Fakta om väderprognoser

”Om du vet vad det kommer att bli för väder kan du förbereda dig.”

Ja, väderprognoser är bra. Både för oss vill klä oss rätt och för de som i sitt arbete är helt beroende av att kunna förhålla sig till växlingar i vädret. Till exempel sjömän och bönder, som författaren Nancy Dickmann nämner i den lättlästa boken Fakta om väderprognoser från Nypon förlag. 

Boken handlar om hur meteorologer arbetar och de apparater de har till sin hjälp. Det är en intressant text och som vanligt i serien Fakta om… så är boken välorganiserad med innehållsförteckning, tydliga kapitelrubriker och ett litet register längst bak. Illustrationerna i boken består av fotografier. Några av dem är fina men lite intetsägande men det finns också flera som föreställer den utrustning som nämns i texten. Dessa hjälper mig att förstå det texten förklarar, allt blir mer konkret. 

Likt de andra böckerna i denna serie, och andra faktaböcker från Nypon och Vilja förlag, är boken tämligen åldersneutral i sin formgivning och sitt tilltal. Det gillar jag, eftersom informationsbehov och läsförmåga inte alls alltid har någon tydlig koppling till hur gammal man är.

Cilla Dalén

Fakta om väderprognoser
Författare: Nancy Dickmann
Översättning och bearbetning: Linda Skugge
Nypon förlag 2023 (originalutgåva 2021)
ISBN: 9789179877255
31 sidor
Provläs

Kaskeloten: världens största rovdjur

Det första man ser när man öppnar Kaskeloten: världens största rovdjur är att insidan av pärmen längst fram är helt svart och längst ner till höger står det med vita bokstäver ”Under 20 av dygnets 24 timmar jagar kaskeloter mat i totalt mörker, djupt, djupt nere i havet.”

Lennart Eng har gjort en mycket vacker faktabilderbok där varje uppslag är ett, eller ibland, flera konstverk i sig. Det är mycket blått och mycket mörker i boken och vi får veta att ingen människa sett en kaskelot jaga eftersom jakten sker 1000 meter ner i havet där det är alldeles mörkt och dit människor inte kan följa efter. När läsaren kommer till uppslaget om hur kaskeloten dyker får man vända på den stora boken, färgen blir då ljusblå högst upp och mörknar ner mot botten av uppslaget och längst ner ser man en kaskelot som dyker. Att kaskeloten här är så liten ger en mäktig bild av det stora djup den tagit sig ner i. Samtidigt visar ett tidigare uppslag kaskelotens tänder i naturlig storlek, de kan bli 25 centimeter. Alla bilder är vackra, men de är också informativa och bidrar till förståelsen av texten på olika sätt.

Språket i boken är tydligt, ibland skriver Eng lite torrt men ofta målande på ett sätt som samspelar med bilderna. På ett mörkt uppslag där man ser en flock kaskeloter som simmar tätt tillsammans finns bland annat texten ”De stora djuren simmar runt, buffar och gnider sig mot varandra, det syns att de trivs tillsammans. Deras knarrande och klickande ljud hörs hela tiden. Det är tydligt att det finns massor att prata om.”

Förutom att läsaren får lära sig om och genom bilderna uppleva kaskelotens liv så finns det även några uppslag om människans relation till kaskeloter och till valar i allmänhet genom historien. Där är det tråkigt att de urfolk som jagat val i alla tider över huvud taget inte nämns, medan den mer industriella valjakten får ta upp flera uppslag i boken.

Men förutom den invändningen så är jag mycket förtjust i boken. Under läsningen har jag fått lära mig mycket och jag har fått stor respekt för dessa stora, kraftfulla och sociala djur. Lennart Eng förmår fascinera läsaren.

+ faktagranskad
– ingen innehållsförteckning och inget register

Cilla Dalén

Kaskeloten världens största rovdjur
Text och illustrationer: Lennart Eng
Opal 2022
ISBN: 9789172265127
48 sidor

Vilken ålder passar boken för?

Barn är yngre människor som har en speciell ålder, och vilken den är anses påverka allt möjligt. Till exempel vilka facklitterära böcker som passar dem.

Om en facklitterär bok och en läsare funkar ihop tror jag framför allt beror på:

  • Faktabokens ämne – matchar det läsarens intresse eller informationsbehov?
  • Faktabokens struktur och layout – är det möjligt för läsaren att ta del av boken på det sätt den önskar, dvs går boken endast att läsa från början till slut eller finns det till exempel register eller illustrationer som gör det möjligt att även inhämta information från delar av boken?
  • Faktabokens språk – klarar läsaren av att förstå tillräckligt för att läsningen ska bli givande?
  • Faktabokens ämnesinnehåll – är ämnesinnehållet på rätt nivå och förklaras det på ett tillräckligt tydligt sätt?
  • Faktabokens formgivning – tilltalar den läsaren?
  • Faktabokens tilltal – känner sig läsaren inkluderat i det, i de fall det är tydligt?

Är något av det här självklart kopplat till läsarens ålder? Förutom det där med tilltalet, som kan vara det, så tycker jag inte det. 

  • Många av de som vill läsa om dinosaurier är i förskoleåldern – men inte alla. 
  • Många av de som vill ha möjlighet att söka information ur en bok utan att behöva läsa hela är i skolåldern – men inte alla.
  • Många av de som behöver ett enkelt språk är i lågstadieåldern – men inte alla. 
  • Många som är nybörjare inom ett ämnesområde är yngre än de som kan mer – men inte alla.
  • Många av de som gillar gulliga bilder och pastelliga färger är rätt unga – men inte alla. 

Man kan tänka på dessa olika parametrar som ett sätt att attrahera en viss målgrupp. Men man måste också tänka på att de kan exkludera läsargrupper. 

Det finns böcker med enkel och tydlig information som skulle kunna passa en bred målgrupp, men där formgivningen signalerar tydligt att det är en bok för små barn. Det finns böcker där bilder och layout är mycket lockande för alla åldrar men där språket är onödigt tillkrånglat. Det finns böcker med intressant information men där den inte går att hitta utan att läsa hela långa boken (det har jag visst skrivit om tidigare). Det finns böcker med ett tilltal som gör att vissa läsare direkt förstår att det här inte är en bok för dem. 

Det allra märkligaste är åldersangivelsen hos webbokhandlarna, vilken riskerar att förmedlare (till exempel mormor) inte köper vissa böcker till barn och unga. Åldersangivelsen har vad jag förstår har sitt ursprung i önskemål från fysiska bokhandlare om att kunna placera faktaböckerna i olika hyllor riktat till olika åldrar. Det är eventuellt knasigt i sig, men i en webbokhandel blir det absurt! I Adlibris står det antingen 0-3, 3-6, 6-12, 12-15 eller Unga vuxna på böckerna. Mängder med utmärkta faktaböcker kan passa för mycket bredare, eller ibland annorlunda, åldersgrupper än så. Detta system måste vara enkelt att ändra, det borde vara gjort för längesedan!

Pst! Kolla på bilden – vill du ha det så?

Cilla Dalén

Vanliga människor

”Det här är en bok för dig med erfarenhet av autism som vill lära dig att förstå de vanliga människorna bättre”, skriver Clara Törnvall i förordet till sin bok Vanliga människor – autistens guide till galaxen.

Boken är skriven utifrån ett autistiskt perspektiv och handlar om neurotypiker, alltså personer som inte har en neuropsykiatrisk diagnos. ”De är de typiska. De vanliga människorna. Standardmodellen.” Törnvall är kulturjournalist och har tidigare skrivit den uppmärksammade boken ”Autisterna – om kvinnor på spektrat”. I den här boken skriver hon utifrån sina erfarenheter som vuxen autist och riktar sig direkt till ungdomar som ska leva i neurotypikernas värld.

Inifrånperspektivet är förstås givet i en bok som denna, men samtidigt ett effektiv sätt att visa hur den som avviker från normen ofta beskrivs. Till exempel konstaterar författaren att man inte kan rå för att man är normal eller vanlig. ”Det har biologiska orsaker och beror inte på hur ens uppväxt har varit. Om du saknar autism eller adhd/add har detta inte framkallats av barndomstrauman eller hur dina föräldrar uppfostrade dig. Ingen kan heller bli neurotypisk av vaccin. Tillståndet är medfött.”

Samma sätt att karaktärisera beteenden och tankar hos de 93 procent av befolkningen som är neurotypiker kan säkert provocera somliga, men samtidigt är det en viktig poäng med boken. Genomgående finns kapitel med rubriken ”Autistiska röster”, som ofta innehåller berättelser som visar hur bisarr en neurotypisk värld kan vara och hur fel det kan bli i kommunikationen när neurotypiker utgår ifrån att alla fungerar som de. Mitt favoritcitat är Elli som säger så här om småprat: ”Jag förstår mig inte på människor som pratar utan att ha något att säga. Tänker de utan att ha några tankar också?”

Boken är fylld av konkreta tips och förslag på hur olika situationer kan hanteras. Anneli Furmarks svartvita illustrationer gestaltar situationer i texten och balanserar allvar och humor perfekt. Kapitlet ”Social träning för neurotypiker (eller så får du en autist att gilla dig)” borde spridas till alla som arbetar inom skola och omsorg, nej förresten, till alla som möter andra människor än sig själv. Sista punkten är: ”Använd aldrig skärm utan hörlurar i offentligheten. Aldrig.” Allvarligt, hur svårt kan det vara?

Boken är förstås även upplysande för alla neurotypiker som vill förstå sin egen särart och samtidigt lära sig mer om autism. Tilltalet är personligt och ofta humoristiskt, men i grunden finns ett starkt budskap om att alla människor har rätt att vara som de är. Det är tyvärr också en berättelse om ett samhälle där det blir svårare och svårare.

Annelie Drewsen

Vanliga människor – autistens guide till galaxen
Författare: Clara Törnvall
Illustratör: Anneli Furmark
Natur & Kultur, 2023
ISBN: 9789127181861
189 sidor

Utvandringen

Boken Utvandringen, skriven av mina vänner Katarina Lycken Rüter och Annelie Drewsen (även skribent här på faktabok.se) har just kommit ut på Vilja förlag. Det är en bok som beskriver den svenska utvandringen till framför allt Nordamerika runt förra sekelskiftet. Den fick högsta betyg av BTJ:s recensent och jag bör väl hålla mig neutral. 

Boken ingår i serien Vilja veta som består av lättlästa faktaböcker utgivna med tanke på ungdomar och vuxna, men om ämnet passar funkar de utmärkt även för yngre barn. De har en åldersneutral formgivning och förutsätter inte att läsaren har så stora förkunskaper.

Härom veckan föreläste jag om facklitteratur för ett lärarkollegium, och då använde jag den här boken när jag skulle gå igenom termen ”särdrag”, det vill säga visa att man behöver lära eleverna att använda sådant som innehållsförteckning, register, faktarutor, ordförklaringar, listor, informativa bilder, bildtexter etc. Mycket sådant finns i Viljas böcker och det gör att de är användbara inte bara för sitt innehåll utan även för att undervisa om hur man kan läsa facklitteratur. 

Jag försökte visa boken lite snabbt för lärarna, men en lärare fastnade för en lista över orsakerna till att svenskarna reste iväg. När vi tittade närmare på den listan fann vi att orsakerna till svenskarnas utvandring i hög grad överensstämmer med de orsaker som har gjort att vi ett århundrade senare har fått invandrare till Sverige. Det tål att tänka på!

Cilla Dalén

Utvandringen
Författare: Annelie Drewsen och Katarina Lycken Rüter
Vilja förlag 2023
ISBN: 9789179493813
72 sidor

Din katt är en superhjälte

Jag är en kattmänniska och kastade mig därmed över den lättlästa boken Din katt är en superhjälte. Jag blev glatt överraskad av hur pass fylligt sakinnehållet är, med tanke på den skojiga framsidan.

Författaren vänder sig direkt till läsaren, som förutsätts ha en katt, och radar på första uppslaget upp en rad egenskaper som gör katten till en superhjälte. Den kan till exempel springa rakt upp för en husvägg, hoppa fem gånger högre än sin egen längd och se i mörker. Texten avslutas med den retoriska frågan: ”Så vad ska den ha sina super-krafter till?”

Därefter följer en genomgång av kattens 10 000-åriga historia och bakgrunden till katternas instinkter och välutvecklade sinnen. Brödtexten är uppdelad i kortare stycken som är placerade i vita rutor över mestadels gulliga kattbilder. Svåra ord förklaras och vissa sammansatta ord skrivs med bindestreck (till exempel ”öron-mussla” och ”super-sinnen”). Flera av uppslagen har informativa kartor och foton. Skillnaden mellan människors och katters syn förklaras tydligt med två bildpar som illustrerar kattens överlägsna mörkerseende och människans förmåga att se färger. Samma grepp används för att visa att katters hjärna fokuserar på rörelse, vilket förklarar varför katter är så bra på att fånga flugor. Detta är en rolig, intressant och läsarvänlig bok med ett gediget sakinnehåll med tanke på omfånget.

Författaren Ellen Lawrence har skrivit uppåt 200 faktaböcker om sådant som stenar, planeter, bajs och väder. Namnet tycks vara en pseudonym för Ruth Owen, som även står bakom pseudonymen Dee Phillips.

En tröst för hundmänniskor som hellre ser sin jycke som en superhjälte är att Din hund är en superhjälte i samma serie kommer i september.

– Saknar innehållsförteckning och register

Annelie Drewsen

Din katt är en superhjälte
Författare: Ellen Lawrence
Översättare: Marie Helleday Ekwurtzel
Hegas, 2023 (originalutgåva 2015)
ISBN: 9789180089548
28 sidor
Provläs boken

Barnens rekordbok

J.T. Head från USA flög ensam i en luftballong när han var åtta år gammal. Nioåriga Robert rånade en bank. Zora Ball var sju år gammal när hon skapade ett mobilspel och Soborno Bari var nio år när han blev professor. 

Fast vänta nu, det där sista kan väl i alla fall inte vara sant? Näe, det är nog en missuppfattning av författaren till boken. Soborno Bari var ”visiting professor” och det verkar betyda att han undervisat vid vissa tillfällen. Det engelska ordet ”professor” betyder ju inte bara det svenska ”professor” utan även ”lärare”. Det är i och för sig också imponerande.

Ja, Barnens rekordbok som Andreas Palmaer skrivit och Fabian Göranson illustrerat innehåller många olika korta kapitel om fantastiska saker som barn har gjort. Det är mycket roligt att läsa, även om jag gärna skulle velat vara säker på att allt är sant. När jag hittar ett sakfel i en bok så blir jag alltid misstänksam även mot resten.

– saknar faktagranskare
– saknar källförteckning

Cilla Dalén

Barnens rekordbok
Författare: Andreas Palmaer
Illustratör: Fabian Göranson
Alfabeta 2023
ISBN: 9789150122350
Antal sidor: 64 

Djuren i staden

Djuren i staden är den nyaste boken i Sarah Sheppards serie som också innefattar bland andra Djuren i skogen och Djuren i vattnet. Faktatexten berättar om rävar, råttor, duvor med flera djur och om deras liv just i städer och i relation till människor. Bilder och pratbubblor är mer tokiga, med skämt för den vuxna högläsaren, även om man lär sig en del av dem också. 

Det här är en bok som skapar intresse och man blir nyfiken på att lära sig mer. Jag blir förbluffad över att det finns flera tusen vildsvin i Berlin och förfärad av råttor som klättrar upp till balkonger på sjätte våningen. Och jag hade ingen aning om att det ofta är fåglar som är syndabockarna när det skett vandalisering på kyrkogårdar.

Det är intressant det där med den ålder som faktaböcker riktar sig till, och som anges i bokhandlarna och av förlagen. Den här boken står att den ska passa för 3-6 år. Jag tror visst att den kan funka som högläsningsbok för den åldern, även om både språknivå och skämt lär gå över huvudet på de yngre. Men den passar minst lika bra för lågstadiebarn, och jag tror att det finns en hel del barn på mellanstadiet som kan fastna för humorn. Så, jag hoppas att vuxna som ska köpa böcker åt barn inte tittar så noga på de där åldrarna.

+ Faktagranskad

Cilla Dalén

Djuren i staden
Text och illustrationer: Sarah Sheppard
Rabén & Sjögren 2023 
ISBN: 9789129738988
Antal sidor: 40

Du vet inte vad krig är: en ukrainsk flickas dagbok

Den 14 februari 2022 fyller Yeva Skalietska 12 år. Födelsedagshälsningarna väller in på hennes mobil och i skolan säger kamraterna grattis. Tidigt på morgonen tio dagar senare faller de första bomberna över hennes hemstad Charkiv. Rysslands invasionskrig mot Ukraina är inlett, och Yeva Skalietska börjar skriva sin krigsdagbok.

I boken Du vet inte vad krig är får läsaren följa med Yeva ner till skyddsrummet medan missiler och klusterbomber regnar över staden. Tolvåringens dagboksanteckningar varvas med chattmeddelanden med klasskamraterna, foton och rubriker från internationell press. Ganska snart inser Yeva och hennes farmor, som tagit hand om sitt barnbarn sedan hon var två år, att de måste lämna Charkiv. De reser med tåg genom Ukraina och stöter på ett irländskt  tv-team, som intervjuar Yeva om dagboken. Mötet visar sig bli avgörande, för så småningom tar sig Yeva och hennes farmor till Dublin där de kan börja ett nytt liv. Flykten möjliggörs av volontärer och välvilliga människor som öppnar sina hem för ukrainska flyktingar.

Dagboksanteckningarna berättar om de dagliga vedermödorna, försöken att upprätthålla något slags normalitet och oron för vänner och bekanta som är kvar i Charkiv. Rapporterna om bombningar, död och förstörda byggnader kommer tätt. Språket är lättläst och sakligt, med funderingar om kriget ur ett barns perspektiv. På krigets tredje dag skriver Yeva: ”Solen går ner. Vi vill ha fred. Vi kan inte minnas våra gamla drömmar längre, eller något av det som vi tyckte var viktigt.”

Yeva och hennes farmor hamnar ganska snart efter krigsutbrottet i trygghet, men flera av vännerna blir kvar i Charkiv och Ukraina. I de korta utdragen från klassens gruppchatt känns rädslan och oron allra tydligast. Det är ett effektivt berättargrepp, och berör mig starkt. I slutet av boken får några av klasskamraterna berätta sina historier, vilket förstås är hjärtskärande läsning.

Som vittnesmål över krigets fasor är Yeva Skalietskas dagbok angelägen, och ingår i samma tradition som Anne Franks dagbok från den nazistiska ockupationen av Nederländerna eller Zlata Filipovićs dagbok från kriget i Sarajevo på 1990-talet. Du vet inte vad krig är kan skapa förståelse och möjligheter till inlevelse hos unga läsare, utan att hoppet någonsin försvinner helt.

Boken gavs från början ut på engelska, och översättningen är gjort från engelska till svenska av Åsa Malm. Märkligast i boken är de många noter som ligger sist i boken. Min läsning störs av att behöva bläddra fram och tillbaka mellan dagboken och noterna. Dessutom framgår det inte vems noter det är, men jag gissar att det är det ursprungliga förlagets. Här varvas förklaringar av ukrainsk geografi, sedvänjor och maträtter med rätt svårlästa beskrivningar av Genèvekonventionen och en för svenska läsare helt onödig beskrivning av karljohansvamp och kantareller. Här hade en viss anpassning varit på sin plats.

Sammantaget är Du vet inte vad krig en relativt lättläst skildring av hur det är att genomleva ett krig, eller för att låna en formulering från Michael Morpurgos förord: ”en sann historia som vi alla, unga och gamla, måste lyssna på”.

Annelie Drewsen

Du vet inte vad krig är: en ukrainsk flickas dagbok
Författare: Yeva Skalietska
Översättare: Åsa Malm
Bazar Förlag, 2022
ISBN: 9789180065467
254 sidor

Alla äter alla

Aron Landahl har skapat en mycket vacker faktabilderbok som skildrar ett kretslopp med djur som äter varandra. En efter en glufsar en hungrig varelse i sig någon för att på nästa uppslag själv bli uppäten. Bilderna går i brunt-grönt-blått och känns delvis lite lika gamla skolplanscher. De skildrar noggrant detaljer på växter och djur och själva uppätandet är ibland ganska läskigt.

Varje uppslag har en liten textruta där djurets matvanor och matsmältning kortfattat nämns. Texten passar fint att högläsa för yngre barn, och blir de inte alltför uppskrämda av hur djuren slukar varandra tror jag att de kan gilla boken. Landahl har också målat in en liten hint på varje uppslag om vad som kommer på nästa, den detaljen är rolig att leta efter när man läser boken för andra gången.

Cilla Dalén

Alla äter alla
Författare och illustratör: Aron Landahl
Förlag: Rabén & Sjögren 2023
ISBN: 9789129736014
Antal sidor: 64