Vad är en faktabok? Hur har faktaboken utvecklats historiskt och vilka trender och tendenser finns i utgivningen idag? Vilka författare, illustratörer och förlag har bidragit till att utveckla facklitteraturen för barn och unga? Hur kan faktaböcker bidra till barns läslust och läsutveckling? Vilken status har faktaboken i skolbibliotek och klassrum? Finns det några kvalitetskriterier för en bra faktabok? Ja, när man börjar fundera över faktaböcker radar frågorna snabbt upp sig.
VI har en stark barnlitterär tradition i Sverige, inte bara när det gäller utgivning och författarskap, utan även tack vare institutioner som Svenska barnboksinstitutet och ALMA-priset samt utbildningar och forskning om barn- och ungdomslitteratur. Men faktaboken tycks nästan alltid hamna i skuggan av skönlitteraturen. Det saknas exempelvis en aktuell svensk bok som kan besvara frågorna ovan. På vissa bibliotek går det dock fortfarande att låna Faktaboken som pedagogisk resurs av Elsa Gómez utgiven av Studentlitteratur 2008. Delar av den är fortfarande intressanta.
I bokens första kapitel resonerar Gómez om begreppet faktabok och hur det ska definieras. Personligen tycker jag att diskussionen om gränsen mellan skönlitteratur och faktaböcker är mest intressant. Gómez använder sig bland annat av en modell hämtad från den tyska professorn Karl Ernst Meier (1959). Han beskriver ett kontinuum från ”ren fiktionslitteratur” till ”lärobok/vetenskaplig text”. Däremellan finns tre grupper: ”sakligt orienterad fiktionslitteratur”, ”faktabok gestaltad för att ge emotionell upplevelse” och ”enbart sakligt gestaltad faktabok”. Jag finner modellen användbar när man ska resonera om vad som är skönlitteratur och vad som kan räknas som facklitteratur.
Vidare ger Gómez en kronologisk beskrivning av vilka ämnen som varit framträdande i den svenska faktaboksutgivningen under olika tidsepoker. Därefter ägnar hon ett kapitel åt faktaboken i skolans undervisning. En rad intressanta studier refereras och pedagogiska upplägg presenteras. Faktaboken beskrivs som en ”underutnyttjad resurs som har mycket att bidra med i skolans arbete”. Jo, så är det nog dessvärre fortfarande.
Boken avslutas en sammanställning över ”aktuella svenska barnboksförfattare och deras faktaböcker”. Som översikt har den förstås hunnit bli inaktuell, men många av författarna är fortfarande produktiva och listorna över deras verk skulle kunna utökas. Dessutom har det förstås tillkommit många författare och illustratörer som har tillfört nya ämnen, perspektiv och uttryck i faktaboksutgivningen.
I brist på en aktuell och uppdaterad svensk bok om facklitteratur för barn och unga duger kanske Faktaboken som pedagogisk resurs som introduktion, men det skulle verkligen behövas en bok som bygger vidare på Gómez arbete. Jag hoppas att det just nu sitter någon kunnig litteraturvetare och slipar på ett sådant manus. Jag råkar även veta att Cilla Dalén, som tagit initiativet till den här webbplatsen, just nu jobbar på en bok om att arbeta med faktaböcker i skolan. Det ska bli spännande att läsa den!
Annelie Drewsen
2 reaktioner till “Faktaboken som pedagogisk resurs”