Heder: Om regler och tvång, frihet och kärlek

Ordet heder handlar ofta om bra saker.
Som att en person är ärlig, gör rätt
och behandlar andra med respekt.
Heder kan också handla om en familjs
rykte eller anseende.

Den här boken handlar om familjer
som lever efter särskilda regler
för att behålla sitt goda rykte och sin heder.
Hedern behålls till stor del
genom att kontrollera tjejernas sexualitet.
Reglerna kallas för hedersnormer.

Så står det i början av Elaf Alis nya lättlästa bok Heder: Om regler och tvång, frihet och kärlek. I en inledning innan detta berättar hon att hon själv växt upp med hedersförtryck. Hon berättar också att hon har tagit sig ur detta och att även hennes pappa har ändrat sig. De har nu en bra kontakt. 

Elaf Ali har tidigare skrivit boken Vem har sagt något om kärlek: att bryta sig fri från hedersförtryck som även bearbetats till lättläst. Det är en biografisk berättelse med insprängda faktaavsnitt. Den här nya boken är en ren faktabok riktad både till unga och till vuxna.

Elaf Ali är mycket tydlig med lagar och påföljder. Man kan få fängelse i upp till fyra år om man tvingar någon att gifta sig, giftermålet är också olagligt. Könsstympning är ett brott oavsett om det görs i Sverige eller i något annat land. Att planera eller genomföra könsstympning ger fängelse i två till fyra år. 

Elaf Ali kan också utifrån sin inifrånbakgrund på trovärdigt sätt förklara att det inte handlar om ondska. Hon visar mycket tydligt att hedersnormer är förkastliga, men öppnar ändå upp för förlåtelse. I boken lämnar hon uppgifter om vart man kan vända sig, det finns stöd även för den som utsätter andra för hedersförtryck.

Föräldrar som följer hedersnormer
förstår inte alltid att de gör barnen illa.
De har ofta själva vuxit upp med samma regler
och tror att det är enda sättet att leva.
Föräldrarna kan också ha krav på sig från släkten
att familjen ska följa hedersnormer.

Hon berättar också att det kan vara svårt att bryta sig loss. Man kan behöva säga upp kontakten med familjen, men det är viktigt att göra det som får en att må bra och inte tänka på familjens så kallade heder.

Att sluta följa hedersnormer betyder inte
att man ska leva ett liv utan respekt
för sig själv eller andra.
Det betyder att ingen ska tvingas till något
och att tjejer och killar har samma värde
och rätt till frihet.

Måtte denna bok finnas på alla skolbibliotek, i väntrum till elevhälsan, på vårdcentraler, på folkbibliotek, på ungdomsgårdar och ungdomsmottagningar…

Cilla Dalén

Heder: Om regler och tvång, frihet och kärlek
Författare: Elaf Ali
LL-förlaget 2025
ISBN 9789189779273
44 sidor
Provläs

Fakta om Elsa Beskow

REKLAM REKLAM REKLAM

Men jag vill ju så klart visa den här nyutkomna boken. Det är en lättläst biografi som kanske lämpar sig bäst för lågstadiet-mellanstadiet. 

Tre av Elsa Beskows klassiska bilderböcker finns på Skolverkets läslistor – det kan ju vara intressant att kombinera skönlitterär läsning med en författarbiografi. I min bok skriver jag bland annat att många ”beundrade Elsa Beskow för att hon målade naturen så riktigt”. Så, jag tror att också att läsningen av hennes böcker kan vara en spännande ingång till NO i kombination med bildämnet.

Här är några sidor ur boken:

Cilla Dalén

Fakta om Elsa Beskow
Författare: Cilla Dalén
Nypon förlag 2025
ISBN 9789179871253
31 sidor
Provläs

Pysselmorgon: pyssel, lek och återbruk

Jag beställde boken Pysselmorgon från Natur & Kultur eftersom den fanns på deras webbplats bland barnböckerna. Den är nog egentligen mer riktad till de vuxna omkring barnen, men eftersom jag tyckte mycket om den berättar jag om den här ändå.

Författaren Emilia Granelli, som också fotat alla fina bilder, är tydligen känd från sociala medier med kontot Pysselmorgon. Och ja, pyssel är det väl, men det är framför allt lek och fritt skapande med olika material som finns lätt tillgängliga runt omkring oss.

Boken är strukturerad i fyra delar: ”Kreativt från köket”, ”Naturäventyr”, ”Lekfullt återbruk” och ”Fantasi och form i lekrummet”. Varje del innehåller sedan fem till sju olika tips om aktiviteter.

I delen ”Kreativt från köket” finns bland annat recept på färger och lim, och ett väldigt inspirerande avsnitt om hur man kan färga olika torrvaror och sedan leka eller skapa med dem. En lockande aktivitet från ”Naturäventyr” är att göra färger med struktur genom att blanda i jord eller sand. I ”Lekfullt återbruk” hittar jag något jag vill pröva med barnbarnen bums! Det är att klippa kartongbitar så att de blir en sorts byggleksak, det ser väldigt roligt ut. Och i ”Fantasi och form i lekrummet” föreslår Granelli bland annat att man ska låta barnen ”rädda leksakerna” efter att man fryst in dem i is, tejpat fast dem på väggen eller lindat in dem i gummisnoddar. 

Varje aktivitet beskrivs med många fina bilder och en kort text. Det här med att boken mest är för de vuxna, det skrev jag för att texten helt klart vänder sig till vuxna. Men de fina bilderna lockar nog barn att bläddra i boken och föreslå vad de vill göra. Många av förslagen passar att göra även med riktigt små barn, kanske från tvåårsåldern. 

Men för att till exempel göra såna här tavlor måste man nog vara lite äldre.

En fin presentbok till alla familjer med barn i förskoleåldern!

Cilla Dalén

Pysselmorgon: pyssel, lek och återbruk
Författare och fotograf: Emilia Granelli
Natur & Kultur 2025
ISBN 9789127189072
95 sidor

De som räddas kan

En ny bok av David Hedlund – det gillar jag. Den här gången är det en bok om tolv utrotningshotade djurarter och ett träd, och om hur vi människor gör för att försöka rädda dem. 

Flera av de arter som beskrivs har jag aldrig hört talas om förut, några av dem har Hedlund till och med själv fått hitta på svenska namn till. Anegadaleguan, kakapo, Kihansis stänkpadda och solrossjöstjärna är exempel på ovanliga djur som förmodligen även är nya för de flesta djurintresserade barn. 

Kihansis stänkpadda kanske fascinerar mig mest. Den försvann helt från det enda ställe i världen där man funnit den, under ett vattenfall i Tanzania, men har fortsatt födas upp i fångenskap. Paddan lägger inte ägg utan ynglen utvecklas inne i magen på honan. I boken står att paddans skinn är så genomskinligt att man kan se ynglen därinne. 

David Hedlund berättar om varje arts ekologiska sammanhang och vad det är som gjort att arten nu hotas av utrotning. Vissa djurarters kritiska läge beror direkt på hur vi människor manipulerat naturen, till exempel genom att hugga ner träd eller bygga kraftverksdammar. Andra arter hotas av de ökade temperaturer som klimatförändringarna medför. Lagstiftning och teknologi används när människor försöker rädda arterna, men ibland är det bara att föda upp djuren i fångenskap som fungerar. 

Illustrationerna av Frida-Maij Bergqvist ger hyfsad uppfattning om hur de olika djurarterna ser ut, men djuren är något förmänskligade genom ögon och ansiktsuttryck. Det finns också rätt mycket knasigheter i bilderna som alltså är mer underhållande än informativa.

Boken har några inledande kapitel om hur djurarterna utvecklats på jorden och dött ut under ett antal massutdöenden. Dessa kapitel tror jag hade kunnat bli bättre med ett mer noggrant redaktionellt arbete. Hedlund är duktig på att förklara men här är det nog lite för mycket han vill berätta på en gång.

+ Faktagranskad av biolog

Cilla Dalén

De som räddas kan
Författare: David Hedlund
Illustratör: Frida-Maij Bergqvist
Idus förlag 2025
ISBN: 9789180924641
73 sidor
Provläs!

Koll på arbetarrörelsen

Moa Candil har skrivit en alldeles utmärkt bok om arbetarrörelsens historia i Sverige och internationellt. Den är utgiven på Nypon förlag och är därför relativt lättläst, men innehållet är rikt och intressant.

Boken börjar med industrialiseringen och de stora tekniska och samhälleliga förändringar som skedde under 1800-talet. Candil är mästare på att förklara konkret och enkelt:

Det var vanligt med olyckor och skador i de nya fabrikerna. Maskinerna hade inga skydd och arbetarnas kläder eller hår kunde lätt dras in i dem och fastna.
Ett annat problem var luften. De flesta maskiner drevs med hjälp av stora eldar, och luften i fabrikerna var full av rök. Där fanns också damm och kemiska ämnen som gjorde människor sjuka. 

Texten illustreras med bilder föreställande barn och unga som arbetar tillsammans med hästar i en kolgruva och en grupp män som bär en gryta med smält metall. Bildtexter stöttar förståelsen.

Karl Marx får ett uppslag där socialismens grundidéer förklaras och lite senare i boken berättas om när Internationalen bildades och hur kommunister, socialdemokrater och anarkister såg olika på hur samhället skulle förändras.

Strejkvapnet, nödvändigheten av fackföreningar och bakgrunden till att 1 maj blivit arbetarrörelsens dag förklaras och vid ungefär mitten av boken går Candil över till att beskriva utvecklingen i Sverige med start på 1800-talet:

Sverige var ett väldigt fattigt land. Men här fanns två saker som andra länder behövde. Vi hade järn, som behövdes för att göra maskiner. Vi hade också stora skogar med trä, som bland annat kunde användas för att bygga hus och göra papper.

Sågverksarbetarnas strejk 1879 stoppades med hjälp av militär men snart efteråt började flera stora fackföreningar bildas. Strejkkassor, sjukkassor och a-kassor skapade mer trygghet och arbetarrörelsen startade även tidningar och kurser där medlemmarna kunde förkovra sig, bland annat om politik. 

Storstrejken 1909, rösträttsrörelsen, skotten i Ådalen, socialdemokratin blir allt mer inflytelserik… arbetarrörelsen har varit mycket viktig. Men i kapitlet ”Arbetarrörelsen i dag” står att den nu är svagare i Sverige än på länge. 

Boken slutar med att slå fast att arbetarrörelsen och internationell solidaritet fortfarande behövs, vilket Candil exemplifierar med hur anställda på Amazon runt om i världen protesterade 2022 genom en strejk på Black Friday.

Candil förklarar så tydligt och bra, både i den löpande texten och i ordförklaringar som finns här och där i boken. 

Ideologi är ett sätt att se på samhället. En samling tankar och idéer som förklarar de problem som finns och hur vi kan lösa dem.

Bildmaterialet är intressant med många bilder från den tid som beskrivs, mest fotografier. Formgivningen är snygg och tydlig med rubriker och underrubriker, faktarutor, sammanställning av viktiga årtal och förstås innehållsförteckning och register. Och förutom det lite larviga ”Koll på” i boktitel och i en pratbubbla på slutet är boken helt åldersneutral och bör passa lika bra på mellanstadiet som på folkhögskolan eller kanske i studiecirkeln.

Cilla Dalén

Koll på arbetarrörelsen
Författare: Moa Candil
Nypon förlag 2025
ISBN 9789180776240 
65 sidor
Provläs

Samtida krig och konflikter – faktaböcker för statsbidraget

Staff Sgt. Jamal Sutter, Public domain, via Wikimedia Commons

Till och med den 31 december i år kan inköp för statsbidragen för inköp av litteratur 2025 göras. Vi på faktabok.se vill förstås slå att slag för facklitteraturen och har satt ihop ett antal listor och förslag på hur man kan tänka om dessa inköp.

Jag har tidigare tipsat om faktaböcker om andra världskriget, men ett område som verkligen borde vara prioriterat är konflikter och krig i samtiden. Barn och ungdomar är förstås mycket medvetna om allt hemskt som händer både i sin närhet och längre bort. Många barn är dessutom berörda på ett personligt plan av olika konflikter och krig. Jag minns när jag själv arbetade som lärare och genljuden från kriget i Syrien nådde ända in i mitt klassrum. Idag pågår flera väpnade konflikter och krig i världen och många elever känner oro, rädsla och har många frågor.

Här är mina förslag på några faktaböcker som är särskilt aktuella just nu.

Så funkar krig och konflikter av Niki Walker kom ut på svenska 2021 (Bonnier Carlsen), men är tyvärr mer aktuell än någonsin. Det här är en bra grundbok för att tala om och försöka förstå varför konflikter och krig uppstår, och vilka verktyg som finns för att lösa dem. Beskrivningarna är generella, och i sin recension av boken skrev Cilla Dalén att boken gav henne hopp om mänskligheten. Hon skrev också: ”Niki Walker är skicklig på att beskriva de stora linjerna när hon talar om konflikter. Men hon hjälper också läsaren med förklaringar av mer psykologisk art. Hon redogör till exempel för hur grupper och grupptillhörighet fungerar och ger ett antal möjliga förklaringar till att människor låter bli att stoppa ett pågående folkmord.” Den här boken är illustrerad och är nog främst tänkt för mellanstadiet, men stilen är inte barnslig och boken kan därför passa bra även på högstadiet.

En annan bok som tar ett mer allmänt grepp om konflikter och krig, men med en rad konkreta och kortfattade beskrivningar av verkliga konflikter, är Eva Sussos lättlästa Koll på krig och konflikter (Nypon förlag, 2024). Det börjar i det personliga med konflikter i familjer och skolan, men vidgas sedan till bland annat konflikter om mänskliga rättigheter, världskrig, krigets lagar och frågan om huruvida man kan förhindra krig. I ett kort stycke nämns även gängkriminalitet. Boken innehåller ett kapitel om vapen, ett ämne som Cilla Dalén har efterlyst faktaböcker om i en tidigare faktafundering. Den här boken kan passa för olika åldrar och innehåller ordförklaringar och faktarutor.

Barns egna vittnesmål från krig är angelägna och bör finnas på skolbibliotek. I boken Här var vårt hus (Bokförlaget Atlas, 2025) finns tolv texter av barn från Gaza. Läs vår recension här. Från kriget i Ukraina finns Yeva Skalietskas skildring Du vet inte vad krig är (Bazar förlag, 2022). Läs vår recension här.

Sakprosan behövs också för att förstå orsaker bakom specifika konflikter, och en given bok är förstås Israel och Palestina av Moa Candil och Bengt Fredrikson (Vilja förlag, 2024). Läs vår recension här. Även Vladimir Putin kan man behöva läsa om, och då finns Vladimir Putin – ett liv  av Tomas Dömstedt (Vilja förlag, 2023). Läs vår recension här. I samma serie finns även Volodymyr Zelenskyj – ett liv av Mari Bolte (Vilja förlag, 2023), översatt till svenska av Birgitta Melén. Den har jag inte läst men blir nyfiken på.

Linnea Lundborg har skrivit Fakta om Nato (Nypon förlag, 2023) och Fakta om FN (Nypon förlag, 2024), två organisationer som elever förstås kan vilja lära sig mer om. Läs vår recension av Fakta om FN.

Till sist ett par tips på böcker om gängkonflikterna här i Sverige. Ett ord för blod av Faysa Isle (Lind & Co, pocket 2024) och Tills alla dör av Diamant Salihu (Mondial, pocket 2023). Båda finns också i lättlästa bearbetningar på Vilja förlag. Läs vår recension av Ett ord för blod här.

Med tanke på hur många konflikter som pågår runtom i världen borde det finnas fler facklitterära titlar för barn och unga. Har jag missat någon? Tipsa gärna i kommentarerna i så fall.

Det här är den femte texten då vi funderar över hur man kan använda statsbidraget. I den första skrev jag om Andra världskriget. I den andra skrev Cilla Dalén om faktaböcker för lästräning. I den tredje skrev Cilla om klassuppsättningar. I den fjärde skrev jag om böcker om konst.

Annelie Drewsen

Evigt liv: kan man leva för alltid?

Evigt liv: kan man leva för alltid? är en bok att läsa en bit i taget och fundera över. Eller kanske läsa flera gånger för att man fastnar för olika saker vid olika tillfällen.

I boken finns ren information, till exempel om hur man tänkt om livet efter döden under olika tidsperioder och kulturer. 

På andra ställen i boken ställer författaren Angelica Öhrn frågor som ingen kan svara på. Vad skulle hända om vi hade evigt liv här på jorden? Och vad innebär egentligen evighet? Kanske att det inte finns någon tid alls?

Illustration och formgivning knyter vagt an till texten men bidrar nog mest till den fundersamma stämningen i boken. 

En bok för grubblare från skolåldern och uppåt.

Cilla Dalén

Evigt liv: kan man leva för alltid?
Författare: Angelica Öhrn
Illustratör: Cecilia Pettersson
Natur & Kultur 2025
ISBN 9789127188754 
81 sidor

Böcker om konst – faktaböcker för statsbidraget

I dagens inlägg kommer ett nytt förslag på bra böcker att satsa på när statsbidragen för inköp av litteratur 2025 ska användas. Varför inte ge en skjuts åt de praktisk-estetiska ämnena, och särskilt bildämnet? Att förstå, tolka och kritisk granska bilder är förstås viktigt i många sammanhang, men jag vill även slå ett slag för konstupplevelsen i sig och för att läsa om intressanta konstnärsliv.  

Här är några böcker som är värda att köpa in:

Kolla konst! av Lisen Adbåge och Emma Adbåge (Lilla Piratförlaget, 2024) är en maffig faktabilderbok om konsten på Moderna museet. Passar i förskoleklass och på lågstadiet. Nominerad till Carl von Linné-plaketten 2025. Läs vår recension här.

Varför konst? av Moa Candil och Bengt Fredrikson (LL-förlaget, 2024) är en briljant lättläst faktabok om 31 av verken på Moderna museet. En perfekt bok att ta in i bildundervisningen för att upptäcka konst och prata om olika verk. Läs vår recension här.

Det finns dessutom ett antal bra biografier om kända konstnärer.

I serien Ett liv som ges ut av Vilja förlag finns Hilma af Klint – ett liv (2023) och Frida Kahlo – ett liv (2024) av Linnea Lundborg samt Tove Jansson – ett liv av Tomas Dömstedt (2021). Det är välskrivna och intressanta böcker. I höst kommer dessutom Lundborg ut med ännu en konstnärsbiografi i samma serie, nämligen Vincent van Gogh – ett liv. Serien passar bra för från mellanstadiet och uppåt.

Hilma av Klint är omåttligt populär och det finns en riktigt fin faktabilderbok om henne som heter Hilma av Klint – kartor över osynligheten av Ylva Hillström och Karin Eklund(2020). Läs vår recension här.

I höst kommer Fakta om Elsa Beskow ut på Nypon förlag, av Cilla Dalén som skriver här på faktabok.se med mig. Jag gissar att den passar perfekt att läsa på lågstadiet.

Allra sist vill jag påminna om en av de stora klassikerna inom svensk barnlitteratur: Linnea i målarens trädgård av Christina Björk och Lena Anderson  från 1985. Den borde ha en given plats i vartenda skolbibliotek (och hem). Den är översatt till över 20 språk och har lästs av flera generationer barn och föräldrar, som genom boken har bekantat sig med impressionismen, Claude Monet och hans trädgård. Boken finns i nytryck på Rabén & Sjögren (2015). Den arabiska översättningen är utgiven av Dar al-Muna 2000 och finns också i handeln.

Annelie Drewsen

Det här är den fjärde texten då vi funderar över hur man kan använda statsbidraget. I den första skrev jag om Andra världskriget. I den andra skrev Cilla Dalén om faktaböcker för lästräning. I den tredje skrev Cilla om klassuppsättningar.

Nominerade till Carl von Linné-plaketten

För tredje och sista året har jag varit med i juryn för Carl von Linné-plaketten. Det är Sveriges enda barnbokspris dedikerat till facklitteratur och delas ut av Svensk biblioteksförening för föregående års bästa bok. Juryn består av verksamma bibliotekarier och alla som arbetar på bibliotek kan vara med och nominera. Det är alltså idel människor som arbetar nära barn och unga som är inblandade och hur böckerna fungerar i mötet med sina läsare är en av de aspekter som kommer upp i juryarbetet.

Efter tuffa diskussioner har vi i juryn nu enats om att dessa tre titlar går till final.

Kolla konst: en dag på Moderna museet av Lisen och Emma Adbåge
Mitt hemliga språk av Sara Lövestam
Mens: allt du vill veta (och ännu mer) av Erica Hebbe och Louise Winblad

De är alla tidigare recenserade på faktabok.se så klicka gärna på titlarna för att se recensionerna!

Den slutliga pristagaren brukar tillkännages i slutet av sommaren och prisutdelningen äger rum i november.

Cilla Dalén

Kolla konst!

Sex barn och Monica ska gå på konstmuseum, närmare bestämt Moderna museet i Stockholm. Berättarjaget tillhör Mimmi, ett av barnen som ser ut att vara i förskoleålder. Monica har en barnvagn med sig, men barnen skuttar omkring för egen maskin genom bokens 96 sidor. Energin räcker för allt: räkna förvaringsskåp, titta på tavlor, se videokonst, skratta åt Dalís målning Wilhelm Tells gåta, diskutera Marie-Louise Ekmans Fiskbullar i hummersås, äta pannkakor och salladsbuffé, se fotokonst, se abstrakt konst, bli berörda av en man som faller i gråt framför Picassos Källan och till sist eget skapande i skaparverkstaden. Till sist blir de faktiskt lite trötta.  

Insprängt i berättelse finns faktaavsnitt om bland annat mönster, känslor eller mat i konsten, om olika konstnärer och deras verk, till exempel Niki de Saint Phalle, Jean Tinguely, Marcel Duchamp, Salvador Dalí och Marie-Louise Ekman, samt om olika delar av Moderna museet, som Visningsmagasinet och konserveringen.

Visuellt är uppslagen fullproppade. Hela boken hålls ihop av Lisen och Emma Adbåges illustrationer som skickligt fångar barnens minspel i mötet med konsten, miljöerna på Moderna museet och Monicas runda kropp som växlar mellan att sträcka bläckfiskarmar efter gnälliga barn, luta sig bakåt och betrakta konst och fotografera den lilla barngruppen. Dessutom är drygt 100 verk ur Moderna museets samlingar återgivna, ofta flera på samma uppslag. I boken finns ett utvik som blir dubbelt så brett som boken där bland annat Dardels Den döende dandyn får ta plats. Det är helt enkelt väldigt mycket konst, och väldigt många bilder.

Det här är inte en bok man läser i en sittning, utan en bok att bläddra i, återkomma till och kanske lägga fram på soffbordet. För snygg är den. Nyligen tillkännagavs att den nominerats till Carl von Linné-plaketten som delas ut av Svensk biblioteksförening, och det skulle inte förvåna mig om den kammade hem plaketten. För det är en maffig konstbok med tydligt barntilltal. Ändå blir jag lite överväldigad av den, särskilt efter att ha läst den avskalade och lättlästa Varför konst? som också handlar om konsten på Moderna museet. Man kan lugnt säga att det är två böcker som jobbar på helt olika sätt med stoffet. Medan lättlästförfattarna renodlar och skalar av, satsar systrarna Adbåge på att göra en konstbok med extra allt. Resultatet är en visuell godispåse där det inte snålats på en enda smak, form eller färg.

Boken gavs ut 2024 och vissa delar har redan blivit inaktuella, till exempel står geten (alltså Robert Rauschenbergs Monogram) inte längre i magasinet och man får inte klisterlappar som entrébiljett. Petitesser kan man tycka, men genom att återge så specifik information bjuder boken in till den typen av petimäteraktiga läsning. I vilket fall som helst är detta en bok som nog kan vara rolig att läsa med ett barn inför ett besök på Moderna museet. Eller kanske istället för det, om man inte har möjlighet att åka till Stockholm?

Annelie Drewsen

Kolla konst! En dag på Moderna Museet
Författare och illustratörer: Lisen Adbåge och Emma Adbåge
Lilla Piratförlaget, 2024
ISBN: 9789178135479§
Antal sidor: 96