Mitt första inköpsförslag som jag tog emot när jag började arbeta som skolbibliotekarie för cirka tio år sedan var boken Feminism pågår av Sassa Buregren och Elin Lindell. Två elever i årskurs fyra deklarerade för mig att de var trötta på böcker med berättelser och ville ha litteratur om åsikter i stället. Bam! Uppfriskande och roligt. Jag köpte genast in två exemplar.
Sedan dess har en del vatten runnit under broarna. Vi har haft en pandemi och fått ett storkrig i vårt närområde och i Mellanöstern. De politiska frågor som varit på tapeten har inte alltid varit så enkla för barn att sätta sig in i. Även om frågan om jämställdhet mellan könen är lika aktuell i dag upplever jag inte att eleverna efterfrågar feministisk litteratur på samma sätt längre.
Därför är det glädjande att Nypon förlag kommer med en ny bok med titeln Koll på kvinnorörelsen, skriven av den erfarna författaren och journalisten Moa Candil. Nypons serie ”Koll på” består enligt förlaget av lättlästa faktaböcker riktade till högstadiet. Serien har en likartat grafisk formgivning som återkommer, innehållsförteckning och register. Här finns också gott om faktarutor och bilder.
Innehållsmässigt är det en tydlig genomgång av kvinnorörelsens olika faser genom historien, med början i upplysningstidens idéer och fram till nutid. Att skriva en kort lättläst bok om en process som pågått i mer än tvåhundra år kräver sina prioriteringar, men jag upplever att de viktigaste delarna ändå tagit med.
Candil visar hur kvinnokampen bedrevs på olika sätt i olika länder. Suffragetterna i England nämns såklart men även Sojourner Truths (jag kände inte till henne) betydelse för kvinnor och svarta människors rättigheter i USA. Rösträttskamp, preventivmedel och jämlikhet inom familjen får också varsina kapitel.
Bokens främsta förtjänst är att den på ett pedagogiskt sätt förklarar kvinnorörelsens fyra olika omgångar – eller vågor som det också kallas. I kapitlet om feminism beskrivs tydligt hur den tredje vågens kvinnorörelse som inträffade på 90-talet kom att lämna den kollektiva kampen för en mer individualistiskt inriktad feminism. Med den tredje vågen överges begreppet kvinnokamp till förmån för feminismen, som tar hänsyn till flera aspekter i sin maktanalys.
Överlag är det här välskrivet och bra. Jag funderar bara lite över Nypons nivåklassning 4, som här betyder ganska lätt, och ett ordval i början av boken där den franska revolutionen nämns. “På 1700-talet var Europa inte demokratiskt. Kungar och deras rika vänner hade all makt”. Skulle man kunna tänka sig använda ordet adel, eller den rika adeln istället för rika vänner i det här sammanhanget? Har inte de flesta elever som varit med på historielektionerna i mellanstadiet tragglat de fyra stånden ganska ordentligt?
Det här måste vara överväganden som en författare av lättläst ständigt ställs inför. Hur förenkla utan att det blir för enkelt och att förståelsen av det man vill förmedla blir påverkat.
Jag vill betona att det här är inget som på något sätt påverkar helheten av denna utmärkta bok, utan mer en egen reflektion kring lättläst som språk. Jag har sett att författaren och Bengt Fredriksson gett ut en handbok i att skriva lättläst. Den blir jag sugen på att läsa.
Jon Thors
Koll på kvinnorörelsen
Författare: Moa Candil
Nypon förlag 2026
ISBN: 9789180776103
57 sidor
Provläs!