I dagarna börjar ramadan och om ungefär en månad är det id al-fitr, den stora högtid som avslutar den muslimska fastemånaden. Förra våren skrev Annelie Drewsen om två fina faktaböcker om ramadan och id al-fitr för barn på engelska, och så avslutade hon med en önskan om att det till nästa år skulle ha kommit något liknande på svenska.
Och det har det – Ordalaget har låtit översätta en utmärkt faktabok för barn. Ramadan och id al-fitr består av två delar: först är det en didaktisk berättelse där en flicka berättar om hur de firar ramadan och id i hennes familj och sedan är det ett rent faktaavsnitt.
Berättelsen är lärorik och rar. Författaren Sara Khan låter flickan Raya berätta att månen styr vilken tid på året som ramadan infaller och hur de vuxna fastar under dygnets ljusa timmar. Alla försöker göra goda gärningar och leva ett liv som gör Gud nöjd, särskilt under ramadan men man bör förstås fortsätta med det under resten av året. Kvällarna är fina tillsammans med familjen när de bryter fastan genom att äta en dadel och sedan äter god mat tillsammans. Det står att familjen har en blandad kulturell bakgrund och detta gör att de äter festmat från olika delar av världen.
När id al-fitr kommer har familjen förberett sig genom att göra fint hemma, köpa nya kläder och skänka pengar till fattiga. De målar händerna med henna och handlar presenter till släkt och vänner. På själva dagen träffas en massa folk utomhus för id-bönen och sedan umgås släkten med mat och lekar.
Faktaavsnittet innehåller information om islams fem pelare, månkalendern, goda gärningar, kända moskéer och så finns det ett par recept och instruktioner för pyssel. Allt är enkelt och tydligt förklarat, precis som i berättelsen.
De varma och sympatiska bilderna är målade av Nadiyah Suyatna. Familjemedlemmarna håller ofta ömt en hand på varandra och gemenskapen står i centrum även när det är någon bild från skolan och en bowlinghall.
Jag tycker att boken både förklarar och bekräftar på ett sätt som gör att den passar oavsett om läsaren är muslim eller väldigt okunnig om islam. Den är till exempel en perfekt högläsningsbok för alla lågstadieklasser nu den närmaste månaden!
Cilla Dalén
Ramadan och id al-fitr Författare: Sara Khan Översättare: Jasim Mohamed Illustratör: Nadiyah Suyatna Ordalaget bokförlag 2025 (original 2024) ISBN 9789174696318 48 sidor
480 miljoner kronor till inköp av tryckta böcker, både skönlitteratur och facklitteratur! Det är ramen för statsbidragen för inköp av litteratur 2025 som kan sökas av huvudmän för förskola, grundskola och gymnasieskola. Vi som skriver på faktabok.se hoppas att många skolor tar chansen att satsa lite extra på faktaböckerna, som tyvärr ofta är de mest eftersatta avdelningarna på skolbiblioteket.
Men var sjutton ska man börja? Ett sätt kanske kan vara att bygga vidare på sådant som redan finns i skolbiblioteket och som lärare undervisar om. I ett antal inlägg kommer vi att samla några idéer om hur man kan tänka om statsbidraget och faktaböcker.
Andra världskriget är ett ämne som man studerar i skolan, och det finns en lång rad skönlitterära böcker som både elever och lärare uppskattar och återkommer till: Två av allt av Rose Lagercrantz, En ö i havet av Annika Thor, Sadako och de tusen papperstranorna av Eleanor Coerr, Historien om Bodri av Hédi Fried, Veras krig av Katarina Kuick och Mitt käraste gyllene barn av Christina Wahldén för att bara nämna några. Förhoppningsvis har eleverna även ett bra läromedel i SO att utgå ifrån. Men det finns också en rad läsvärda och lättillgängliga faktaböcker att komplettera med. Här är några titlar jag skulle satsa på om jag arbetade på ett skolbibliotek och ännu inte hade dem i hyllorna:
Europa brinner – Hitler och andra världskriget av Bengt Fredrikson (LL-förlaget, 2009) Trots att den här boken har ganska många år på nacken återvänder jag till den gång på gång. Det är helt enkelt den mest koncisa och begripliga skildringen av Andra världskriget jag känner till.
Andra världskriget – människorna mitt i striden av Bengt Fredrikson och Andreas Palmaer (Alfabeta, 2021) I den här boken berättas om några mindre kända människoöden och deras roll under andra världskriget. Kortfattat och intressant. Elin Jonssons svartvita illustrationer är både informativa och snygga.
Frågor jag fått om Förintelsen av Hédi Fried (Natur & Kultur, pocket 2018) Forum för levande historia har tagit fram en lärarhandledning. Boken finns även på engelska och heter då Questions I Am Asked about the Holocaust.
Jag skulle också köpa in några biografier i serien Ett liv som ges ut av Vilja förlag: Anne Frank – ett liv av Marian Hoefnagel (2016) Adolf Hitler – ett liv av Tomas Dömstedt (2020) Raoul Wallenberg – ett liv av mig och Katarina Lycken Rüter (2019) (okej, här är jag partisk)
Dessutom finns ett par ännu mer lättlästa titlar om Andra världskriget: Andra världskriget av Torsten Bengtsson (Nypon förlag, 2019) i serien Aha, nu fattar jag! samt Fakta om andra världskriget av Simon Randel Søndergaard (Nypon förlag, 2021).
Till sist skulle jag även skaffa Astrid Lindgrens Krigsdagböcker 1939–1945 (Astrid Lindgren text, 2023). Dels tror jag att vissa läsare som dras till sanna historier faktiskt kan uppskatta att läsa boken, även relativt unga. Dels tror jag att man skulle kunna högläsa stycken ut boken även för yngre elever, för att belysa hur det kunde vara i Sverige under andra världskriget via en författarröst de förhoppningsvis redan är mycket bekanta med.
Nyfiken på björnar och Nyfiken på hajar, båda skrivna av Hanna Gerhardsen, är utgivna på Ordalaget bokförlag. De är klassiska faktaböcker för barn med ett bra förklarande språk, snygga fotografier och mycket information som består av både grundläggande fakta och en del mer ovanliga detaljer.
Varje uppslag har en rubrik som oftast beskriver vad uppslaget handlar om. Texten är uppdelad på färgade ytor som är placerade på eller mellan fotografierna. Det förekommer kortare textsnuttar till exempel listor eller Visste-du-att-snuttar. Lite skolboksaktigt är att det på uppslagen finns pratbubblor med frågor som besvaras i texten och på slutet frågor på hela bokens innehåll.
Det är ganska mycket text i böckerna och läsaren förutsätts ha en del förkunskaper. Självklart funkar böckerna för högläsning, då kan den vuxne läsaren reda ut saker tillsammans med barnet. Böckerna är också så omfångsrika och innehåller så mycket information att de kan användas av duktiga läsare på mellanstadiet när läraren vill låta eleverna arbeta självständigt med olika djurarter.
– Det finns liksom ett register i början men sidnumren inte är utsatta.
– Ordlistan i slutet inte är sorterad på något vettigt sätt.
Cilla Dalén
Nyfiken på björnar Författare: Hanna Gerhardsen Ordalaget bokförlag 2024 ISBN 9789174695946 32 sidor
Nyfiken på hajar Författare: Hanna Gerhardsen Ordalaget bokförlag 2024 ISBN 9789174695939 33 sidor
Författarbesök innehåller ofta skrivövningar. Vanligtvis är det kopplat till skönlitterärt skrivande – gestaltning, miljö, intrig och så vidare. Nyligen fick jag frågan om jag kunde göra en skrivövning på ett författarbesök om sakprosa. Då var jag tvungen att tänka efter. Jag vill att skrivövningar ska vara meningsfulla och att eleverna ska kunna komma igång och skriva direkt, utan att tänka för mycket. Det måste finnas utrymme för fantasi, men inte vara för fritt. De yttre ramarna är lika viktiga som friheten inom dem.
Efter att ha funderat lite fann jag ett sätt att arbeta med sakprosans särdrag och samtidigt låta eleverna använda sin fantasi. Mitt besök gjordes inom ramen för Författarcentrum Östs eminenta projekt På riktigt – sakprosa i skolan (som från och med årsskiftet har blivit nationellt) och jag höll en ganska traditionell lektion om att skriva faktaböcker där jag berättade om research, lät eleverna undersöka källmaterial från 1700-talet och gav exempel från några av mina egna faktaböcker. Som avslutning gjorde vi sedan en skrivövning. Under dagen testade jag den i fyra olika grupper, och den funkade bra i alla.
Ingången var det svenska språkets möjligheter att skapa nya ord genom sammansättning. Eleverna fick först göra en lista med fem ord utifrån några olika kategorier, till exempel en plats, ett ljud eller en egenskap. (Dessa kategorier kan förstås varieras.) Sedan skrev de ner fem djur, för att slutligen kombinera orden i listan med djuren och på så vis skapa fantasidjur. Många byggde ord intuitivt, medan andra behövde lite stöd i hur man gör när man sätter samman ord. (Här finns förstås potential för en fördjupning om ordbildning och sammansatta ord för lärare i svenska och svenska som andraspråk.)
Om eleverna följt mina instruktioner hade de nu en lista med fem fantasidjur. Skuttstruts, tråkmört, pangbäver, skrikfluga och badhuskänguru var några av djuren som uppstod. Det var även några elever som hade fått till djur som springmask och skogsmus. Det är okej, men för nästa steg uppmuntrade jag dem att välja något djur som inte finns på riktigt. Då skulle eleverna nämligen välja ett av sina djur och skriva en kort faktatext om det. De fick fem minuter på sig och jag tror att alla elever skrev något, från enstaka meningar till en halv sida text.
Tempot i övningen var rätt högt, och samtidigt som jag gav instruktionerna skrev jag exempel på ett blädderblock. Medan eleverna skrev gick jag runt och spanade in deras texter, och samlade sedan in dem för att läsa upp några exempel helt anonymt. Om man har mer tid kan eleverna läsa upp för varandra i par eller mindre grupper, eller så får de som vill läsa för hela klassen.
Här kommer några smakprov från elevernas faktatexter om de påhittade djuren:
Snattkatter älskar att ta saker som inte är deras. Med sin unika fluffiga päls kan de gömma kattgodiset utan att bli påkomna.
I hagar längst ner i Småland kan man hitta skrattkor. De ser ut som vanlig kossor men de kan aldrig sluta skratta.
Boombananflugan gillar att äta banan, men när den äter banan så exploderar den och då låter det BOOM. Den kan bli 1 mm och väger i genomsnitt 0,0001 gram.
Badhuskängurun lever i badhuset och brukar gömma sig under vattnet. Den kan bli 200 år och föder 93 barn åt gången. Den äter drunknande barn.
Baguettebabianen är en apa som lever i Frankrikes djungler. Baguettebabianen härstammar från babianen och livnär sig enbart på baguetter. Den har anpassat sig till sin omgivning och har långa ben och armar så att den lättare kan fånga vilda baguetter och springa iväg med dem. Istället för en vanlig mun har den en baguettekrossande näbb. Den kan också påträffas på Frankrikes storstäders hustak.
Det blev fnissigt när jag läste upp några av texterna och jag kunde säga till eleverna att de verkligen hade koll på hur man skriver sakprosa. Innehållsligt höll sig de flesta till förväntade beskrivningar av utseende, habitat, föda, fortplantning med mera. Språkligt hade många elever hittat både ett sakligt och neutralt tilltal och ämnestypiska ord. Det ledde till underhållande texter som fick klasskompisarna att skratta. En signal om hur roligt man kan ha det med ett rikt språk, och att skrivande ofta handlar om att beröra andra. Men det fanns också elever som inte riktigt lyckades pricka in ett adekvat språk. Kanske kan sådana här övningar vara ett sätt att jobba med ämnestypiskt språk i en mer lekfull inramning?
Här kommer övningen, med exempel på varje steg:
Faktatext om ett fantasidjur
Skriv fem ord i vänsterspalten högst upp på ett papper, ett ord för varje kategori:
En egenskap (stark, nyfiken, galen)
En plats (skogen, Magadaskar, Linköping)
En sak som man kan hålla i (termos, spjut, fiol)
Ett verb (hoppa, bajsa, balansera)
Ett ljud (kvack, boom, krash)
2. Skriv fem olika djur i högerspalten
(apa, mygga, mask, snigel, skata).
3. Kombinera nu orden från de två spalterna till nya djur:
Nypon och systerförlaget Vilja ger ut massor med lättlästa faktaböcker i långa serier. Det är ju superbra.
Här är två av böckerna i den nya serien ”Faktaraketen”, som riktar sig till nybörjarläsare. Serien är indelade i fyra färgmarkerade nivåer, där rött är allra lättast och blått är näst lättast. Böckerna är riktiga små faktaböcker. De är neutralt skrivna och försedda med innehållsförteckning, register, informativa fotografier, faktarutor och ordförklaringar. Mycket gulliga små faktaböcker är det, och förstås användbara på många sätt i skolan.
Den första utgivningen består av fyra böcker, en på varje nivå. De två enklaste heter Igelkott och Räv och är skrivna av Ann-Charlotte Ekensten, som är en mycket erfaren lättlästförfattare.
Igelkott, röd nivå, har enligt registret sex kapitel. Varje kapitel består av ett uppslag med två enkla meningar på. De flesta uppslag har även en ordförklaring, bildtext eller faktaruta. Fotografier täcker ena eller båda sidorna och bilderna visar helt enkelt det texten berättar.
Om jag ska försöka mig på att beskriva texten så blir det så här: Det är i stort sett bara raka meningar, mest korta ord (”igelkotten” som är det längsta återkommer många gånger) och få konsonantkluster.
Den som läser boken lär sig lite grand om igelkottar, och den vänjer sig vid hur faktaböcker är uppbyggda och hur beskrivande text är konstruerad. Bra, eller hur!
Räv, som är blå nivå, är nästan lika lättläst. Den har lite mer text, det är tre eller fyra meningar per uppslag, och jag tror att meningsbyggnaden är något mer varierad.
Jag erkänner direkt – jag har bara läst lite grand i den här boken.
Men jag vill ändå skriva om den för jag tror att många barn och ungdomar kan gilla att läsa den. Sporttouchen: fotbollsboken heter den, och som författare står Tim Rangström, Charles Faro och Jesper Tillberg. Jag uppsökte några experter för att få hjälp att förstå vad det är för bok.
Jag frågade en drös med 12-14-åriga fotbollsentusiaster om de kände till Sporttouchen och svaret blev enhälligt JA! Sedan bad jag några av dem berätta lite mer, och den här informationen gav de mig:
Sporttouchen känner man till via sociala medier. De finns på TikTok, Instagram och Youtube. Han som syns mest berättar nyheter om sport, framför allt fotboll men även andra sportnyheter. Det är rapporter om matcher och ligor och sånt, men också mycket om vad som händer i stort i fotbollsvärlden och om spelarna som individer. Det är mest svensk fotboll de berättar om. De ordnar också tävlingar och lottar ut fotbollsgrejer och biljetter till matcher.
Ungdomarna jag talade med var tydliga med att det de gillar är just all information runt omkring. Att det inte bara är matchresultat. Och när jag bläddrar i boken uppfattar jag att den är likadan. Jag hittar till och med ett avsnitt som handlar om gräset på fotbollsplanerna. Gräset ska vara mellan 3 och 3,5 centimeter högt och förutom att klippas så ska det borstas, sandas och luftas. Man kan gå kurs på Bosön för att bli en riktigt snitsig planskötare!
Det står verkligen om allt möjligt. Exempelvis materialare, hur det kan funka med aktiebolag och föreningar som tillsammans driver en fotbollsklubb och om tifokulturens historia. Vet du inte vad tifokultur är? Kolla på sidan 108 i boken, tyvärr finns inget register och inte heller någon ordentlig innehållsförteckning så kom ihåg att det är just sidan 108.
Det är massor med fotografier i boken. Av fotbollsspelare förstås (både manliga och kvinnliga ifall någon funderar över det) och situationer, detaljer med mera. Snyggt och mycket, men ändå inte plottrigt tycker jag.
När en av ungdomarna bläddrade och provläste så tyckte han att även språket verkade ganska likt hur de pratar i filmerna. Ibland tilltalas läsaren med ett ”du” och det är ett lite pratigt sätt att skriva. Det är en lättsam text, lite svår för mig ibland men det beror nog bara på att jag är så okunnig om fotbollsvärlden. Min gissning är att alla läskunniga barn och ungdomar som har ett fotbollsintresse enkelt tillgodogör sig den här boken.
Cilla Dalén
Sporttouchen: fotbollsboken Författare: Tim Rangström, Charles Faro och Jesper Tillberg Bonnier Carlsen 2024 ISBN 9789179797546 109 sidor
Dinosaurier, rymden, kroppen och nu hajar… Ja, jag förstår att Rabén & Sjögren marknadsför bokserien Enkla och roliga fakta genom att säga att det är en ”faktaserie om barnens favoritämnen”. Det finns redan tidigare många faktaböcker om dessa ämnen, och kanske det faktiskt är en av anledningarna till att barnen har till exempel hajar som favoritämne? Jag tror att snygga, intressanta och välskrivna faktaböcker för barn skulle kunna skapa intresse för allt möjligt. Något för förlagen att fundera på?
Men nu har jag alltså läst Enkla och roliga fakta om hajar. Likt de tidigare i serien är den skriven av Julia Wiberg och den här boken är illustrerad av Andrea Femerstrand.
Boken är bra.
I korthet uppskattar jag:
Språket – det är tydligt, relevant och lättbegripligt.
Bilderna och formgivningen – det är maffigt och illustrerar texten väl.
Det svenska perspektivet – här står en del som gäller våra vatten.
Jag läste boken tillsammans med en snart femårig hajexpert och han gillade den. Mycket kände han igen och kommenterade, men det fanns också nya saker vi började grubbla över. Till exempel rören som en japansk havsängel använder för att förflytta vatten ner till gälarna, var är de placerade? Tyvärr fick vi ingen hjälp av bilden där. Och det där med hajars tänder är högst mysko, de kan ha 62 tandrader står det. Men var är alla dessa tänder? Vi tittade in i munnarna på bilderna men såg inte fler än sådär 4 rader.
Jaja, det kanske är bra att man blir nyfiken och inte får svar på allt.
Boken rekommenderas till alla som ännu inte vet tillräckligt mycket om hajar.
– Ett register hade behövts, åtminstone med alla olika hajarter.
Cilla Dalén
PS Det kommer en bok om vulkaner nu snart också.
Enkla och roliga fakta om hajar Författare: Julia Wiberg Illustratör: Andrea Femerstrand Rabén & Sjögren 2024 ISBN 9789129744576 38 sidor Provläs!
Igår genomfördes Fackboksfestivalen Minerva på ABF-huset i Stockholm. Det var ett samarrangemang av Författarförbundets avdelning för fackboksförfattare, som heter just Minerva, och ABF Stockholm. Under festivalen var det flera parallella program i olika salar och ett av dem behandlade faktaböcker för barn. Alltid nåt!
”Nörden och googlaren” kallades programpunkten och den bestod av faktaboksgiganterna Bengt-Erik Engholm och Helen Rundgren som samtalade med varandra om faktaboksförfattande och lite grand om själva böckerna. Båda två har gjort böcker som vunnit Carl von Linnéplaketten.
Helen Rundgren är biolog och har skrivit 32 fackböcker för barn. Hon berättade att det känns tryggt att skriva inom det ämnesområde där hon har förankring i den akademiska världen. Hon vet vilka olika vinklar som kan finnas på ämnet från olika universitet och kan kontakta forskare med den expertis som hon eftersöker. Att lämna biologins värld kan däremot kännas lite läskigt, så här representerade Helen nörden.
Bengt-Erik Engholm, som snart publicerar sin 20:e facklitterära bok, är däremot en författare som närmar sig olika ämnesområden för att han blir nyfiken. Det där med googlaren i programpunktens titel syftar på att han i början googlar väldigt mycket för att få input och uppslag inför att han ska skriva om ett visst ämne. Men sedan gäller det att hitta bra och trovärdig information. Både Bengt-Erik och Helen berättade att det förekommit faktafel i någon av deras böcker. Det gick att rätta till i nästa upplaga men för Helen verkade det ha varit ett mindre trauma…
Att man kan ändra i nya upplagor behövs även för att forskningen går framåt. Det som var bästa möjliga fakta när en bok skrevs kanske inte längre anses stämma. Helens bok Tyra Tyrannosaurs Rex kom i sin första upplaga 2002 då det inte var tänkbart att dinosaurier hade fjädrar. Men när den gjordes på nytt för En bok för alla 2020 hade forskarna ändrat sig. Helen fnissade lite åt att en faktabilderbok för treåringar måste ändras efter forskningens senaste rön – men visst är det så.
Bengt-Erik var imponerad över hur noggranna översättarna i Japan var när de jobbade med hans bok Från apa till sapiens. De var mycket angelägna att allt skulle bli korrekt och att inte några faktafel smög sig in i översättningsarbetet.
Det finns risker både när ämnesexperter vill göra en faktabok för barn och när man är generalist. Risken med en nörd som författare kan vara att boken blir för didaktisk och tråkig. Helen pratade om en farbrors-ton med en äldre man som i en bok förklarar saker för barn. Risken med att inte vara ämnesexpert är förstås att man lättare kan göra fel. Bengt-Erik nämnde att ibland vänder sig en expert till en barnboksförfattare och så skriver de en bok tillsammans. Det kan också bli bra.
Helen och Bengt-Erik, och även röster från publiken, pratade en del om faktagranskning och att förlag kan ställa sig lite olika till kostnaden att ta in en faktagranskare. Kanske kan forskare och museimänniskor göra faktagranskningen gratis för att det hör till deras uppdrag?
Efter samtalet tänkte jag att både Bengt-Erik Engholm och Helen Rundgren visade stort engagemang för barns och ungas läsupplevelser – böckerna ska vara bra och lockande. Och det var även tydligt hur seriösa båda är i förhållande till den information de förmedlar, den ska vara korrekt och intellektuellt stimulerande. Förträffligt att sådana författare vill och får göra många böcker – så många att jag kan kalla dem faktaboksgiganter!
Hoppas denna fackboksfestival blir ett årligen återkommande event och att det nästa år är fler inslag med författare till facklitteratur för barn och unga.
Hajar, dinosaurier, kroppen och fotbollsstjärnor… det finns det många faktaböcker om. Men geoteknik?
Alfred Jordborraren åker till Siljansringen är skriven av Mats Larsson som själv är geotekniker och driver ett eget företag inom branschen. Bullas Jonas Jansson har gjort bilder till, och det finns också många fotografier. Jag storgillar att det kommer ut lite nördiga böcker på små förlag, det vore så trist om bara de stora förlagens, mer eller mindre riktiga, antaganden om vad som är kommersiellt gångbart styrde hela utgivningen. Hurra för Mats Larsson!
Författaren har valt att lägga upp boken som en klassisk fråga-svar-dialog. Det är barnet Alfred som talar med sin morfar som är geotekniker. I början av boken berättar morfar om fem olika jordarter: lera, silt, sand, grus och sten och att det är storleken på jordkornen som skiljer jordarterna åt. Morfar konkretiserar skillnaderna mellan jordarterna genom att beskriva hur de känns, hur det låter när man borrar i dem och vad de liknar. Lille Alfred skaffar sig en jordborr och sedan besöker han och morfar några olika platser runt Siljansringen. De olika platserna beskrivs med ett fotografi och en text med något om geologin på platsen. I små ”visste du att”-kommentarer finns ibland även sådant som mer har med biologi att göra.
Mats Larsson förklarar bra och jag lär mig en hel del av boken. Det är roligt med allt möjligt när någon som är kunnig berättar!
Så klart har boken en del brister. En rutinerad redaktör skulle säkert bett författaren koncentrera sig mer just på det geologiska och strukit bort en del utvikningar till myror och mörtar. Strukturen med Alfred och morfar funkar i huvudsak bra, men interpunktionen är lite konstig med talstreck framför sådant som inte är tal. Och formgivningen på boken känns väldigt 70-talsaktig, det kan man kanske också i och för sig tycka är charmigt.
Alfred Jordborraren åker till Siljansringen Författare: Mats Larsson Illustratör: Bullas Jonas Jansson Mats Larsson, eget förlag, 2023 ISBN 9789152778425 24 sidor
I början av 2024 dog kompositören Georg Riedel som bland annat tonsatte många av Astrid Lindgrens visor. Det är svårt att föreställa sig en svensk barndom utan tonerna från Idas sommarvisa, Lille katt eller Du käre lille snickerbo’. När Dagens Nyheter i december lyfte fram tio röster som tystnade 2024 var Riedel en av rösterna, och i texten nämndes att han under de sista åren av sitt liv utforskade sitt judiska arv med boken Georg Riedels Jiddischland. Jag lånade genast boken på biblioteket och insåg att det var ett riktigt praktverk och en musikalisk skatt.
Huvuddelen av boken består av text och noter till ett antal nya och gamla Riedel-sånger, var och en uttrycksfullt illustrerad av Hannah Arnesen. Texterna är på både svenska och jiddisch. På de illustrerade uppslagen skrivs jiddischtexterna i transkriberad form med latinska bokstäver, men i slutet av boken (eller början om man läser den på jiddisch) finns alla jiddischtexterna även med hebreiska bokstäver. Det är författaren och barnläkaren Solomon Schulman som översatt texterna till jiddisch, och han har också skrivit ett läsvärt förord. Schulmans röst var ännu en som tystnade 2024 och som läsare blir jag tacksam att denna skatt bärgades i tid.
I år är det 250-årsjubileum för judiskt liv i Sverige, och denna bok är förstås värdefull för alla som har en relation till det nationella minoritetsspråket jiddisch. Men jag skulle vilja påstå att boken har en plats även i majoritetssamhället. Alla sångerna finns på de stora strömningstjänsterna för musik. När jag första gången lyssnar på Alts farkert (som Oppochnervisan heter på jiddisch) blir humöret på topp. Den bekanta melodin blir en välkomnande ingång till ett språk jag inte förstår. Trots att orden är obegripliga vet jag exakt vad de betyder. Det är genialiskt!
Om jag arbetade i skolan skulle jag använda den här boken och musiken för att uppmärksamma en av Sveriges nationella minoriteter och dess språk. Musiklärare kan nog göra allra mest av den, men även i andra klassrum tror jag att boken kan utgöra en bra grund för nyfikna elever och deras lärare. När språken står sida vid sida på boksidan framträder inte bara skillnaderna, utan även likheterna. Om man ägnar en stund åt att läsa och lyssna blir allt mer begripligt. Tröst verkar heta treyst, humla är förstås zhumzhe och karameller heter karamelkes! Tack vare musiken hittar jag glipor som släpper in mig i en ny språkvärld, och jag tror att såna glipor också kan hjälpa människor att få syn på varandra.
