Så börjar en kort vers på varje uppslag i den här boken om insekter. Titta ner! är skriven av Caroline Aspelund och illustrerad av Sara Sundström, jag tror att det är första boken för båda två.
Efter den inledande frågan kommer tre rimmade rader med lite information om den insekt som behandlas på uppslaget. Vänstersidan, där versen står i en vit bubbla, består av en miljöbild där insekten finns, ofta ganska liten. På högersidan är det en mycket större bild av insekten, tydligt avbildad mot vit bakgrund, där man ser alla detaljer i anatomin. Där står också vad insekten heter.
Det här är alltså på många sätt en enkel bok för de minsta barnen. Jag tycker den är mycket fin och väljer att göra en lista med kvaliteter:
Noggranna detaljrika bilder på insekterna.
Några få spännande fakta.
Bra urval med 10 arter, där de flesta är någorlunda vanliga att stöta på.
I slutet av boken finns insekterna med mer specifika artnamn, för den som tycker att ”trollslända” inte är tillräckligt exakt utan vill veta att det är en ”blågrön mosaikslända”.
Många textelement återkommer på varje uppslag=roligt att läsa tillsammans.
Verserna fungerar (även om texten skulle vunnit på om författaren struntat i rimmen).
Cilla Dalén
Titta ner! Författare: Caroline Aspelund Illustratör: Sara Sundström Idus förlag 2025 ISBN 9789180925419 25 sidor Provläs!
I skolbibliotekariekretsar har vi länge saknat aktuella och någorlunda enkla böcker om länder. För mellanstadiet när de läser Europa och världen, och för att elever med bakgrund i olika länder brukar vilja läsa om just dessa länder.
Nu har Megafakta om länder kommit, hittills med två böcker: Frankrike och Island. Det är lättlästförlaget Easy Peasy Publishing som ger ut dem och mega är då deras näst svåraste nivå.
Författarna (och lärarna) Jenny och Mikael Edvardsson har lyckats mycket bra med dessa böcker, tycker jag. De innehåller de nödvändigaste geografiska kunskaperna, som klimat, befolkningsmängd, natur, huvudstad etcetera, men också gulliga djur, sport och kuriosa. Några nedslag i historien bjuder författarna också på, och lite om mat och skolgång.
Jag högläste en av böckerna för ett förskolebarn och språket kändes trevligt och inte alls banalt. En del begrepp och företeelser förväntas läsaren ha koll på, som andra världskriget och vikingar, men många begrepp förklaras i texten eller i små rutor med ordförklaringar. Det finns även andra faktaboks-särdrag såsom innehållsförteckning, register, informativa bilder, bildtexter och kartor.
Det är klurigt det här med vilka kring-kunskaper man som författare väljer att ha med. Vad tror man att läsaren redan vet, vad är intressant att peta in fast det inte är helt centralt och vad utelämnar man och tänker att läsaren kanske får ta reda på det någon annanstans? Kanske är det här extra utmanande i lättlästa böcker, dels för att man vill skriva så kort och konkret som möjligt och dels för att målgrupperna är rätt olika. Svenska barn med dyslexi, nyinvandrade ungdomar och personer med intellektuell funktionsnedsättning har förmodligen väldigt skilda förkunskaper och därmed olika behov av förklaringar. Det måste alltid bli en kompromiss. Jenny och Mikael Edvardsson har gjort urvalet mycket bra tycker jag, det enda som störde mig lite var att Franska revolutionen nämndes ett par gånger utan att förklaras.
De här böckerna har en liten touch åt barnböcker genom att barn som är 13 år finns med som en diskret jag-person med några enkla repliker. Men jag tror inte att det kan störa någon som är äldre, böckerna är helt olarviga och åldersneutrala i både text och formgivning.
Om författarna och förlaget är smarta fortsätter de att göra fler böcker om europeiska länder först. Då kan lärare låta eleverna söka information och öva sig att skriva egna faktatexter inom ramen för samma arbetsområde. Men jag önskar först och främst sådana här fina böcker om de länder som våra barn med invandrarbakgrund har anknytning till. Jag vet hur stor betydelse det har för barnen att få läsa om och visa sina kompisar intressant information och fina bilder från ”hemlandet”.
Cilla Dalén
Megafakta om länder: Frankrike Författare: Jenny och Mikael Edvardsson Easy Peasy Publishing 2025 ISBN: 9789190002193 60 sidor Provläs!
Megafakta om länder: Island Författare: Jenny och Mikael Edvardsson Easy Peasy Publishing 2025 ISBN: 9789190002186 60 sidor Provläs!
Easy Peasy Publishing graderar sina lättlästa böcker efter svårighetsgrad och de här två böckerna om våra sinnen hör till den enklaste kategorin – nano.
Syn och Lukt är alltså två små faktaböcker med mycket enkelt språk. Varje rad har oftast fyra till sex ord och meningarna är en eller två rader långa. I böckerna tilltalas läsaren med ”du” och mycket av informationen är konkret och lätt att förstå. Däremot är inte alla ord så lätta att avkoda, så det barn som läser på egen hand behöver ha kommit en liten bit på väg med just avkodningen. Böckerna kan förstås även högläsas för barn i olika åldrar som behöver vänja sig vid faktatexter genom att ta del av riktigt lättlästa böcker.
Även formgivningen är ”lättläst” genom att alla uppslag är likadant disponerade. På vänster sida finns ett nummer och en rubrik på kapitlet samt den korta texten. På höger sida finns ett fotografi med en kort bildtext till. I början av boken finns en innehållsförteckning.
Till böckerna finns arbetsmaterial på förlagets hemsida. Jag föreställer mig att materialet kan användas av barn och förälder tillsammans hemma, om läraren skickat hem läxa för att träna läsningen. Eller så kanske en lärare eller assistent sitter med en mindre grupp elever i skolan och arbetar tillsammans med frågorna. Men jag tror inte att de elever som behöver så här lättlästa böcker klarar av att arbeta med frågorna på egen hand.
Jag rekommenderar att ni som arbetar i förskolan eller skolan med barn som inte har så starkt språk kikar på dessa böcker. Förmodligen kommer ni att vilja använda dem.
Cilla Dalén
Nanofakta om kroppen: Syn Författare: Troels Gollander Översättare: Ebba Berg Easy Peasy Publishing 2025 ISBN: 9789189955196 22 sidor Provläs!
Schackmatt! Lär dig spela schack! är en ny schackbok för nybörjare men även för den som kommit en bit på väg. Förlaget anger 9-12 som läsålder och jag kan hålla med om att man nog måste vara minst 9 år för att fixa att tillgodogöra sig texten och alla kluriga exempel. Men man kan förstås vara äldre än 12 år också.
Jag skrev tidigare om Drakens schackskola: Bronsdraken, och jag tror att den här boken är lite mer avancerad. Det är mer information i boken och allt är mer komprimerat. En entusiast kommer tycka det är toppen, den som är något skeptisk blir mer trött. Med det sagt så är boken snygg och attraktivt formgiven.
Kika på innehållsförteckningen så får ni en uppfattning om innehållet:
Boksidorna är fulla med färgglada bilder av pjäser och spelbord och med pilar och förklaringar. Här måste man läsa i lugn och ro, kolla in bilderna, läsa texten och fundera. Massor med taktik är det, men också en del som är intressant att läsa om schackvärlden. Boken innehåller många schacktermer som förstås förklaras. Jag uppfattar inte språket som svårt men faktaspäckat, så läsaren måste ta det lugnt och tänka. Och det passar väl kanske bra för blivande schackspelare.
Författaren John Foley är britt och verkar ha ägnat sig åt schackpedagogik ett bra tag. Boken har ett beundrande förord av Jesper Hall, även han erfaren pedagog.
Jag tippar att boken är utmärkt för alla barn och unga som gett sig sjutton på att bli bra på schack.
Cilla Dalén
Schackmatt! Lär dig spela schack! Författare: John Foley Översättare: Marie Helleday Ekwurtzel Ordalaget 2025 ISBN 9789174696417 112 sidor
Ordet heder handlar ofta om bra saker. Som att en person är ärlig, gör rätt och behandlar andra med respekt. Heder kan också handla om en familjs rykte eller anseende.
Den här boken handlar om familjer som lever efter särskilda regler för att behålla sitt goda rykte och sin heder. Hedern behålls till stor del genom att kontrollera tjejernas sexualitet. Reglerna kallas för hedersnormer.
Så står det i början av Elaf Alis nya lättlästa bok Heder: Om regler och tvång, frihet och kärlek. I en inledning innan detta berättar hon att hon själv växt upp med hedersförtryck. Hon berättar också att hon har tagit sig ur detta och att även hennes pappa har ändrat sig. De har nu en bra kontakt.
Elaf Ali är mycket tydlig med lagar och påföljder. Man kan få fängelse i upp till fyra år om man tvingar någon att gifta sig, giftermålet är också olagligt. Könsstympning är ett brott oavsett om det görs i Sverige eller i något annat land. Att planera eller genomföra könsstympning ger fängelse i två till fyra år.
Elaf Ali kan också utifrån sin inifrånbakgrund på trovärdigt sätt förklara att det inte handlar om ondska. Hon visar mycket tydligt att hedersnormer är förkastliga, men öppnar ändå upp för förlåtelse. I boken lämnar hon uppgifter om vart man kan vända sig, det finns stöd även för den som utsätter andra för hedersförtryck.
Föräldrar som följer hedersnormer förstår inte alltid att de gör barnen illa. De har ofta själva vuxit upp med samma regler och tror att det är enda sättet att leva. Föräldrarna kan också ha krav på sig från släkten att familjen ska följa hedersnormer.
Hon berättar också att det kan vara svårt att bryta sig loss. Man kan behöva säga upp kontakten med familjen, men det är viktigt att göra det som får en att må bra och inte tänka på familjens så kallade heder.
Att sluta följa hedersnormer betyder inte att man ska leva ett liv utan respekt för sig själv eller andra. Det betyder att ingen ska tvingas till något och att tjejer och killar har samma värde och rätt till frihet.
Måtte denna bok finnas på alla skolbibliotek, i väntrum till elevhälsan, på vårdcentraler, på folkbibliotek, på ungdomsgårdar och ungdomsmottagningar…
Cilla Dalén
Heder: Om regler och tvång, frihet och kärlek Författare: Elaf Ali LL-förlaget 2025 ISBN 9789189779273 44 sidor Provläs
Men jag vill ju så klart visa den här nyutkomna boken. Det är en lättläst biografi som kanske lämpar sig bäst för lågstadiet-mellanstadiet.
Tre av Elsa Beskows klassiska bilderböcker finns på Skolverkets läslistor – det kan ju vara intressant att kombinera skönlitterär läsning med en författarbiografi. I min bok skriver jag bland annat att många ”beundrade Elsa Beskow för att hon målade naturen så riktigt”. Så, jag tror att också att läsningen av hennes böcker kan vara en spännande ingång till NO i kombination med bildämnet.
Här är några sidor ur boken:
Cilla Dalén
Fakta om Elsa Beskow Författare: Cilla Dalén Nypon förlag 2025 ISBN 9789179871253 31 sidor Provläs
Jag beställde boken Pysselmorgon från Natur & Kultur eftersom den fanns på deras webbplats bland barnböckerna. Den är nog egentligen mer riktad till de vuxna omkring barnen, men eftersom jag tyckte mycket om den berättar jag om den här ändå.
Författaren Emilia Granelli, som också fotat alla fina bilder, är tydligen känd från sociala medier med kontot Pysselmorgon. Och ja, pyssel är det väl, men det är framför allt lek och fritt skapande med olika material som finns lätt tillgängliga runt omkring oss.
Boken är strukturerad i fyra delar: ”Kreativt från köket”, ”Naturäventyr”, ”Lekfullt återbruk” och ”Fantasi och form i lekrummet”. Varje del innehåller sedan fem till sju olika tips om aktiviteter.
I delen ”Kreativt från köket” finns bland annat recept på färger och lim, och ett väldigt inspirerande avsnitt om hur man kan färga olika torrvaror och sedan leka eller skapa med dem. En lockande aktivitet från ”Naturäventyr” är att göra färger med struktur genom att blanda i jord eller sand. I ”Lekfullt återbruk” hittar jag något jag vill pröva med barnbarnen bums! Det är att klippa kartongbitar så att de blir en sorts byggleksak, det ser väldigt roligt ut. Och i ”Fantasi och form i lekrummet” föreslår Granelli bland annat att man ska låta barnen ”rädda leksakerna” efter att man fryst in dem i is, tejpat fast dem på väggen eller lindat in dem i gummisnoddar.
Varje aktivitet beskrivs med många fina bilder och en kort text. Det här med att boken mest är för de vuxna, det skrev jag för att texten helt klart vänder sig till vuxna. Men de fina bilderna lockar nog barn att bläddra i boken och föreslå vad de vill göra. Många av förslagen passar att göra även med riktigt små barn, kanske från tvåårsåldern.
Men för att till exempel göra såna här tavlor måste man nog vara lite äldre.
En fin presentbok till alla familjer med barn i förskoleåldern!
Cilla Dalén
Pysselmorgon: pyssel, lek och återbruk Författare och fotograf: Emilia Granelli Natur & Kultur 2025 ISBN 9789127189072 95 sidor
En ny bok av David Hedlund – det gillar jag. Den här gången är det en bok om tolv utrotningshotade djurarter och ett träd, och om hur vi människor gör för att försöka rädda dem.
Flera av de arter som beskrivs har jag aldrig hört talas om förut, några av dem har Hedlund till och med själv fått hitta på svenska namn till. Anegadaleguan, kakapo, Kihansis stänkpadda och solrossjöstjärna är exempel på ovanliga djur som förmodligen även är nya för de flesta djurintresserade barn.
Kihansis stänkpadda kanske fascinerar mig mest. Den försvann helt från det enda ställe i världen där man funnit den, under ett vattenfall i Tanzania, men har fortsatt födas upp i fångenskap. Paddan lägger inte ägg utan ynglen utvecklas inne i magen på honan. I boken står att paddans skinn är så genomskinligt att man kan se ynglen därinne.
David Hedlund berättar om varje arts ekologiska sammanhang och vad det är som gjort att arten nu hotas av utrotning. Vissa djurarters kritiska läge beror direkt på hur vi människor manipulerat naturen, till exempel genom att hugga ner träd eller bygga kraftverksdammar. Andra arter hotas av de ökade temperaturer som klimatförändringarna medför. Lagstiftning och teknologi används när människor försöker rädda arterna, men ibland är det bara att föda upp djuren i fångenskap som fungerar.
Illustrationerna av Frida-Maij Bergqvist ger hyfsad uppfattning om hur de olika djurarterna ser ut, men djuren är något förmänskligade genom ögon och ansiktsuttryck. Det finns också rätt mycket knasigheter i bilderna som alltså är mer underhållande än informativa.
Boken har några inledande kapitel om hur djurarterna utvecklats på jorden och dött ut under ett antal massutdöenden. Dessa kapitel tror jag hade kunnat bli bättre med ett mer noggrant redaktionellt arbete. Hedlund är duktig på att förklara men här är det nog lite för mycket han vill berätta på en gång.
+ Faktagranskad av biolog
Cilla Dalén
De som räddas kan Författare: David Hedlund Illustratör: Frida-Maij Bergqvist Idus förlag 2025 ISBN: 9789180924641 73 sidor Provläs!
För några veckor sedan gick jag på sakprosafestivalen Sakli(g)t på Rikstolvan i Skåne. Festivalen ordnades för tredje året, arrangörer är Rikstolvan, Institutet för samhällsstudier och Linnéuniversitetet. Den första av de tre dagarna ägnades åt att diskutera litterär sakprosa som sådan, medan de två följande dagarna hade mer fokus på författarna och innehållet i böckerna. Det var intressant och lärorikt på en massa olika sätt, och jag vill delge er några fragment från första dagen som jag tycker har relevans även för sakprosa som skrivs för barn och unga.
I ett samtal mellan Mohamed Yussuf, som skrivit om svensk hiphop och Yasin, Steffen Stubager, som skrivit en dansk biografi om Yahya Hassan, och norska litteraturprofessorn Tonje Vold talades om hur författarna kan göra för att vi läsare ska kunna lita på den information eller den bild av verkligheten som författarna målar upp. Om författaren inte tycker att det passar i själva texten kan ett förord eller efterord användas för att beskriva hur författaren sökt information och valt ut vad som är relevant för sin bok. Jag tror att det är en stor vinst även för den unga läsaren att få stöd för reflektioner runt trovärdighet och källor. För många unga är mer eller mindre seriösa ställen på webben och sociala medier viktiga informationskällor, och ska böcker kunna hävda sig behöver man förstå hur författare arbetar för att kunna skildra verkligheten på ett trovärdigt sätt.
Författaren Göran Rosenberg, norska litteraturforskaren Janicke Stensvaag Kaasa och journalisten Marit Kapla diskuterade författarens synlighet i texten. Där talades om fördelar med att avsändaren synliggörs i texten, och en artikel Kaasa skrivit, tillsammans med Johan L. Tønnesson, Samhandlingens poetikk nämndes. I den artikeln analyseras den norska succéboken Maskiner som tenker på ett sätt som gör att jag tror att den delvis liknar vissa barnfaktaböcker – detta genom att författaren tilltalar läsaren med ett ”du” och också inkluderar läsaren på ett sympatiskt sätt i ”vi”. Nu när jag läser artikeln Samhandlingens poetikk får jag syn på flera intressanta sätt att analysera texter, så är du nyfiken på sådant så kika gärna på artikeln (redan på förra årets Sakligt-festival förstod jag att forskningen runt sakprosa är mer etablerad i Norge än i Sverige). Ja, ordentliga analyser av facklitteratur för barn ser jag mycket lite av. Jag skulle önska att det skrevs fler uppsatser som behandlar facklitteratur på litteraturvetenskapliga kurser om barn- och ungdomslitteratur.
Från ett samtal mellan litteratursociologen Ann Steiner, Expressens kulturchef Victor Malm, som även är litteraturvetare, och översättaren och kritikern Rebecka Kärde har jag antecknat att det talas för lite om sakprosans form. Det framfördes att det behövs en välformulerad sakprosa för att kunna stå sig i konkurrensen med till exempel radio och poddar. Här blir min reflektion att jag själv till och med saknar relevanta termer för att beskriva olika faktaböcker.
Det sista jag från festivalen jag vill nämna här är hur även författare av sakprosa för vuxna saknar kritik som synliggör utgivningen och bidrar till medvetande om kvalitet. Kritikern Sven Anders Johansson, Alexandra Borg som är redaktör för Respons och fackboksförläggaren Lars Molin diskuterade detta. De framförde bland annat att sakprosa recenseras i betydligt lägre grad i tidningarna nu än för tio år sedan och att kritik ibland kan bli oreflekterat positiv på grund av att bokens ämne är angeläget. Intressant var att deltagarna i detta samtal pratade om recensioner i pressen och vetenskapliga sammanhang, men när vi pratar om hur barn- och ungdomsböcker ska få uppmärksamhet brukar vi också tala om recensioner i pressen men även BTJ-recensioner, sociala medier, författarbesök, bibliotekens boktipsande … Men jag tänkte också på att den kvalitativa kritiken, som går på djupet både i ämne och form, den saknas väl i stort sett helt för facklitteratur för barn och unga?
Nu tar vi en liten paus här på faktabok.se och återkommer i augusti.
Så med den här Astrid Lindgren-rosen önskar vi trevlig sommar till alla som följer oss. Och så hoppas vi att ni får en ledighet som räcker till att läsa många bra böcker av alla de slag!
