Så löser vi läskrisen på lågstadiet

Så löser vi läskrisen på lågstadiet är namnet på en rapport som Svenskt näringsliv nyligen publicerat. Den är skriven av Linda Fälth, professor i pedagogik och biträdande vicerektor för lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet, och Anna Eva Hallin, biträdande lektor och forskare vid enheten för logopedi vid Karolinska Institutet. Den är ganska kort, 24 sidor, och jag tror att det står en hel del vettigt i den. Men jag studsade till när jag läste denna mening:

Denna studie visade också att läsning av böcker på fritiden hade ett positivt samband med läsförståelse i alla årskurser, medan läsning av tidningar och faktaböcker på fritiden inte hade det.

Det där lät ju konstigt! För det första ”böcker” – betyder det endast skönlitteratur? Och för det andra – varför skulle inte läsning av faktaböcker stärka läsförståelsen?

Den åsyftade studien är en vetenskaplig artikel med namnet Leisure reading (but not any kind) and reading comprehension support each other – A longitudinal study across grades 1 and 9 av några finska forskare. Den visade sig ha ett intressant fokus, nämligen att försöka reda ut vad som är orsak och verkan i det välkända samband som finns mellan mängden fritidsläsning och läskompetens. 

Men – jag hittade inte något rimligt belägg för påståendet att läsning av faktaböcker inte främjar läsförståelsen. De finska forskarna nämner en tidigare studie som funnit att ”fiction reading” beror på egen motivation medan läsning av ”informational texts” mest skulle komma av att man har uppgifter att göra. Ordet non-fiction nämns vid något enstaka tillfälle, de har delat in läsmaterial i olika kategorier och då slagit samman tidningar, tidskrifter, serieböcker och faktaböcker i en kategori och diskuterar sedan inte detta alls. 

Artikeln är på engelska (jag är ovan att läsa sådana texter på engelska) och innehåller mycket statistik som för mig var tämligen obegriplig så jag ställde en fråga i Facebookgruppen Gläfs – Gruppen för läsning av facklitteratur i skolan och fick hjälp av två rutinerade personer. Inte heller de tycker att det är en rimlig slutsats som Fälth och Hallin dragit av de finska forskarnas text. 

Barbro Westlund skriver också i fb-gruppen:
”En sådan tolkning står inte, enligt min uppfattning, i överensstämmelse med den gedigna forskning som gjorts om betydelsen av att barn så tidigt som möjligt kommer i kontakt med faktaböcker eller faktabilderböcker, för att både utveckla språkförståelse och för att vilja tillägna sig viktig kunskap.”

Så jag hoppas att inte passusen i Så löser vi läskrisen på lågstadiet gör att någon tror att det är dåligt att uppmuntra barn att läsa faktatexter!

Cilla Dalén

Referens till den finska artikeln:
Torppa, M., Niemi, P., Vasalampi, K., Lerkkanen, M. K., Tolvanen, A., & Poikkeus, A. M. (2020). Leisure reading (but not any kind) and reading comprehension support each other—A longitudinal study across grades 1 and 9. Child development, 91(3), 876-900.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *