Noll nyutgivna faktaböcker?

Foto: Eliott Reyna, Unsplash

För en tid sedan var jag på en skola för att göra ett reportage om en lärare. Hennes litteraturundervisning var fenomenal. När hon läste högt tror jag att varenda elev i klassen sögs in i litteraturens värld. Jag antecknade febrilt för att kunna skriva en artikel som fångade de magiska ögonblicken. Så tog lektionen slut och läraren frågade om jag ville se skolbiblioteket. Det ville jag förstås.
– Har ni någon skolbibliotekarie?
– Nej, det är jag som ansvarar för böckerna. Här är våra klassuppsättningar!

Hon öppnade skåp efter skåp med riktigt bra böcker i 30–40 exemplar vardera. Jag drog handen över bokryggarna. Mestadels nyutgivna titlar av bland andra Ingelin Angerborn, Petter Lidbeck, Jenny Jägerfeld och Michael Morpurgo. Bra böcker som säkert blir till fantastisk undervisning.

Sedan var det själva ”biblioteket”, alltså hyllorna där eleverna kunde låna böcker. De stod uppställda i en sorts hall med några bord emellan. Jag vandrade mellan hyllorna och såg många nya och bra skönlitterära titlar. Men så kom jag till faktabokshyllorna och plötsligt hade jag förflyttats åtminstone 20 år bakåt i tiden. På varje avdelning stod ett fåtal titlar och så gott som alla verkade vara framtagna ur något gammalt förråd på skolan. Slitna pärmar som knappast lockar någon till läsning.

Jag tittade på läraren som stor kvar borta vid skönlitteraturen. Det var förstås inte hennes fel. Hon var en av alla skickliga lärare som gör underverk i sitt klassrum, trots rätt tuffa förutsättning. Nej, här var det en skolledare som inte hade prioriterat biblioteket och en skolbibliotekarie som saknades. Någon som kunde gallra bland de gamla faktaböckerna och lägga åtminstone en liten del av sin budget på att köpa in några av alla fascinerande, roliga, knäppa och häpnadsväckande faktaböcker som ges ut.

Förra året gavs det enligt Svenska barnboksinstitutet ut 403 faktaböcker, varav drygt hälften var originaltitlar på svenska. De handlade om allt från rymden och fotboll till avlopp och nöjesfält. Dessvärre är jag nästan helt säker på att eleverna på just den här skolan inte kunde finna en enda av dem på sitt så kallad skolbibliotek.

Annelie Drewsen

Innehållsförteckning och register

Det är SÅ BRA med innehållsförteckning och register i facklitteratur.

Därför att innehållsförteckningen

  • ger läsare en snabb överblick om innehållet i boken
  • gör att läsaren kan välja det kapitel den vill läsa
  • gör att läsaren direkt kan upptäcka om det finns någon sida med till exempel ordförklaringar eller annat som är bra att känna till under läsningen

och registret

  • gör att läsaren innan läsningen kan se om något specifikt finns med i boken
  • gör att läsaren under läsningen enkelt kan kolla om det står om en företeelse även någon annanstans
  • gör att läsaren efter läsningen snabbt kan hitta igen var något behandlades.

Och ja, även barn och unga kan ha glädje av det! Ju mer ovan läsare man är, desto svårare är det att översiktsläsa för att få en snabb uppfattning om texten och att sökläsa för att hitta igen ett ställe man minns. 

Jag har suttit i boksamtal med 10-åringar där vi inte kunnat reda ut frågor som eleverna haft, för att vi inte kunnat lokalisera det ställe i boken där funderingen uppstod. Och att läsa en bok och upptäcka först i slutet att det finns en lista med begrepp som förklaras… det är irriterande för alla.

Så – varför ges det ut så mycket facklitteratur för barn och unga där de här enkla hjälpmedlen saknas? Skärpning förlagen!

Cilla Dalén