Faktaböcker i Legimus

Som skolbibliotekarie har jag ofta möten med elever och föräldrar för att vi ska fixa konton till Legimus. För er som inte känner till Legimus är det en app, och en webbplats, där människor med ett läshinder som beror på funktionsnedsättning får tillgång till böcker i talboksformat. För barn och unga finns böckerna oftast som både text och ljud i appen. Legimus är en väldigt fin förmån som finns till tack vare en undantagsbestämmelse i upphovsrättslagen – detta för att alla människor ska kunna få information och litteratur på det sätt som passar dem bäst.

När jag har de här Legimussamtalen brukar jag slå ut armen mot skönlitteraturen och säga att nästan alla barn- och ungdomsböcker på svenska finns i Legimus. Och så är det, väldigt sällan råkar jag ut för att en bok vi söker inte finns där. Men hur är det med facklitteraturen för barn och unga?

Jag kontaktade Myndigheten för tillgängliga medier, som sköter bland annat Legimus, och fick tala med barnbibliotekarie Ida Bengmark. 

Hon berättade att faktaböcker inte alls finns inlästa i lika hög grad som skönlitteratur. 

En anledning är att det är större efterfrågan på skönlitteratur för barn och unga än facklitteratur. Men det är också svårt att göra en inläsning av en faktabok för barn riktigt bra. Det är till exempel sällan självklart i vilken ordning man ska läsa texten på en sida. Och tabeller, symboler, bilder med insprängd text… hur ska dessa läsas in i en talbok? Risken är att inläsningen blir förvirrande och inte så lätt att ta del av.

Böckerna i Legimus ska helst passa för människor med olika läshinder, det kan vara dyslexi eller koncentrationssvårigheter men också synnedsättning. Ida berättar att ibland kan de läsa in en beskrivning av en bild, för att synskadade personer ska förstå bilden. Men risken är att inläsningen då blir ännu rörigare. Ibland väljer de att tillgängliggöra en bok och skriva ”Facklitteratur för seende” för att markera att man behöver kunna se boksidorna också, inte bara lyssna till inläsningen, för att ha glädje av talboken.

Om man tror att en speciell faktabok skulle funka bra som talbok tar Myndigheten för tillgängliga medier gärna emot inläsningsförslag, berättar Ida. Det är lite olika hur lång tid det tar innan den inlästa boken är klar, oftast 2-3 månader. Det är bibliotekarier som kan lämna förslag, så prata med en skolbibliotekarie eller någon på folkbiblioteket så kan de hjälpa till med detta! 

Legimus har en fin webbplats där man kan läsa och lära sig mer om bland annat talböcker. I den lila randen i överkanten kan man klicka på ”Barn & unga” för att få boktips. På första sidan finns också en enkel sökfunktion för att leta efter böcker.  

Om man i stället klickar på ”Avancerad sök” så hittar man en utmärkt tydlig sida för att kunna söka på barn som målgrupp, facklitteratur och så ett ämnesord. Det är ju bra att kunna leta efter böcker om ett ämne, inte bara efter en specifik titel. Tyvärr krånglar sökningen en del just nu, webbplatsen är rätt nyligen omgjord. Så blir det ett magert resultat på sökningen kan det ändå finnas böcker. Förhoppningsvis rättas felet till snart.

Pst!
Talbok=inläst bok som är tillgängliggörs gratis för personer med läshinder
Ljudbok=kommersiellt inläst bok som vem som helst kan få lyssna på om de betalar

Cilla Dalén

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *