
”Wow!” är min första reaktion när jag får boken Naturens hemliga historia i mina händer. På omslaget tittar naturtroget avbildade varelser fram mellan guldskimrande ornament och titeltexten i relief mot mörkblå bakgrund. Det är utsökt, och jag låter blicken dröja kvar bland liljekonvaljens små blomklockor, kolibrins långa näbb och ozelotens kamouflagefläckiga päls. Det här är en bok som signalerar praktverk och klassisk bildning. Tyvärr grusas mina förhoppningar snabbt. Redan på ett av de första uppslagen står det klart att författaren lider av adjektivsjukan. Då menar jag inte rent deskriptiva adjektiv vilken förstås är relevant i en bok om naturen. Nej, här är saker och ting vackra, stiliga, otroliga, tjusiga, bedrägliga, magnifika, häftiga och charmiga (samtliga exempel från ett enda uppslag). En mer stringent prosa hade varit att föredra.
Jag börjar också klia mig i huvudet över vad det är jag läser. Till synes finns här en logisk och tydlig struktur där varje kapitel sägs avslöja hemligheter om naturen: Havets hemligheter, Isens hemligheter, Skogens hemligheter, Djungelns hemligheter och så vidare. Själva grundpremissen är att forskare genom att studera både nu levande varelser och fossil har tagit reda på en massa spännande saker om naturens historia, vilket författaren nu presenterar för oss på rikt illustrerade uppslag. Men texten är flera gånger så kortfattad att den blir svårt att förstå. Antingen förutsätts läsaren ha gedigna förkunskaper, eller så måste man varva läsningen av boken med informationssökning på annat håll för att fylla i luckor i texten. I stycket om tallen står det till exempel: ”Vi kan avgöra hur gammalt ett träd är med kol 14-datering” och sedan en kort förklaring av vad det är. Texten handlar levande tallar, men plötsligt är det fossiler som beskrivs. Läsaren får hela tiden små bitar av information, men det saknas en sammanhållande berättelse som fogar ihop dem till en begriplig helhet.
Texten är satt i väldigt liten stil och ofta är styckena centrerade med ojämna marginaler. Detta försvårar läsbarheten. Nej, det är inte texten som är poängen med denna bok utan de enastående vackra illustrationerna av Vasilisa Romanenko. Som praktverk att bläddra i för att beundra de vackra bilderna är detta en magnifik bok (för att låna ett adjektiv av författaren), men som faktabok för barn som är på jakt efter begripliga beskrivningar av naturen är den högst medioker.
Annelie Drewsen
Naturens hemliga historia – boken som avslöjar vår planets förflutna
Författare: Saskia Gwinn
Illustratör: Vasilisa Romanenko
Översättare: Hillevi Jonsson
Max Ström, 2024
ISBN: 9789171266231
Antal sidor: 64