Kategori: Faktafunderingar

Jag gick runt på Bokmässan i Göteborg och fotade alla faktaböcker för barn och unga som jag hittade. Missade säkert några, men det blev rätt mycket ändå.

Cilla Dalén

Svenska barnboksinstitutet gör varje vår i sin ”Bokprovning” sammanställningar och statistik över förra årets utgivning av barn- och ungdomslitteratur. Där redovisas bland annat en del om faktaböcker. I våras hade de dessutom faktaböcker som ett särskilt tema och bjöd in Fredrik Holm som gästföreläsare. Fredrik är bibliotekarie och gör urvalet av faktaböcker till Barn- och ungdomsbokskatalogen. Hans föreläsning ”Faktaböcker för barn och unga 2023 – Trendkänslig samhällsbarometer eller bara vilda djur” finns nu tillgänglig på SBI Play så alla som vill kan titta på den.

Cilla Dalén

När mina barn var små hade vi en tygpåse med pixi-böcker och några småleksaker som vi tog med när vi var ute på resa. Påsen kom bara fram då, för att böckerna och leksakerna skulle vara spännande och kännas nya när vi tog tåget till fjällen eller någon annan liten semester.

Visste du att det finns fakta-pixi? Formatet är ju litet och behändigt, men informationen i böckerna är inte fjuttig. Böckerna bör funka fint som högläsning ända upp i skolåldern. Perfekt för sommarens resor!

En annan grej som är bra med pixi-böcker: man kan ha några i väskan och ge bort till barn man möter. Kanske en liten kinkig unge på tunnelbanan blir glad av att du frågar:
– Vet du hur de gjorde när de skulle skicka en mycket värdefull diamant från Sydafrika till England, utan att någon skulle kunna stjäla den på vägen?
Eller:
– Kan du säga ett djur som sover med ena ögat i taget?

Nu tar vi lite semester från boktipsande och faktafunderandet här på faktabok.se. Framemot augusti kör vi igång igen!

Trevlig sommar!

Cilla Dalén

som av Svenska akademien tilldelas Schullströmska priset på 75 000 kronor.

Linnéa Krylén har gjort tre fantastiska faktaböcker Handbok för molnskådare (2015), Handbok för kartläsare (2017) och Handbok för storsamlare (2020). De är alla tre sprängfulla av sådant som man inte visste att man inte visste förrän man fått veta det… De är helt enkelt supernördiga på ett väldigt smittande sätt! Dessutom är de vackra, Linnéa Krylén gör fina bilder också och böckerna är mycket lockande att bläddra i.

Som tur är finns alla tre i handeln, så marsch iväg och köp dem till något barn du känner. Och känner du inget barn så köp till dig själv, de är lika intressanta för oss vuxna!

Cilla Dalén

Vi hör ständigt talas om krig i världen, och under de senaste åren även om skjutningar och sprängningar i Sverige. En del av våra barn och unga har släktingar som tvingats fly från krig, och några har egna hemska erfarenheter. De funderar och försöker orientera sig i den här verkligheten. 

I den svenska barn- och ungdomsboksutgivningen finns sedan länge många bra böcker om sexualitet. När elever i min skola visar upprördhet över en del av böckerna på avdelning V, där faktaböcker om sex hamnar, brukar jag bemöta det på två sätt. Ibland pratar jag om att de finns där, men man måste inte läsa dem om man inte vill. Ibland, framför allt med lite äldre elever, talar jag om att många unga är nyfikna på sex och det är viktigt att det finns bra information för dem. Om de helt hänvisas till Internet kanske de hamnar på sajter där sexualitet kopplas ihop med våld och kvinnofientlighet.

Men hur tänker vi ifråga om vapen? Vart ska barnen vända sig för att förstå hur olika vapen fungerar och hur de används i krig och andra konflikter? 

Ja, inte kan de få några svar i böcker skrivna för barn och unga i alla fall. Den utgivningen lyser helt med sin frånvaro. Är det så att det finns beröringsskräck och feghet här från förlagens sida? Eller kanske tror förlagen att vi vuxna förmedlare, i biblioteken till exempel, lider av den där rädslan så att böckerna inte kommer att säljas?

Att vi vuxna ignorerar ett ämne tror jag mest kittlar nyfikenheten.

Tyvärr, säger jag till eleverna på min skola när de frågar efter böcker om vapen. Tyvärr, finns det inga sådana böcker. Det finns böcker för alla åldrar om andra hemska saker, förintelsen till exempel. Men vapen, nej tyvärr.

Jag skulle önska att vuxenvärlden, i första hand förlagen, förstod att möta intresset för vapen med böcker som är sakliga och informativa och skrivna för barn och unga.  

I väntan på de böckerna får väl ungarna googla på egen hand.

Cilla Dalén

Studentlitteratur gjorde en intervju med mig där jag berättar om hur man kan använda facklitteratur i skolan. Själva intervjun är från ca 4 minuter till 29 minuter i den inspelade sändningen.

Klicka här om du vill kolla!

Cilla Dalén

Vi bibliotekarier är vana att sortera facklitteratur efter det ämne böckerna behandlar. Bokförlagen kategoriserar facklitteratur för barn och unga efter vilken ålder de tycker att böckerna vänder sig till. Lärare vill gärna veta hur svåra böckerna är, för att försäkra sig om eleverna kommer klara av att läsa böckerna. 

Men – böckerna är ju olika även på andra sätt! Den som vill kan kika på sidorna 7-11 i provläsfunktionen av Faktaboken i skolan.

Igår kväll träffades ett litet gäng för att brottas med detta att facklitteratur för barn och unga kan vara så väldigt olika, utan att vi riktigt har några begrepp för att beskriva olikheterna. Det var författaren Katarina Kuick, författaren och fd läraren Annelie Drewsen, skolbibliotekarien Jon Thors, bibliotekariestudenten Sofia Andersson och så jag. Vi hade ett rejält gäng nya fina faktaböcker framför oss, och mina smarta medpratare visade ett stort engagemang.

Det blev en intressant kväll, och vi kom absolut inte fram till någonting 🙂 Vi vred och vände på en stor hög med böcker. Och så blev det förstås en hel del sagt om faktaböckernas undanskuffade plats i skolvärlden. 

Annelie påminde om att gränsen mellan skönlitteratur och facklitteratur inte är så självklar, hon har tidigare skrivit om det här.

Vi pratade om hur bilder på olika sätt samspelar med text och om att det i en och samma bok kan rymmas många olika typer av texter.  

Vi försökte oss på att översätta de termer som jag citerar från Stewart och Correia i smakprovet ovan. Så här långt kom vi:

Traditional nonfiction – klassiskt saklig faktabok
Expository literature – konstnärligt gestaltad faktabok
Active nonfiction – handbok
Browseable nonfiction – blädderfaktabok? här- och därbok?
Narrative nonfiction – faktabok med sammanhängande händelseförlopp? berättande faktabok?

Ju längre vi höll på desto mer fundersamma blev vi nog. ”Konstnärligt” kändes för värderande. ”Blädderfaktabok” kanske mer beskriver ett möjligt sätt att läsa den än själva boken? Och det sista begreppet blev ju inget alls egentligen…Den enda termen vi var helt nöjda med var nog ”handbok”.

Vi släppte översättandet och försökte sortera böckerna efter de engelska termerna. Några få böcker var vi helt överens om vart de hörde, men de flesta kunde vi tycka olika om. 

Sofia kläckte idén att man kanske skulle kunna göra någon sorts släktträd, en genealogi, över facklitteraturen? Eller ska man helt strunta i det där med att försöka kategorisera böckerna efter hur de är skrivna, illustrerade och formgivna?

När Sofia och jag pratade vidare lite idag så diskuterade vi ”fasetter”… Att beskriva en bok genom olika egenskaper utan att behöva fastställa kategorier? Fasetterna skulle kunna vara olika aspekter av ämne, svårighetsgrad, förekommande texttyper, olika sorters illustrationer, samspel text-bild, särdrag etcetera.

Ja, många frågor och inga svar. Men intressant är det!

Cilla Dalén

Så löser vi läskrisen på lågstadiet är namnet på en rapport som Svenskt näringsliv nyligen publicerat. Den är skriven av Linda Fälth, professor i pedagogik och biträdande vicerektor för lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet, och Anna Eva Hallin, biträdande lektor och forskare vid enheten för logopedi vid Karolinska Institutet. Den är ganska kort, 24 sidor, och jag tror att det står en hel del vettigt i den. Men jag studsade till när jag läste denna mening:

Denna studie visade också att läsning av böcker på fritiden hade ett positivt samband med läsförståelse i alla årskurser, medan läsning av tidningar och faktaböcker på fritiden inte hade det.

Det där lät ju konstigt! För det första ”böcker” – betyder det endast skönlitteratur? Och för det andra – varför skulle inte läsning av faktaböcker stärka läsförståelsen?

Den åsyftade studien är en vetenskaplig artikel med namnet Leisure reading (but not any kind) and reading comprehension support each other – A longitudinal study across grades 1 and 9 av några finska forskare. Den visade sig ha ett intressant fokus, nämligen att försöka reda ut vad som är orsak och verkan i det välkända samband som finns mellan mängden fritidsläsning och läskompetens. 

Men – jag hittade inte något rimligt belägg för påståendet att läsning av faktaböcker inte främjar läsförståelsen. De finska forskarna nämner en tidigare studie som funnit att ”fiction reading” beror på egen motivation medan läsning av ”informational texts” mest skulle komma av att man har uppgifter att göra. Ordet non-fiction nämns vid något enstaka tillfälle, de har delat in läsmaterial i olika kategorier och då slagit samman tidningar, tidskrifter, serieböcker och faktaböcker i en kategori och diskuterar sedan inte detta alls. 

Artikeln är på engelska (jag är ovan att läsa sådana texter på engelska) och innehåller mycket statistik som för mig var tämligen obegriplig så jag ställde en fråga i Facebookgruppen Gläfs – Gruppen för läsning av facklitteratur i skolan och fick hjälp av två rutinerade personer. Inte heller de tycker att det är en rimlig slutsats som Fälth och Hallin dragit av de finska forskarnas text. 

Barbro Westlund skriver också i fb-gruppen:
”En sådan tolkning står inte, enligt min uppfattning, i överensstämmelse med den gedigna forskning som gjorts om betydelsen av att barn så tidigt som möjligt kommer i kontakt med faktaböcker eller faktabilderböcker, för att både utveckla språkförståelse och för att vilja tillägna sig viktig kunskap.”

Så jag hoppas att inte passusen i Så löser vi läskrisen på lågstadiet gör att någon tror att det är dåligt att uppmuntra barn att läsa faktatexter!

Cilla Dalén

Referens till den finska artikeln:
Torppa, M., Niemi, P., Vasalampi, K., Lerkkanen, M. K., Tolvanen, A., & Poikkeus, A. M. (2020). Leisure reading (but not any kind) and reading comprehension support each other—A longitudinal study across grades 1 and 9. Child development, 91(3), 876-900.

REKLAM REKLAM REKLAM

Nu finns den här boken som jag skrivit att köpa. Min förhoppning är att den ska vara intressant för lärare, bibliotekarier och fritidspersonal som ännu inte använt sig så mycket av faktaböcker. Den är ganska kort, luftigt och fint formgiven och jag tror att den också upplevs som lättläst och enkel att låta sig inspireras av.

På baksidan står det så här:

Verkligheten är stor och spännande!

Barn tycker ofta om att läsa faktaböcker. Samtidigt som de läser får de kunskaper om omvärlden, lär sig ämnesrelevanta begrepp och blir vana läsare av olika sorters texter. Men faktaböckerna är ofta förbisedda i skolan idag.

I Faktaboken i skolan – för läslust och lärande finns många exempel på hur lärare, bibliotekarier och fritidspedagoger kan använda faktaböcker för att främja elevers läsande och lärande. Högläs korta bitar ur böcker, undervisa om faktaböckers särdrag, låt elever välja böcker med femfingertestet och använd faktaböcker för elevernas informationssökning är några av de förslag som presenteras här.

Så här ser innehållsförteckningen ut:

Och här kan man provläsa boken!

Cilla Dalén

Det pågår just nu en debatt till följd av två ledartexter av en fristående kolumnist i Dagens Nyheter där urfolket samer står i fokus. Flera välskrivna och gediget underbyggda svar har publicerats av samiska röster som bland andra Elin Anna Labba och Mats Jonsson, så jag tänker inte ge mig in i själva sakdebatten. Istället kan jag bara konstatera att artiklarna är en sorglig påminnelse om hur låga kunskaperna om samer och de övriga fyra nationella minoriteterna fortfarande är.

Debatten visar också hur fördomar och förtryck frodas när okunskapen är utbredd. Därför är det väsentligt att barn i Sverige får lära sig om de nationella minoriteterna, vilket numera är inskrivet i läroplanen. Att samiska röster höjs i den här debatten är bra, men alla vi andra har också ett ansvar. Ett första steg kan vara att lyssna, läsa och skaffa sig kunskap. Här kommer mina tips på tre böcker som borde finnas i varje högstadie- och gymnasiebibliotek i Sverige:

• Inifrån Sápmi – vittnesmål från stulet land (Verbal förlag 2021), en antologi med texter av bland andra Sofia Jannok, Ann-Helén Laestadius och Katarina Pirak Sikku
• Herrarna satte oss  hit – om tvångsförflyttningarna i Sverige av Elin Anna Labba (Norstedts, 2023) – en pocketutgåva av denna Augustprisbelönade fackbok som först kom ut 2020
• När vi var samer av Mats Jonsson (Ordfront förlag, 2021) – en Augustnominerad serie som sätter ljuset på ett stycke mörk svensk historia.

För den som söker lättlästa böcker om Sápmi har jag tillsammans med Katarina Lycken Rüter skrivit Fakta om Sápmi (för yngre läsare, Nypon förlag 2022) och Sápmi (för äldre barn och ungdomar, Vilja förlag 2022).

Dessutom finns förstås många skönlitterära verk, för som en amerikansk bibliotekarie skrev i ett inlägg jag såg häromdagen: ”nonfiction = learning through information, fiction = learning through imagination”.

Jag hoppas att det framöver kommer många fler faktaböcker om Sveriges nationella minoriteter och Sveriges koloniala historia. Vi på faktabok.se skriver gärna om dem!

Annelie Drewsen