skolkurator, och det märks på tonen i boken att hon är van att prata med barn i den ålder där den första mensen kommer. Louise Winblad har illustrerat många böcker, bland annat två vi skrivit om tidigare här på faktabok.se.

I Mens: allt du vill veta (och ännu mer) förklaras hur tjejkroppar fungerar när mensen kommer, vilka olika sorters mensskydd som finns och hur man kan ta hand om sig själv ifall man får mensvärk och känner sig hängig. Samtidigt med biologiska förklaringar och praktiska tips så skapar Hebbe och Winblad lite lagom peppig stämning runt att det är fullständigt naturligt med mens. Men, och det är fint, det är också helt okej om man inte är bekväm med att prata om det. 

I boken finns dessutom intressanta utblickar till andra delar av världen, lite om mens förr i tiden samt recept på järnrika mellisar och festliga röda drinkar.

Boken är ett måste på biblioteken och en bra presentbok till barn med tjejkroppar som börjar närma sig åldern för den första menstruationen.

Cilla Dalén

Mens: allt du vill veta (och ännu mer)
Författare: Erica Hebbe
Illustratör: Louise Winblad
Rabén & Sjögren 2024
ISBN 9789129743623   
94 sidor
Provläs!

Varför konst? På besök i Moderna Museets samling

Moderna museets samlingar innehåller 130 000 verk, varav cirka 100 000 är fotografier. I den lättlästa boken Varför konst? På besök i Moderna Museets samling presenteras 31 av dessa av de rutinerade och skickliga lättlästförfattarna Moa Candil och Bengt Fredrikson. Resultatet är ren perfektion.

Om någon skulle fråga ”varför lättläst?” är det bara att visa den här boken. Här finns inget överflödigt fluff, vare sig språkligt eller visuellt. Varje verk presenteras på två uppslag med tre sidor intresseväckande och koncis text. På första sidan en stor bild av konstverket, och på nästa uppslag upprepas samma bild. Man behöver alltså inte sitta och bläddra fram och tillbaka för att koppla ihop text och bild, utan blicken kan lugnt vandra längs textraderna med frasanpassat radfall. I vissa fall är den andra bilden av verket inte exakt samma som den första, framförallt när det är ett tredimensionellt verk, då man gärna vill kunna se den ur flera olika vinklar. Denna omsorg om läsaren är genomgående och märks även i stoffurvalet.

I första kapitlet frågar sig författarna varför konst behövs och vad konst egentligen är. De berättar att människor i alla tider har skapat konst och frågar sig hur det skulle vara att leva i en värld utan konst. Men framförallt betonar de att vem som helst kan se på konst och att det inte finns något rätt eller fel sätt. Men behöver inte förstå vad konstnären menade eller ens tycka om konsten. Men plötsligt hittar man ett verk som väcker en känsla eller tanke, och där någonstans finns också svaret på frågan som utgör bokens titel.

De 31 texterna om verken är helt fristående och bjuder in läsaren att verkligen se verket, med sin egen blick och med lite hjälp från författarna och konsthistorien. Här finns givna verk som Rauschenbergs Monogram, Duchamps Fontän, Dardels Den döende dandyn och Dalís Wilhelm Tells gåta. Många kvinnliga konstnärer är förstås också representerade, bland andra Hjertén, Schjerfbeck, Bourgeois och Odell. Ett verk jag fastnar för är Fatima Moallims Familjealbum från 2021. Svarta streck och prickar tecknade på linoleum i stort format. Bland de trassliga linjerna går det att urskilja gestalter, och texten förklarar att Moallim, född i Ryssland och uppvuxen i Sverige med föräldrar från Somalia, ”ville ge sin familj det fotoalbum de inte hade” samt att linoleum ofta används till golv och att det är som om ”ett litet barn har legat på golvet och ritat”. Texten ger mig tillräckligt mycket information för att jag ska se något mer än det jag uppfattar med min blick, men lämnar samtidigt utrymme för mig att tänka vidare. Författarna slår aldrig fast hur något är, utan resonerar om hur det skulle kunna vara.

Det kan vara överväldigande att gå på konstmuseum. Så stort, så många verk och intryck överallt. Jag besökte Moderna museet strax efter att jag hade läst den här boken, vilket gjorde hela upplevelsen mer intim. Boken gav mig en relation till vissa av verken på förhand, och jag sökte mig automatiskt till dem när jag vandrade runt i de olika rummen. Ibland stannade jag upp och läste någon text ur boken för mitt sällskap, vilket också blev en fin upplevelse. Istället för att stå lutade över de små skyltar som finns intill varje verk kunde vi stå kvar en bit från verket, betrakta det med öppen blick och samtidigt vara i högläsningens gemenskap.

I bokens avslutande kapitel återvänder författarna till frågan om varför konst behövs och om hur det är att gå på museum. Så här avslutas boken:

Glöm inte att museer är till för alla!
Du behöver inte kunna något särskilt
för att gå på museum och titta på konst.
Alla är välkomna.

Bokens essens rimmar väl med Moderna museets ambition att ”vara inkluderande och framhäva mångfalden genom att värdesätta insikten om våra besökares många olika förutsättningar”. Boken är utgiven i samarbete mellan LL-förlaget och Moderna museet. Den visar också att riktigt bra lättläst litteratur kan tilltala långt fler än de uttalade målgrupperna. Det här är en bok som jag tror kan passa väldigt många personer som vill närma sig konst, både barn och vuxna. Den är vacker, behändig och har ett väl kurerat och fascinerande innehåll. Läs den och besök sedan Moderna museet i Stockholm, Malmö eller på nätet. 

Annelie Drewsen

Varför konst? På besök i Moderna Museets samling
Författare: Moa Candil och Bengt Fredrikson
LL-förlaget 2024
ISBN: 9789189779068
Antal sidor: 137
Provläs!

Judiska hjältinnor

Boken Judiska hjältinnor är ett färgsprakande praktverk för unga läsare. Drygt hundra judiska kvinnor porträtteras i text och bild. Här samsas välkända personer som Amy Winehouse, Hédi Fried, Anne Frank och Marilyn Monroe med betydligt mer okända människor.

Formgivningen tillsammans med Joanna Rubin Drangers tecknade porträtt är mycket lockande. Färgskalan är livlig utan att bli skrikig. Grundupplägget är ett uppslag per person, med en tecknad bild på ena sidan och text på den andra. Porträtten är tecknade i en sammanhållen stil men med variation – här finns stiliserade ansikten i kolsvarta linjer mot det vita pappret, färgteckningar med foton eller andra bildelement integrerade samt svarta färgfält där uttrycksfulla ansikten och kroppar i rörelse poppar fram. Illustrationen av Anne Franks liv är tecknad efter ett fotografi som förställer Anne och hennes syster Margot på stranden 1940. Ljusblå himmel med lätta moln, det svalkande havet i bakgrunden och två flickor med aprikosfärgade baddräkter och lyckliga leenden. Här finns samma slags värme och empati som i Maria Fröhlichs tecknade afrosvenskar. De båda tecknarna har en sällsam förmåga att levandegöra historiskt källmaterial. Joanna Rubin Drangers stil är omisskännlig och hon har bland annat gjort grafiska romaner om Förintelsen. I sina böcker har hon förfinat konsten att skapa en angelägen och drabbande grafisk berättelse av ett ofta tungt arkivmaterial. I den här boken får jag intrycket att hon haft roligt när hon tecknat – en glädje som smittar av sig på läsaren och blir till nyfikenhet.

När det kommer till texten är varje person skildrat på en sida, vilket gör att varje livsgärning beskrivs mycket summariskt. Så måste det förstås vara i en sådan här bok, och mestadels funkar det bra. Författarna bygger ofta texterna på någon särskilt intressant detalj eller omständighet. Men ibland skapar det problem. Förlaget har angett 12–15 år som ålder på den här boken där innehållet rör sig fritt mellan tidsplan, verksamhetsfält och bedrifter: i ena stunden läser man om federala domstolar i USA på 1900-talet, i nästa stund om köpmannafamiljer i Hamburg på 1600-talet och sedan om barnafödande under biblisk tid. Ibland hade mer bakgrund eller sammanhang behövts. Kronologi eller annan princip för vilken ordning personerna presenteras i saknas såvitt jag kan se. Språket är ibland på en hög nivå och kräver en hel del förförståelse, vilket säkert är tilltalande för vetgiriga unga läsare som längtar efter att ta reda på mer. Men det kan nog också få vissa att ge upp. Boken innehåller en kortfattat ordlista med tyngdpunkt på judiska begrepp och företeelser som mezuza, siddur och smicha. Den hade kunnat vara mycket längre.

Det märks tydligt att författarna har strävat efter att lyfta fram en mångfald av judiskt liv och det har de verkligen lyckats med. För somliga av personerna är det judiska centralt i både identiteten och gärningen, medan det inte varit så viktigt för andra. Här finns judiska kvinnor med olika hudfärg, från olika delar av världen och inom en lång rad olika yrken. Bollywoodstjärnor och komiker samsas med jurister, författare och fredsaktivister. Några gånger beskrivs flera personer inom ett område i en enda text, vilket blir ett trevligt avbrott i läsningen. Men det här är nog mer en bok man bläddrar i och läser de avsnitt man blir nyfiken på, än en bok att läsa från pärm till pärm. Den passar utmärkt på skolbibliotek, särskilt detta år då det är 250-årsjubileum för judiskt liv i Sverige.  

+ Författarna berättar att de inspirerats av Jewish Women’s Archive, så att vetgiriga läsare kan söka sig vidare dit

Fler böcker som passar att uppmärksamma under det judiska jubileumsåret:

Annelie Drewsen

Judiska hjältinnor
Författare: Karin Brygger och Anneli Rådestad
Illustratör: Joanna Rubin Dranger
Natur & Kultur 2024
ISBN: 9789127178090
Antal sidor: 195

Fladdermöss: fakta och myter

För två år sedan fick författaren Bengt-Erik Engholm och illustratören Lina Blixt Carl von Linnéplaketten för den gotiska faktaboken Korpen. Nu är de tillbaka med en liknande bok om ett annat skräckladdat djur nämligen fladdermusen.

Om man bläddrar i Fladdermöss: fakta och myter ser den nästan ut som en ganska enkel kapitelbok för barn i 10-13-årsåldern. Det är rätt mycket text men också många illustrationer. Det finns en nivå på rubriker och textavsnitten under varje rubrik är ofta inte mer än en sida långa. 

Första sidan i boken förvånar! Den har har rubriken ”Korta fakta” och är som en minimal snustorr sammanfattning av bokens biologiska beskrivningar av fladdermöss. Illustrationen är en liten bit av en fladdermusvinge. Men på nästa uppslag brakar läskigheterna loss med en mörk borg i dimma och ett fladdermusmöte som skapar rysningar…

Bengt-Erik Engholm berättar entusiastiskt och kunnigt om de alldeles riktiga fladdermössen. Det här är ingen faktabok med korta häftiga påståenden utan det finns sammanhang och förklaringar till de kunskaper som presenteras. 

Fladdermöss är riktiga sömntutor. De är i dvala hela vintern och under sommarhalvåret sover de när det är ljust.
De är bara vakna och ute, jagar och äter, på natten.
De vaknar i skymningen, värmer sig och tvättar vingarna. Fladdermöss är väldigt noga med hygienen och eftersom vingarna är mycket viktiga är de noggranna med att hålla dem rena.
Under natten kan en fladdermus flyga flera kilometer för att få i sig tillräckligt med insekter. Den kan ta 1000 myggor och andra insekter under en timme.

Lite här och där berättar Engholm om hur man kan veta saker om fladdermöss; hur forskare tänkt och arbetat och att det finns vissa saker man ännu inte funnit vetenskapliga förklaringar till. Jag har skrivit förr här på faktabok.se att jag gillar sånt. Det gör att jag som läsare förstår att forskning är viktigt och intressant, och när jag läser märkliga saker någon annanstans så är jag förhoppningsvis mer benägen att ifrågasätta påståenden som inte förklaras på något rimligt sätt.

Varvat med de biologiska fladdermössen får vi lära oss om de mystiska och läskiga fladdermöss som finns i folktro och skräckberättelser från hela världen. Det finns faktiskt exempel på hur fladdermöss symboliserat lycka men i många historier får fladdermössen hjälpa till att sprida kuslig stämning. Engholm berättar att vad som anses vara världens första skräckfilm, från 1896, inleds med en flygande fladdermus. Förresten är fladdermusblod magiskt – bara att kladda på lite här och där på kroppen så blir man nog frisk från de flesta åkommor!

De svartvita bilderna är framför allt stämningsskapande men många närbilder av fladdermössens ansikten, vingar och klor ger information om djurens anatomi. Boken är klart snygg och väldigt lockande för den som gillar skräck.

Den här boken rekommenderas självklart för alla som är intresserade av djur, uppskattar läskiga bilder eller fascineras av folktro. Men som alla bra faktaböcker kan även den som inte trott sig vara intresserad få upp ögonen för något nytt när den börjar läsa. 

Dessutom är den en perfekt högläsningsbok för vuxna tillsammans med lite äldre barn. Det är alltid roligt att lära sig saker tillsammans!

– Varken innehållsförteckning eller register.
+ Det finns en ordlista i slutet. Men den behövs knappast eftersom Engholm förklarar bra direkt i texten.
+ En lista med bra länktips på slutet. 

Cilla Dalén

Fladdermöss
Författare: Bengt-Erik Engholm
Illustratör: Lina Blixt
Natur & Kultur 2025
ISBN 9789127186750
92 sidor

Vilda hjältinnor

Facklitteratur? 

Tja, det är väldigt tveksamt om den bör kallas så, men den klassas i alla fall som faktabok i Libris.

Vilda hjältinnor av Lena Ollmark med bilder av Anders Westerberg består av berättelser om kvinnogestalter ur mytologi från olika håll och tider. Såväl text som bild förhåller sig mycket fritt till de ursprungliga myterna. Efter varje berättelse finns några faktarutor som knyter an till den gestalt som skildrats. Det är historiska fakta men även uppgifter om kopplingar till modern populärkultur.

Med det sagt så är det en riktigt bra bok, tycker jag. Berättelserna är fartiga och roliga och bilderna tuffa. Upplägget på boken liknar ju alla de andra tjocka böcker som getts ut sista åren med beundransvärda personer som ska vara förebilder för oss andra. 

Men de här hjältinnorna är inga änglar. De är kaxiga och ibland våldsamma.  Den värsta är Kali, i berättelsen om henne flyger köttslamsorna i luften och Kali själv dricker blod. Männen däremot är emellanåt både mesiga och korkade. 

Ollmark fläskar på ordentligt i språket när det är våld som skildras. Lite gulligt är det då att sexet i en berättelse som bygger på Lysistrate bytts ut till kramar och kyssar… Det är väl tyvärr så att man tror att barn tål att ta del av våld men inte sex?

”Barn” förresten, jag tror att Vilda hjältinnor kan roa många i nedre tonåren också. Boken väcker förmodligen nyfikenhet på gestalterna, och då är det bara att söka vidare i andra berättelser eller mer strikta fakta. 

Cilla Dalén

PS till lärare: Det kan bli en rolig skoluppgift att läsa ett spännande kapitel ur Ollmarks bok och sedan jämföra med någon annan version av samma berättelse.

Vilda hjältinnor
Författare: Lena Ollmark
Illustratör: Anders Westerberg
Alfabeta 2025
ISBN 9789150123142
121 sidor
Provläs

En liten odlares handbok

En liten odlares handbok är en charmig bok om att skapa egna odlingar i trädgården, på balkongen eller inomhus. Författaren Michael Holland från Storbritannien har en lång karriär som naturentusiast och utbildare. Han har skrivit flera böcker för barn, men detta är den första som översatts till svenska. Boken är illustrerad med färgglada bilder av Maria Dek, hon har gjort flera böcker, varav en tidigare getts ut i Sverige: Korsåtvärsarna på Mirando bok.

I En liten odlares handbok består varje uppslag av många korta texter och flera olika bilder till. I första delen av boken berättas om växter i allmänhet, jord och pollinering. Andra delen behandlar odling med redskap, odlingsplatser, verktyg etc. Sedan kommer två delar med mer specifika beskrivningar av hur man kan odla olika sorters växter för att äta eller för att de är vackra.

Det är bredd i de olika odlingar som Holland berättar om. De kan vara i det lilla formatet, som i en glasburk eller i en stövel. Eller så har man en så stor trädgård att man kan nappa på Hollands förslag bygga ett insektshotell genom att stapla lastpallar ovanpå varandra i ett hörn. Sidan med redskap är också varierad, här finns såväl skottkärra och trädgårdshacka som att be en vuxen göra hål i en plastflaska för att kunna vattna med den. 

Boken är inspirerande! Allt som växer ser så glatt och spännande ut och figurerna som sköter odlingarna har klart roligt. Mest sugen blir jag på att göra en ärt-tipi i en kruka eller kanske att så blomsterkrasse i en kopp. 

Som vanligt förstår jag inte allt. Framför allt blir jag högst förvirrad av hur det där lastpallsinsektshotellet egentligen ska konstrueras. Bilden stämmer liksom inte med beskrivningen av bygget. Men kanske spelar det inte så stor roll, insekterna trivs nog bara man följer instruktionen att ha kottar i en del av hotellet, stenar i en annan och pinnar på en tredje plats.

Jag försökte fundera lite över om detta att boken är skriven för det engelska klimatet gör att den passar mindre bra i Sverige? När jag testar att googla några av de växter som nämns så klarar sig de flesta upp till zon 5, det vill säga inte Norrlands inland men utmed kusten. Och många av råden och resonemangen är inte bundna till någon speciell växt utan handlar om odlande i största allmänhet. Så jag tror att den kan passa i de flesta familjer i vårt land också.

Den här boken är en utmärkt tillsammansbok för vuxen och yngre barn. De gulliga bilderna och tydliga beskrivningarna lockar och alla bör kunna hitta något att testa oavsett tillgången till trädgård och ambitionsnivå.  Läsningen och odlandet blir säkert en trevlig aktivitet tillsammans!

Cilla Dalén
En liten odlares handbok
Författare: Michael Holland
Illustratör: Maria Dek
Översättare: Karin Berg
Rabén & Sjögren 2025
ISBN 9789129749748  
61 sidor
Provläs!

Floder: En berättelse i bilder från flod till hav

Det här är en riktigt stor och väldigt tjusig bok om jordens floder, skriven och illustrerad av den belgiska författaren och illustratören Peter Goes. Förlaget skriver att den är för barn i mellanåldern och jag håller med om att den är alldeles för svår för de yngre barnen. Språket är avancerat och läsaren förutsätts ha en hel del förkunskaper.

Goes presenterar först en världsdel på ett helt uppslag. Där syns en relativt tydlig kartbild med länderna utmarkerade och flodernas namn utsatta. På kartan finns många bilder av människor, naturen, byggnader med mera. Det finns också korta texter med kuriosa.

Efter det kommer ett antal uppslag där olika floder i världsdelen står i centrum. Här finns en inledande text om floderna som berättar om var de rinner upp, var de rinner ut i havet, hur långa de är och ibland någon mer information. Bakgrunden är en mer svårtolkad kartbild och många bilder är utspridda över varje uppslag. Om man tittar på detaljerna i bilderna så finns det en hel del att fnissa åt. Det är filuriga teckningar som är dekorativa men emellanåt också humoristiska.

På kartbilden är det också många olika korta texter skrivna med en text som böljar fram över pappret. Varje uppslag går i en färgton med ljusare och mörkare partier kompletterat med svart och lite vitt. Ibland är det lite svårt att läsa för att bakgrundsfärgen är mörk och bokstäverna svarta.

Men ja, det är absolut snyggt. 

Informationen som förmedlas består av många olika fragment av kunskaper om naturen, historia, människors verksamhet och annat som ofta men inte alltid är knutet till floderna. På några enstaka ställen nämns kortfattat hemskheter ur vår historia, som slaveriet i sydstaterna och Kung Leopold II:s tyranni i Kongo, men överlag är det en konfliktfri värld som beskrivs ur ett europeiskt perspektiv. 

Om vi tar uppslaget om Australien så är det 7 korta texter om naturen och 10 om vad människor gjort. Orden ”koloni” och ”kolonisatör” förekommer men det står ingenstans att det begåtts några orättfärdigheter mot urbefolkningen.

De nordiska länderna har ett uppslag trots att Peter Goes inte hittat någon flod att bygga uppslaget runt. Afrika söder om Zambia är inte alls med i boken.

Mitt omdöme blir att boken är betydligt mer vacker än intressant. En fin bok att ha i ett väntrum eller kanske liggande på ett bord när det kommer gäster. 

Cilla Dalén

Floder: en berättelse i bilder från flod till hav
Författare och illustratör: Peter Goes
Översättare: Ingrid Wikén Bonde
Modernista 2024
ISBN 9789180944588
74 sidor

Hej till alla fåglar och Vad gör djuren i skogen

Här har vi två nya kartongfaktaböcker för de minsta! De handlar som många andra om djur – vi vuxna vill ju så gärna att barnen ska vara intresserade av naturen. En poäng med just de här två böckerna är att de innehåller svenska djur, dock inte bara sådana som är lätta att få syn på i verkligheten.

Det är Julia Wiberg med illustratören Hanna Granlund som gjort Hej till alla fåglar, en bok som motsvarar Hej till alla småkryp som jag skrivit om tidigare. Likt småkrypsboken har den här tre korta rader orimmad vers som ledsagar de gulliga bilderna. Barnet iakttar på varje uppslag en fågelart som avbildas naturtroget. Texten nämner artnamnet och någon enkel mer information, så som miljön fågeln lever i eller något den gör.

Sarah Sheppards Vad gör djuren i skogen hänger i sin tur ihop med Vad gör djuren i vattnet som jag också berättat om förut. Likt Wiberg och Granlunds bok är texten några få rader som innehåller djurets namn och någon mer information. Bilderna är klart knasigare i denna bok. Man ser ungefär hur djuren ser ut på riktigt men det finns också en hel del knäppa detaljer som glasögon på älgen, myror med huvudbonader och domherrar som åker skidor. På de flesta uppslag är det inte bara det beskrivna djuret som syns på bilden, utan det förekommer andra djurarter också.

Klart fina böcker båda två – köp till förskolan och till era småbarn där hemma! 

Cilla Dalén

Hej till alla fåglar
Författare: Julia Wiberg
Illustratör: Hanna Granlund
Rabén & Sjögren 2025
ISBN 9789129748987
21 sidor
Provläs på förlagets webbplats

Vad gör djuren i skogen
Författare och illustratör: Sarah Sheppard
Rabén & Sjögren 2025
ISBN 9789129749854
17 sidor
Provläs på förlagets webbplats